Operationell effektivitet motsvarar Skanskas kvalitetsarbete och syftar till att skapa ökat värde för aktieägare och kunder (personlig kommunikation med Produktionsdirektör på Skanska Sverige, 23 april 2019). Operationell effektivitet utgör ett av de tre fokusområdena i Skanskas affärsplan, se Figur 4.8. Fokusområdet innebär att göra rätt saker i rätt tid så att mindre arbetskraft, arbetsutrustning, material, tid och utrymme går åt (One Skanska, 2017c). För att kontinuerligt förbättra verksamhetens prestanda och uppnå en hög nivå av operativ stabilitet arbetar Skanska med ständiga förbättringar, vilka önskas ingå i alla delar av processen, från riskbedömning och upphandling till planering och genomförande (One Skanska, 2017c). För att uppnå Operationell effektivitet arbetar Skanska efter enhetliga och beprövade rutiner som fås av kunskaps- och erfarenhetsutbyte från andra delar av bolaget. Syftet är att skapa “Projekt i världsklass” vilket enligt Skanska betyder att generera lönsamma projekt samtidigt som en effektiv verksamhet bedrivs (Skanska, 2017c).
Figur 4.8: Operationell effektivitet är en av tre fokusområden i Skanskas affärsplan (med tillstånd från Skanska)
4.4.1
Förbättringsarbete i praktiken
Operationell effektivitet leds av en Operativ chef och Produktionsdirektör, som tillsammans med Linjeverksamheten arbetar med att hitta lösningar på hur företaget kan förbättras. Från intervju med produktionsdirektör redogjordes hur Skanska Sveriges förbättringsarbete går till i praktiken.
När ett nytt arbetssätt integreras på ett byggprojekt testat idéen först som ett pilotprojekt. I tidigt skede planerar företaget för integreringen av det nya arbetssättet, därefter tillämpas det på ett lämpligt byggprojekt för att sedan mätas och utvärderas. Arbetssättet jämförs mot Skanskas egna mätetal PIV som står för “Projekt i Världsklass”, vilket används för att ge en bild över hur väl projektet utfördes. Mätetalet utgår från företagets potential och syftar till att kunna följa upp arbetet och identifiera åtgärder. I PIV mäts: Bemanning, målkort, projekttidplan, projektekonomi, risker & möjligheter, inköp, produktion, projektering, intäkt och ny teknik. Utöver detta kompletteras mätningen med centrala delar av projektet som inte har kunnat bedömas av PIV, exempelvis kundnöjdhet. Mätningarna görs regelbundet under projektets gång och rapporteras i ett visuellt styrrum där ledningsgruppen för projektet kan gå igenom status på projekt. PIV ligger således till grunden för de åtgärd som tas. Om projektet visar på goda resultat översätts det nya arbetssättet som en ny metod och presenteras i nuvarande system där andra metoder och verktyg för projekt finns att tillgå
4.4.2
Ledningssystem
CDN och Skanska Sverige har olika huvuduppgifter vid ett byggprojekt, därmed har företagen olika arbetssätt och system för ledning och styrning. CDN arbetar efter CD way och Skanska Sverige arbetar efter VSAA (Vårt Sätt Att Arbeta) som finns att tillgå på Skanskas intranät. Systemen är däremot uppbyggda på likande sätt och grundar sig på företagens projektprocess med tillhörande dokument och arbetsmetoder, exempelvis avtal, rapporter, mallar, checklistor, risk-analyser och beskrivningar. Metoderna är framtagna för att underlätta utförandet av arbetet, bidra till effektiva och lyckade projekt samt möta Skanskas värderingar (One Skanska, 2017b, 2019b)
CDN projektprocess
I CD way framgår projektprocessen som CDN:s kärnverksamhet eftersom det är processen som skapar värde för deras kunder, såsom hyresgäster, investerare och Skanska. CD:s projektprocess (se Figur 4.9) börjar som en projektidé där utvärdering av lönsamheten och möjligheten att bygga en kontorsfastighet utförs. Mark är en förutsättning för att upprätta en kontorsfastighet, därmed föregås projektidén av markköp och utvärdering av mark/läge samt andra förutsättningar som inleder till en projektidé. När mark är säkrad kan projektidén utvecklas och planen för fastigheten kan bli mer detaljerad. I samarbete mellan huvudentreprenören (Skanska Sverige), beställaren (ett av bolagen i CDN) och en arkitektbyrå tas förslag fram som hålls inom detaljplan för området. Projektidén baseras på det förväntade behovet av nya kontorslokaler som finns på marknaden och det analyserade önskemålet från potentiella kunder. Det är beställaren som har det sista ordet för hur fastigheten ska utformas medan Skanska Sverige är huvudentreprenör för byggnationen och ser till så att fastigheten byggs. De kompetenser som krävs i byggprojektet och som inte finns internt inom Skanska, hyrs in av Skanska Sverige på ett så kallat “underentreprenadavtal”. CDN som är projektutvecklare har som mål att avyttra sina fastigheter, snarare än att ha dem i förvaltning. Därmed önskar CDN sälja fastigheten till en fastighetsägare med långsiktiga förvaltningsperspektiv och när köpet gått igenom är projektet avslutat för CDN:s del.
