Träning som blir av

I flera inlägg av olika influencers i studien uppmuntrar de sina följare till att träna. Av de 21 studerade inläggen innehåller totalt nio inlägg (av sex influencers) olika slags uppmuntran till träning, genom att exempelvis tipsa om olika pass eller övningar, att prata om vikten av att göra träning till en vana, att inte ge upp och att fråga följarna vad de tränar.

Som Boepple och Thompson (2014) skriver letar många efter innehåll och vägledning gällande utseende, vikt och hälsoproblem i olika medier. Ata et al. (2016) skriver om fitspiration-sidor, alltså hemsidor som är menade att inspirera människor att leva hälsosamt. Dessa sidor lyfter generellt fram utseende, framförallt ett idealiskt sådan med smala och enligt normen attraktiva kvinnliga kroppar. Trots att dessa fitspiration-sidor

ökar sidbesökarnas motivation att utföra hälsosamma aktiviteter, bidrar de också till ett ökat kroppsmissnöje och en lägre utseenderelaterad självkänsla. (Ata et al., 2016)

Denna slags uppmuntran visar sig exempelvis hos @sandra.friberg som tipsar om en länk till ett TABATA-pass i sitt inlägg den 21/3. @goforfit.se å andra sidan frågar sina följare vad de ska träna under dagen när hon själv har berättat att hon ska till gymmet, i ett inlägg från den 18/2. Ett inlägg upplagt den 27/2 av @_fitnessfia lyfter också ett tips om ett träningsprogram som är tillgängligt via hennes blogg. I detta inlägg skriver Fia om att hon har kämpat med en förkylning och därför behövt pausa all träning, tills hon insåg att yoga är bra för tillfrisknande - därför har hon nu samlat en serie yogaposer som ska boosta immunsystemet. Detta kan kopplas till det Andersson (2012) tar upp, om att motion kan ses som medicin då regelbunden träning gör oss piggare och starkare. Men framförallt blir det tydligt att Fia inte vill låta bli att träna trots sjukdom. Som Yvonne Andersson (2015) skriver är det typiskt att i träningsbloggar tala om träning utifrån ett känslomässigt plan, där det exempelvis kan handla om skam för att inte orka träna. Detta går att knyta an till att Fia vill dela med sig av det faktum att hon tränar trots förkylning - och att hon uppmuntrar andra att göra detsamma genom att tipsa om sitt yogaprogram. @_fitnessfias nästa inlägg i studien, som postades den 10/2, tar upp att den bästa träningen är den som blir av och hon uppmuntrar sina läsare att inte ge upp. Som Homan (2010) skriver kan det vara skadligt att internalisera ett ideal som är svårt, eller kanske omöjligt, att uppnå. Ata et al. (2016) menar att det kan ha en lika negativ påverkan på kvinnors psykiska hälsa att internalisera ett atletiskt ideal som ett smalt ideal. Homan (2010) tar också upp att kvinnor som vill uppnå en fit, atletisk kropp mår sämre över ett missat träningspass. Med hänsyn till detta kan influencers olika slags

uppmuntran till träning påverka deras följare att må sämre när de hoppar över träningen, som när

@_fitnessfia skriver att den bästa träningen är den som blir av och att skippade träningspass ofta leder till att en person ger upp. Likväl när @goforfit.se frågar sina läsare vad de ska träna under dagen, då hon i det fallet använder sig av språkhandlingen fråga, som är krävande eftersom det finns en förväntan på någon slags respons (Björkvall, 2019). Björkvall (2019) skriver också att blicken i en bild kan påverka oss när vi läser av innehållet, då en blick riktad mot kameran är svårare att ignorera. I inlägget där @goforfit.se frågar sina följare vad de ska träna har hon en intensiv blick och tittar rakt in i kameran. Detta gör att inlägget innehåller ett krav både bildmässigt och textmässigt (ibid.).

@sprallice uppmanar och uppmuntrar också sina följare till att träna. I inlägget hon har lagt upp den 8/4 skriver hon om vanor. Bilden visar henne på ett gym, där hon står vid en skivstång i färd med att lyfta upp vikter på sagda skivstång. Hon ser väldigt vältränad och slank ut. I texten skriver Alice att: “Motivation hjälper dig att driva dig framåt. Vanorna i sin tur gör att du fortsätter framåt.” Hon fortsätter sedan texten med att beskriva att man ska sätta realistiska förväntningar på sina vanor. “Hinner du träna 2 gånger i veckan så börjar du där!”, skriver hon och lägger till att varje pass man får till utöver de passen då blir en bonus vilket genererar en nöjdhetskänsla. Hon avslutar texten med frågan “Så vilka vanor kan du sätta?”

Alice skriver inte vilken slags motivation som ska driva en person framåt när det gäller träning men är ändå noga med att poängtera att motivationen är pådrivande innan vanan att träna i sig får en person att fortsätta. Både Andersson (2012) och Hansen (2016) lyfter varför regelbunden träning - träning som vana - är bra, då det ökar både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Samtidigt lyfter Allen och Donaghue (2015) att utseenderelaterade motivationsfaktorer kan kopplas till negativa effekter, varför det är viktigt att understryka att @sprallice inte tar upp olika motivationsfaktorer. Hennes bild porträtterar dock en verklighet av en ung, vältränad och idealiskt attraktiv kvinna på ett gym. Detta gör att de utseenderelaterade motivationsfaktorerna på ett sätt är underliggande i bilden. Utseenderelaterade motivationsfaktorer, som viktminskning, kan

fungera väl som motivation i början men om viktnedgången inte sker försvinner ofta engagemanget för träningen trots att träningsvanorna kan ge andra hälsofördelar (Allen & Donaghue, 2015).

Ata et al. (2016) lyfter att unga kvinnor som eftersträvar en atletisk kroppstyp har lättare att känna skuld om de missar ett träningspass, än de som eftersträvar den endast smala kroppstypen. Alice betonar värdet av vanor, att sätta mål genom att bestämma ett visst antal träningspass som bör hinnas med och att passen därutöver då blir “plus i kanten”. Detta kan kopplas till det Ata et al. (2016) skriver då Alices följare kan bli influerade av henne att eftersträva den atletiska kroppstypen - den kropp hon själv innehar - och därför vilja följa hennes råd, men också då må dåligt om de missar ett pass. Alice avslutar dessutom inlägget med en fråga, vilket är en språkhandling som innehåller ett krav (Björkvall, 2019).