Forskningen visar på att störande beteende och våld förekommer i skolan vilket respondenterna bekräftar. Hur lärarna väljer att handla utifrån sitt handlingsutrymme vid störande beteende och våld har varit fokus för denna studie. Likheterna var stora i hur lärarna valde att hantera dessa situationer. Eftersom skolornas yttre- och inre kontext skilde sig åt borde detta faktum påverka hur lärare väljer att agera utifrån skolornas eventuella skolkod och gällande ramfaktorer. Detta visar på att lärare kan påverka det objektiva handlingsutrymmet, det faktiska utrymme de har när det gäller störande beteende och våld mellan elever.168 Förklaringen till detta kan ligga i det register, eller repertoar, lärare tillägnar sig utifrån utbildning, yrkeserfarenhet, kollegor och faktiska situationer de hanterar samt att vid våld så handlade lärarna instinktivt för att bryta situationen. En lärare upplevde en avsaknad av kollegiala samtal, en av de viktigaste faktorerna vid en skola för att komma tillrätta med störande beteende enligt Samulesson, eftersom lärarna i dessa samtal kan tillägna sig ett gemensamt handlade vid störande beteende.169 Denna lärare hade längst yrkeserfarenhet från skolan och kan på detta vis tillägnat sig ett register på handlande vid konfliktfyllda situationer. För en nyutbildad lärare kan detta eventuellt vara förödande om det är en avsaknad av kollegiala samtal om hur man kan arbeta förebyggande och mot störande beteende i klassrummet, vilket i sin tur kan leda till att en stor del av undervisningen går till att stävja störande beteende istället för att förebygga. Införandet av mentorsår där nyutbildad lärare får dryfta svåra frågor tillsammans med en mer erfaren kollega med likvärdig utbildning kan vara en förebyggande åtgärd för att undvika ”praktikchocken”.170 Goda relationer framfördes som betydelsefullt för att dels förebygga störande beteende och våld mellan elever. Ytterligare en ram som påverkade när det gällde relationer var klassammansättningen. Om det var en grupp som hade en stor andel av elever som behövde extrastöd så minskade möjligheterna till att bilda goda relationer och bibehålla dem både för lärarna och eleverna. För att få till dessa goda relationer arbetade lärarna med samarbets- och värderingsövningar. Men även för lärarna var goda relationer viktiga när det gällde handlingsutrymmet.171 De ansåg att goda relationer ökade handlingsutrymmet, samtidigt som dåliga relationer hade en negativ påverkan på handlingsutrymmet och på vilka sätt man valde att hantera olika störande beteenden och våld mellan elever.
Statens införande av skollagen 2010:800 kan ifrågasättas. Femte kapitlets disciplinära åtgärder och befogenheter har både lärare och rektorer använt sig av. Den disciplinära åtgärden avstängning har ingen motsvarighet i den förra skollagen och ska användas för att nödvändiga
168 Parding, s. 95 – 111 och Aronsson & Berglind, s. 17 169 Samuelsson, s. 196
170 www.lararforbundet.se (2012-11-02) 171Landers, et al., s. 26-33
49
resurser ska kunna sättas in för att säkerställa elevers och personals trygghet. Respondenterna vid skolan där avstängningarna skedde upplevde att det var en trygghet att ha detta extra redskap att använda sig av då det visade sig nödvändigt. I lagkommentarerna till skollagen kan man läsa att åtgärderna ska vara ett komplement till det förebyggande arbetet och ska användas på ett sådant sätt att de inte uppfattas som bestraffningar. Empirin visar på att lärarnas uppfattning om åtgärderna var att de kunde uppfattas som bestraffningar som kränkte eleverna. Lärarna hade inte fått så mycket information från rektorerna eller själva sökt fakta om skollagens förändring.