Figur 4.9: Överblick på CDN:s projektprocess (med tillstånd från Skanska)
ha godkänt det. Det görs på varje projekt vid de fem boxarna som presenteras i Figur 4.9.
4.4.3
Projektet Götakvarteren
År 2012 antog Göteborgs kommun Vision Älvstaden för att utveckla staden genom att vända de utmaningar staden står inför till drivkrafter i framtiden. Vision Älvstaden handlar om hur centrala Göteborg utmed älven ska utvecklas och omvandlas till en levande och attraktiv innerstad, genom tre huvudstrategier: Hela staden, Stärk kärnan och Möta vattnet (Göteborgs stad, 2015). I kommunens stadsutvecklingsprogram presenteras stadens mål, “att centralområdet i Göteborg ska utvecklas till en välkomnande entré och bli ett attraktivt kommunikationsnav med omkring 2000 nya bostäder och 16 000 arbetstillfällen år 2035”. Med de tre huvudstrategierna i fokus har Göteborgs stad tagit fram sex övergripande stadskvaliteter för att nå målet (Göteborgs stad, 2016):
1. Inkluderande och levande del av staden med blandade funktioner 2. Ny bebyggelse i en tät och finmaskig stadsstruktur
3. Kontinuerliga gång- och cykelstråk i attraktiv miljö i ögonhöjd 4. Regional och lokal tillgänglighet på fotgängares villkor
5. Bygg vidare på befintliga och integrera nya kvaliteter - Grönska och vatten 6. Klimat- och miljösmart stadsbyggnad - Lätt att leva hållbart
Stadskvaliteterna ska vara vägledande för all planering och genomförandet av centralområdet i Göteborg men också fungera som verktyg för att utvärdera olika alternativ och delprojekt. Projektet Götakvarteren är ett av många projekt i Göteborgs centralområde som ska bidra till att målet uppnås. Projektet syftar till att möjliggöra stadsutveckling genom ny stadsbebyggelse på överdäckningen av E45an, enkelt förklarat ska motorvägen byggas i en tunnel och Götakvarteren ska byggas ovan. Figur 4.10 nedan visar Götakvarterens placering.
Figur 4.10: Placering av Götakvarteren (med tillstånd från Skanska)
Götakvarteren är ett samarbete mellan Skanska och tre andra bygg- och projektutvecklingsföretag som tillsammans ska bygga 37 000 kvm bostäder och 71 000 kvm arbetsplatser, vilket utgör fem kvarter. Dessa fem är uppdelade i åtta delar var av Skanska har i uppdrag att bygga två delar kontorskomplex och en del bostäder. Överdäckningen är planerad att vara klar i slutet av 2020 och bygget ska startas i början av år 2021. Med hänsyn till Göteborgs stadsutvecklingsprogram punkt ett, Skapa en inkluderande och levande del av staden med blandade funktioner, har Skanska valt att ta Götakvarteren ett steg längre, nämligen att göra projektet Götakvarteren till deras mest jämställda projekt.
För närvarande är Götakvarteren i projektprocessens förstudiefas och leds av två projektledare på Skanska Fastigheter Göteborg, var av en är man och en är kvinna vilka presenteras som PM1 och PL1 i rapporten. Anledningen till projektets jämställdhetsfokus grundar sig i att projektledarna är övertygade om att det kommer leda till bättre resultat, mot interna så som externa kunder. Mot interna kunder (medarbetarna) anser projektledarna att både arbetskulturen och arbetsomsättningen kommer bli bättre, vilket kommer påverka slutresultatet positivt som göra att de externa kunderna tillfredsställs. PM1 beskrev det som att projektets alla faser påverkar slutprodukten. Om en produkt ska vara och finnas till för alla, måste jämställdhet genomsyra hela projektprocessen, från planering, till byggnation, avyttring och sist inflyttning. På liknande sätt ansåg PL1 att det är viktigt att inte bara ha manliga chefer hos beställare eller i ledande roller på byggnationerna, men också att det handlar om att få Skanska till en mer attraktiv arbetsplats genom att finnas till för alla oavsett kön.
