Lärarens handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet

Under denna rubrik kommer det behandlas vad lärarna upplever som störande beteende och utifrån respondenternas utsagor hur de väljer att agera vid störande beteende. Vilka förebyggande åtgärder lärarna använder sig av för att motverka störande beteende? Påverkar ramarna lärarnas handlingsutrymme vid störande beteende.

Störande beteende i klassrummet och agerande från lärarens sida

Av de fem lärarna var det en lärare som stod ut vid frågan om de upplevt störande beteende i klassrummet från eleverna, Sasha från Villaskolan svarade med ett leende att hon inte en enda gång blivit arg på sin nuvarande klass med 29 elever och hon inte upplevt någon oro i klassrummet.¹⁵¹ De övriga fyra lärarna hade alla upplevt störande beteende i klassrummet såsom störande aktiviteter där eleverna var pratiga, användande av olämpliga tillmälen, spring och rörelse i klassrummet. Lärarna var även med om störande artefakter i klassrummet som mobiler där det fanns ett mobilförbud och gummiarmband som blev leksaker samt att eleverna inte följde de normer som var fastställda i klassrummet eller saknade tilltro till sin egen förmåga, störande egenheter. Även att eleverna motsatte sig vad läraren hade bestämt vilket ledde till störande oordning.

Läraren med elever som behövde extra stöd utvecklade sitt svar:

Absolut, även om man har få elever så är det ju elever som har vissa svårigheter […] på det sätt att det kan störa väldigt mycket. Att det talas rakt ut, inte kan sitta still, inte kan behärska impulserna.

Självklart händer det grejer som man måste agera på för att inte göra gruppen ännu mer orolig.

(Alex, Stadsskolan)

151 Detta gäller den nuvarande klassen, ni som läser denna studie kommer vidare upptäcka att hon har varit med om situationer i skolan.

33

Tre av lärarna anger att vid sådana tillfällen gäller det att vara tydlig med vad man förväntar sig av eleverna och att man lugnar ner situationen.

Oro i klassrummet […] då får man ta ner tempot och vara tydlig. Det är viktigt att man tydliggjort vad lektionen ska handla om […] och att man gör eleverna delaktiga. (Kim, Världenskolan)

Att ställa sig och skrika på klassen eller den som stör ordningen anger två lärare vara en verkningslös metod.

Det jag har lärt mig genom åren är att det inte hjälper särskilt mycket att bara ställa sig och skrika nu får ni vara tysta utan man försöker vända det till någonting positivt så att barnen får upp motivationen igen, ibland kan det bero på att de är trötta då kanske de behöver röra sig och då kan man lägga in ett litet rörelsepass. (Mika, Världenskolan)

Av de fyra lärarna är det en som nämner vid intervjun att hon väljer att låta eleverna göra något annat som till exempel ett rörelsepass, de övriga tre lärarna väljer att använda sig själva för att lugna ner situationen. De väljer att använda sig av verbala åtgärder och vara tydliga mot eleverna, lärarna kommunicerar vad de förväntar sig för att skapa ordning. En lärare beskrev att hon även kan använda sig av fysisk korrigering genom att lägga händerna på axlarna på den som stör ordningen för att lugna ner denne. En väljer att öka tempot medan tre väljer att lugna ner med samma mål i siktet, att åter få ro i klassrummet. Den lärare som väljer att öka tempot är utbildad dramapedagog och inte legitimerad lärare, de andra tre är legitimerade lärare. Skillnaden kan ligga i att dramapedagogen och lärarna har olika repertoarer av sätt att handla.

Förebyggande åtgärder mot störande beteende

Enligt hermeneutiken ska man se till helheten och delarna. Utifrån delarna, lärarnas utsagor, visade det sig att två lärare talade om regler som förbyggande medel, medan tre lärare talade om värdegrunden som ett förebyggande verktyg. Inför intervjuer hade skolornas hemsidor grundligt granskats för att se vilka dokument de lagt ut, helheten. Alla tre skolorna hade lagt ut sin värdegrund på hemsidan men en skola hade även skrivit ut sina regler eller förbud, vad eleverna förväntades att inte göra. Medan två av skolorna enbart tryckte på värdegrunden, vad man förväntade sig av elever och personal på skolan. På Stadsskolan arbetade de två lärare som bland annat använde sig av regler som ett förebyggande verktyg mot störande beteende. Läraren med längst yrkeserfarenhet utarbetade tillsammans med sina elever klassrumsregler för hur de ville ha det i klassrummet för att främja studieron. Läraren som arbetade med elever som hade problem med impulskontroll började skoldagen med en samling där de gick igenom vad som förväntades av eleverna, däribland regler som att räcka upp handen och inte tala rakt ut, den förväntade normen i klassrummet. Det arbetet fortsatte sedan under resten av dagen tillsammans med eleverna. Vid de andra två skolorna arbetade man med skolans värdegrund tillsammans med eleverna i början av varje termin för att verkligen implementera värdegrunden.

Utöver detta använde sig de fem lärarna av olika sätt att arbeta förbyggande mot störande beteende i klassrummet. Fyra lärare använde sig av metoder som involverade eleverna om man

34

inräknar en lärares utarbetande av regler gemensamt med eleverna i klassen. I klassen med tio elever arbetade läraren även med social färdighetsträning där eleverna fick träna på att vänta på sin tur, inte tala rakt ut, ta ögonkontakt med den man talar med och räcka upp handen när man vill ha ordet.