Anledningen till detta kan vara att den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, kom samtidigt och fokus sattes på att lärarna skulle tillgodogöra sig den. Att samtidigt genomföra två viktiga styrdokument i skolan från statens sida, makronivån, har i dessa tre skolor, mikronivån, lett till att Lgr 11 har prioriterats på bekostnad av skollagen 2010:800. I skollagen kan man läsa att ordningsregler ska finnas på varje skolenhet och att de ska utarbetas tillsammans och fortlöpande med eleverna på skolan. Forskningen visar på vikten av ordningsregler och att man använder sig av de ord som reglerna bygger på när man utnyttjar ordningsreglerna.172 Två av skolorna i denna undersökning har inte tydligt utskriva ordningsregler och en rektor talar om regler som något som ger henne rysningar. Detta talar ytterligare för att en förankring av skollagen inte har skett, vilket i sig kan ge att de befogenheter lärarna har för att få till studiero och trygghet inte används på det sätt som lagskrivarna har tänkt sig.
Denna studies syfte var att undersöka hur lärare ser på sitt handlingsutrymme vid störande beteende och våld mellan elever med utgångspunkt i Dahllöfs ramfaktorteori. Den empiri som redovisats i resultat-, och analysdelen visar på att ramfaktorerna påverkar och att de kan upplevas både hindrande och stödjande i handlingsutrymmet för lärarna. Empirin visar också på att ramfaktorerna kan upplevas olika inom samma skola och det sammanhänger med vilken skolkod som eventuellt finns, ner till vilket klimat som råder i de olika arbetslagen. Empirin stödjer också Lindes och Pardings tankar om att ett ökat register, eller repertoar, kan påverka det objektiva handlingsutrymmet vilket ger att ramarnas betingelser ändras. Vilka fler ramfaktorer har förändrats sedan Dahllöf på 1960-talet la fram grunden till ramfaktorteorin? Samhället har förändrats, lärarens roll har gått från katederundervisning till mentorskap för eleverna och en decentralisering av skolan har skett. Att ramfaktorerna har förändrats var uppe på tapeten redan år 1999 ”I återbesök i ramfaktorteorin” men sen dess har det gått i skrivandes stund tretton år.
Skolan har fått en ny läroplan och en ny skollag, så hur ser betingelserna ut för ramfaktorerna idag? Är de desamma eller har de förändrats? Om man spekulerar i att ramfaktorerna har förändrats eller att det tillkommit nya, hur kan den förändringen se ut och vilka nya har tillkommit och påverkar de på samma sätt som de gjorde under förra seklet?
Att våld förekommer i skolan har fastslagits men forskning om våld i skolan i de tidiga skolåren är ganska skral. Forskningen som finns att tillgå som behandlar enbart våld, och inte mobbing, undersöker mestadels hur det ser ut på högstadier och gymnasium. Detta kan bero på
172 Ibid., s. 26-33
50
forskningsetiska principer men också en motvilja att se att det förekommer något som kan kallas våld i de tidiga skolåren. Här finns det ett behov av vidare forskning.
Även forskning som baseras på lärarens perspektiv såsom hur lärare ser på våld de bevittnar och därmed är ansvarig att ta itu med utifrån sin tillsynsplikt eller vilket utrymme den lärare har som eventuellt utövar våld mot elever utifrån tillsynsplikten för att exempelvis bryta ett slagsmål.
De domar som har blivit uppmärksammade i denna studie har tagit upp våld och två specifika har visat på hur lärare agerar. En lärare använde sig av våld för att få med sig en elev utifrån vad läraren ansåg vara sin tillsynsplikt men högsta domstolen dömde att han använt onödigt mycket våld utifrån den situation som förelåg.173 En annan lärare avbryter inte en kränkning av en elev med inslag av våld för att han var van vid sådana situationer och inte hade tid att bryta kränkningen, den läraren utövade inte sin tillsynsplikt.174 Denna studie har behandlat till en viss del hur lärarna tar itu med våld mellan elever, men bara skrapat på ytan på något som är av stor betydelse för de som vistas i skolan.
173 Högsta Domstolen, mål nr. B990-87 (1988-12-05) 174 Uppsala Tingsrätt, mål nr. B 2255-12 (2012-10-25)
51