Diskussion kring kroppsideal och skulpterande träning

Som Frisén et al. (2014) skriver kan dagens kroppsideal summeras till att inbegripa smalhet, sexighet och ungdomlighet. Homan (2010) beskriver att idealen även har utvecklats till att omfatta en extremt vältränad, tonad kropp, utöver smalheten. Detta syns genom bilder i medier där en tajtare, jämnare och mer tyglad kropp än tidigare visas upp. Populärmedia är dessutom noga med att uppmuntra till träning för att uppnå smalhet och fasthet, då bådadera ingår i rådande kroppsideal. (Homan, 2010)

Resultatet visar att det finns en tydlig omtanke kring sitt eget utseende för de influencers som har studerats. Detta blir märkbart genom deras val av klädsel och smink. Som Hirdman (2015) skriver representeras idealet av den unga, slanka, stramt konstruerade kroppen och denna kropp ska regleras med bland annat dieter, kirurgi och kosmetika. De flesta studerade inlägg visar att berörda influencers väljer att bära smink även när de tränar, vilket gör att jag kan förstå att även de följer denna reglering för att passa in i idealet. Som de Oliveira Penaforte et al. (2018) kom fram till är den slanka kroppen en väsentlig utsmyckning för att vara framgångsrik, fulländad, vacker och lycklig. Därför är det inte förvånande att dessa influencers väljer att visa upp sin kropp som en slags utsmyckning, med tajta kläder som accentuerar vissa kroppsdelar och bärandes smink. de Oliveira Penaforte et al. (2018) menar att det finns en koppling mellan att leva upp till

skönhetsidealen och att ses som framgångsrik inom olika aspekter. På så sätt blir det förståeligt att detta förstärker individers vilja att uppnå dessa skönhetsideal, men också viljan att sedan visa upp den kropp som ingår i idealet.

Murray (2015) beskriver att unga tjejer hanterar den konstanta objektifieringen genom att skapa en bild av sig själva som en sexuell fantasi. Som resultatet påvisar väljer Linn Strömberg att ha utsläppt hår på en bild trots att hon samtidigt behöver hålla undan håret med ena handen, och har en hårsnodd runt andra

handleden. Machin och Mayr (2012) skriver om hur kvinnor som porträtteras på ett typiskt kvinnligt sätt signalerar en sexuell attraktivitet, som en slags maktfaktor både gällande mäns uppmärksamhet och för att vara framgångsrik i sitt arbete. Med hänsyn till det både Murray (2015) och Machin och Mayr (2012) skriver om just en sensuell och sexig porträttering går det att utläsa att det är vad Linn gör. Att hon gör detta kan

indikera att hon vill synas, då det som Bauman (2007) skriver handlar om att göra sig själv synlig i en värld där uteblivelse från sociala medier innebär osynlighet. Men det behöver inte endast handla om att synas överhuvudtaget, utan om att synas på rätt sätt, framförallt för influencers därför att som Cheah et al. (2017) förklarar kan den fysiska attraktionskraften hos en influencer underlätta dennes förmåga att nå ut med sitt budskap på ett framgångsrikt sätt. Det handlar alltså inte bara om att vara kompetent och engagerad som influencer, som ju är en slags opinionsledare idag (Irving et al., 2015) utan det blir också viktigt att

porträttera sig själv på ett åtråvärt sätt. Att flera influencers framställer sig själva på ett åtråvärt sätt genom klädsel, smink, posering och att exempelvis genom framträdande drag påvisa olika typiskt kvinnliga drag - som en kurvig kropp, långt böljande hår, sminkade ögon etcetera, är förståeligt för den samtid vi lever i där kvinnors värde till stor del begränsas till deras kroppar.

Boepple och Thompson (2015) beskriver att innehållet i tidskrifter relaterade till hälsa och träning tenderar att fokusera mer på utseende, än på hälsa eller utförande och prestationsförmåga. Går detta att applicera även på Instagram? Som de Oliveira Penaforte et al. (2018) skriver är Instagram ett väldigt populärt socialt medium som i stor utsträckning används för att dela fitnessbilder där ett föredömligt kroppsideal framställs. Detta blir tydligt hos de influencers som har studerats, där bilderna i mångt och mycket avspeglar ett fokus på utseende snarare än på hälsa, utförande eller prestationsförmåga. Det är dock möjligt att se att exempelvis _@fitnessfia frångår detta då hon publicerar inlägg där hon poserar på ett normbrytande sätt, exempelvis genom att ta upp mycket plats i bilden genom att spänna båda sina armar och genom att luta hela

överkroppen framåt vilket leder till att hennes magveck syns. Även @sandra.friberg visar snarare upp glädje och positioner som anknyter till utförande än till avspegla fokus på utseende. Hos övriga influencers, framförallt - men inte enbart - hos @goforfit.se, @johannasderhll och @linnlowes är det påtagligt att rådande kroppsideal avspeglas, och är i fokus, i bilden. Som Machin och Mayr (2012) skriver är det möjligt att sända ut underliggande budskap genom visuell kommunikation, vilket innebär att även om vissa bildtexter knyter an till hälsa, utförande och prestationsförmåga finns det en implicit diskurs som visar att utseendet ändock är i fokus. Hirdman (2002) skriver att bilder i annonser och på skönhetssidor i första hand lär ut, från kvinnor till kvinnor, hur kroppen ska skötas, hur kläder ska bäras och hur ansiktet ska

formateras. Hon sätter det i relation till artikelbilder som snarare visar “hur det är”, medan dessa bilder visar “hur det kan bli”. I detta sammanhang kopplar jag samman dessa bilder på Instagram med skönhetssidor och annonser - avsändaren är som bekant influencers, snarare än artikelbilder. Därför går det att