Kapitel 5
Skanskas möjligheter & utmaningar
med jämställdhetsintegrering
I följande avsnitt presenteras studiens analys. Inledningsvis redogörs Skanska nuvarande situation och arbetssätt i förhållande till studiens teoretiska referensram. Därefter analyseras Skanskas möjligheter och utmaningar med jämställdhetsintegrering med hjälp av analysmetoderna Tematisk analys och Voice Of the Customer Table (VOCT)
5.1
Skanskas nuvarande situation & arbetssätt
Utifrån Skanskas könsfördelning går det att urskilja vart i företaget det är och inte är jämställt. Inom Skanskas byggverksamhet hos yrkesarbetarna utgör kvinnor två procent och med tjänstemän inkluderat ökar andelen till 18 procent kvinnor. Hos Skanska CDN kan könsfördelningen istället antas vara helt jämställt, förutom i ledande befattningar där andelen går ned mot 26 procent kvinnor. Vid jämförelse med undersökningen av (Sveriges Byggindustrier, 2018) är Skanskas könsfördelning ungefär densamma med något bättre siffror.
I dokumentanalysen har Skanskas nuvarande arbetssätt granskats och mycket tyder på att det inte finns någon koppling mellan deras kvalitetsarbete och jämställdhetsarbete. Jämställdhetsfrågorna är något företaget arbetar med, men det genomförs vid sidan av den dagliga verksamheten, vilket enligt Wittbom (2015) och Daly (2005) utgör grunden till att företaget förblir icke-jämställt. Idag är kvalitetsarbetet (så kallat Operationell Effektivitet) integrerat i företagets affärsplan och syftar till att ständigt förbättra verksamheten och skapa “projekt i världsklass”. Kvalitetsarbetet fungerar som stöd för hur verksamheterna ska bedriva sina projekt, från start till slut där standardiserade metoder och verktyg finns att tillgå för alla medarbetare. Detta görs genom Skanskas system för ledning och styrning, CD way och VSAA. Företagets kvalitetsarbete kan likställas med Hellsten och Klefsjö (2000) och Klefsjö m. fl. (2008) beskrivning av kvalitetsledning. För Skanska handlar det om att göra rätt saker i rätt tid så att företagets resurser används på ett optimalt sätt, vilket liknar Kanji (2001), Vora (2002) och Tarí (2005) beskrivning av kvalitetsledningens värdering ledningens engagemang. Dessutom var begreppet ständiga förbättringar omtalat inom företaget och önskas ingå i verksamhetens alla processer. I intervjun med produktionsdirektör på Skanska Sverige framgick hur förbättringsarbete gick till i praktiken, vilket kan jämföras med kvalitetsmetoden PDCA (Kanji, 2001; Sokovic m. fl., 2010).
Till skillnad från kvalitetsarbetet, är Skanskas jämställdhetsarbete något som företaget på senare år har börjat arbeta mer aktivt med. I företagets uppförandekod, Plan för D&I och medarbetarundersökning “Din åsikt, Vår framgång” kan koppling till jämställdhet urskiljas, då dessa dokument även berör diskriminering av ålder, sexuell läggning, etnicitet, religion, trosuppfattning, språk och civilstånd. Däremot är deras engagemang Lärlingsprogram för kvinnor, AKS, AKS-Y, och FLE, något som uttalat handlar om företagets arbete mot en jämställd
arbetsplats. Att hantera jämställdhetsarbetet vid sidan av verksamheten med hjälp av riktlinjer, policys och styrdokument är enligt Daly (2005), Andersson och Hedlund (2014) och UN Women (2015) inte tillräckligt. Skanskas åtskilda arbetssätt mellan nuvarande kvalitetsarbete och jämställdhetsarbete medför att jämställdhetsintegrering i projektet Götakvarteren kommer innebära större förändringar då nya tankegångar och arbetssätt måste upprättas. Enligt Daly (2005) handlar det om förändring av företagets operativa arbete och utifrån SKL:s tidigare utförda projekt innebär det att hantera jämställdhet som en del av det kontinuerliga arbetet (SKL, 2018).