argumentera för att dessa bilder implicit visar “hur det kan bli”, om kroppen sköts på rätt sätt, om rätt kläder bärs och om ansiktet formateras - i det här fallet sminkas - på rätt sätt. de Oliveira Penaforte et al. (2018) beskriver att genom att betrakta profiler som lever upp till skönhetsidealen och därför ses som

framgångsrika, kan en individ förstå att genom att själv leva upp till idealen kan hen vinna dessa positiva attribut. Detta föder och förstärker viljan att skulptera kroppen, vilket i processen också blir individens eget ansvar. Författarna menar att idén om att det skulle räcka att ha rätt fokus och styrka för att kunna nå upp till dessa skönhetsideal leder till känslor av frustration, skuld och misslyckande hos dem som fysiskt sett inte

har möjlighet att uppnå kroppsidealen. (de Oliveira Penaforte et al., 2018). Därför är det viktigt att lyfta att rådande kroppsideal tydligt avspeglas i dessa influencers bilder när de framställer sig själva och visar ”hur det kan bli” för andra kvinnor.

När Linn Löwes uppmuntrar sina följare att “maintain your temple” alltså att hålla efter sina kroppar, antyder hon att de bör lägga tid och energi på att skulptera kroppen. Som Hirdman (2002) skriver visas olika kvinnliga kroppsdelar upp för att göras till objekt som är möjliga att omarbeta och skulptera, vilket Linn Löwes gör genom att beskriva hur hon själv har jobbat på att forma sin kropp. Samtidigt uppmuntrar hon sina följare att göra detsamma. Som de Oliveira Penaforte et al. (2018) tar upp erkänns en individs skönhet när denne skulpterar sin kropp, exempelvis genom träning eller dieter. De lyfter även att de två

skönhetsmallarna, den idealiska mallen och den icke-idealiska mallen, begränsar vårt sätt att se på skönhet, då det inte finns något däremellan. Det i sin tur leder till att naturliga drag är helt ratade. (de Oliveira Penaforte et al., 2018) Med hänsyn till detta går det att tolka Linn Löwes före- och efterbild som en idealisk och en icke-idealisk mall, där hennes naturliga rumpa, utan modifiering genom träning, ratas och den “nya” idealiska, skulpterade rumpan hyllas. Detta går även att applicera på Johanna Söderhäll då hon tipsar om hur man ska göra för att få platt mage, likväl på Alice Fagrell som lyfter tips kring att uppnå väldefinierade armar.

Ata et al. (2016) lyfter att fitspiration-sidor syftar till att inspirera människor att leva hälsosamt, samtidigt som de fokuserar på ett idealiskt och enligt normen attraktivt utseende. Detta leder till att sidbesökarna visserligen får en förhöjd motivation till träning, men samtidigt även ett ökat kroppsmissnöje (ibid.). Då dessa fitspiration-sidor är en egen kategori av hemsidor på Internet som inspirerar människor att leva hälsosamt kan de likställas med specifika Instagram-konton som existerar av liknande anledning. På så sätt kan de Instagram-profilerna som ingår i studien likställas med sådana fitspiration-sidor. Detta innebär att deras olika slags uppmuntran till träning i kombination med utseenderelaterade bilder och även bildtexter som härrör till utseenderelaterade motivationsfaktorer, kan likställas med budskap som leder till ökat kroppsmissnöje, negativa känslor och lägre utseenderelaterad självkänsla för deras följare (Ata et al., 2016). Som nämnt i resultatet ingår alla studerade influencers i det aktuella kroppsidealet, då de flesta av dem är väldigt vältränade, med slanka kroppar och skulpterade kroppsdelar. Tre av dem, Sandra Friberg, Sofia Marklund och Jenna Nevrin, har en något mindre slank kropp men vältränad likväl. Som Frisén et al. (2014) skriver kännetecknas det smala, raka kroppsidealet av stil och sofistikation medan det kurviga idealet snarare ses som sexigt. Därtill existerar nu det atletiska idealet, med en fast och “tonad” kropp (ibid.). Allen och Donaghue (2015) skriver att vi lever i en kulturell kontext som binder samman en slank kropp med

framgång. På så sätt kan de influencers som på olika sätt ingår i flera olika kroppsideal: det smala, det smala men kurviga och/eller det smala men atletiska idealet, vinna alla de positiva attribut dessa kroppar medför. Det vältränade idealet visar på självkontroll och disciplin, medan kurvor, så som en skulpterad rumpa och markerad midja, visar upp en sexuell attraktivitet, vilket innebär att flera influencers i studien är en “perfekt”

blandning av de ideal som är aktuella idag. Som de Oliveira de Penaforte et al. (2016) skriver kan den som inte lever upp till dessa skönhetsideal förstå, genom att betrakta bilder av de som gör det, att när hen själv lever upp till dessa kroppsideal kan hen också vinna alla de positiva attribut som är sammankopplade med denna perfekta kropp. Att behöva ge upp ett sådant ideal innebär därför inte bara att ge upp ett estetiskt ideal utan även strävan efter att ses som framgångsrik och disciplinerad (Allen & Donaghue, 2015). Som Homan (2010) lyfter är både smalidealet, och den kombinerade smalheten med att vara atletisk, ett kroppsideal som är orealistiskt att nå för de flesta kvinnor. Detta kan leda till att kvinnor som inte når idealen känner sig missnöjda med sina kroppar och upplever både skam och skuld när de inte når sina träningsmål (Homan, 2010), varför det är problematiskt att dessa influencers uppmuntrar till träning på olika sätt samtidigt som de visar upp sina idealiska, enligt normen attraktiva kroppar.