Just den här övningen med att lyssna på vad den andre säger det har ju jättemycket med att göra med det här [störande beteende], för jag kan inte sitta och snacka när någon annan snackar det finns vissa regler för hur man beter sig när man pratar med någon, det är en träning. (Alex, Stadsskolan)

Mika berättar att i skolan finns det några klasser som använder sig av massage och yoga på schemat för att förebygga störande beteende. Som dramapedagog använder hon sig av drama för att förekomma störande beteende.

I drama får barnen leka, stötas och blötas med varandra, träna sina sociala färdigheter ha roligt tillsammans och har de kul tillsammans då blir det ju mindre konfliktfyllt. Jag tror att drama är jättebra förebyggande. (Mika, Världenskolan)

Jan Steinbergs idéer om hur man med hjälp av skyltar kan reglera ljudnivån i klassrummet har Sashas klass varit inkörda på redan från förskoleklass och användes under de två första skolåren.¹⁵²

[…] nu har vi släppt det för det behövs inte längre. Det är ju ett sätt att förebygga så att de vet vad som gäller vad man vill ha för ljudnivå. Sen överhuvudtaget så jobbar vi mycket med kamratövningar och med gruppen som så. Vi har någonting på skolan som vi kallar för viktigt och känsligt som är ett sorts samtal där eleverna får skriva anonyma lappar om sådant som känns viktigt att prata om och man tar upp och pratar om det utan att veta vem som har skrivit om det.

(Sasha, Villaskolan)

Av de ovanstående citaten kan man utläsa att lärarna använder sig av metoder som samarbetsövningar och värderingsövningar där eleverna ska lära sig de normer som råder i ett klassrum för att skapa studiero och motverka störande beteende. Lärarna uttrycker att dessa övningar är viktiga preventiva metoder och att det ger positivt utfall.¹⁵³ Den femte lärare förmedlade vid intervjun vad hon själv kan tänka på för att förebygga störande beteende:

Innan lektionen börjat att man själv har förberett att det man ska använda sig av som overhead eller datorn att det funkar och att allt material är förberett. Att grejerna funkar, att du kommer i god tid till lektionerna bara en sån sak är förebyggande. Sen har man ju elever som man vet behöver mycket mera uppmärksamhet och hjälp och stöd att man uppmärksammar dem lite mera.[…] i början när man var ny och särskilt när jag var outbildad då såg man ju inte de här sakerna så tydligt, även om man hade ambitioner så förstod man inte riktigt alltid vad det var som hände. (Kim, Världenskolan)

152 Vid grön skylt för man prata i normalt röstläge, gul skylt då viskar man och röd skylt då ska det vara helt tyst.

153 Ellmin, s. 60

35

Läraren i citatet ovan förbygger kritiska situationer som kan uppkomma om till exempel overheaden inte fungerar eller om material saknas som kan göra att ordningen i klassrummet störs. Hennes erfarenhet har gett henne insikter, utökad repertoar av handlingar, som låter henne ändra på det objektiva handlingsutrymmet för att undvika störande beteende under pågående undervisningen.

Ramar

När storleken på klassen kommer på tal under intervjun säger de fem lärarna att om det är en stor elevgrupp så påverkas handlingsutrymmet, toleransen mot störande beteende blir mindre och tillsägelserna ökar. Två lärare anger att om elevgruppen är för liten påverkas dynamiken och det kan bli lite tråkigt vilket också påverkar handlingsutrymmet.

Båda påverkar undervisningen och påverkar vad man har möjlighet att göra. Också vilka utmaningar man kan ge eleverna, det kan börja hända för mycket saker om det är ett oroligt klimat.

Men är det för få elever så blir det liksom ingen dynamik heller man har inte så många att välja på när det gäller klasskamrater att samarbeta med och leka och ha roligt med, idealet är ju 25 är det ju faktiskt. (Kim, Världenskolan)

Den jobbigaste klassen vi hade på den här skolan och den gick ut förra året, det var en liten klass så då är det nog sammansättningen som påverkar handlingsutrymmet. (Sasha, Villaskolan)

Fyra av lärarna anger att om det är flera elever i samma klass som har liknade problematik så blir det arbetsammare för läraren att hinna med och man kan känna sig väldigt otillräcklig och det påverkar handlingsutrymmet negativt genom att begränsar vad man hinner med att göra. Två av lärarna tycker sig se att grupper som domineras av antingen flickor eller pojkar kan påverka klimatet i klassen till det sämre.

När ramen tid kommer upp i intervjun är det två lärare som svarar. Den ena anger om det sker något på lektionen så lägger man planeringen åt sidan och tar itu med problemet så att det inte eskalerar. Den andra läraren ser det som att som klasslärare har man större möjlighet att bemöta störande beteende i klassrummet än när man har klassen en till två gånger i veckan.

Lärarnas tankar kring hur klassrummets utseende och hur mycket utrymme man har varierar.

Jag har ett litet rum, jag har två meter max till varje elev. Just den här uppmärksamheten på mig är väldigt lätt att få med alla elever jag har. Jag kan tänka mig att i ett större klassrum att det inte är lika lätt att se alla. (Alex, Stadsskolan)

Om [klassrummet] är väldigt trångt och man till exempel inte kan placera om och sära på, om det finns bra arbetsplatser för dem så blir det självklart lugnare än om man ska sitta och överrösta varandra, så det påverkar handlingsutrymmet. (Sasha, Villaskolan)

Vid dessa uttalanden ska man ta hänsyn till att den ena läraren har tio elever i sin grupp medan den andra har 29 men båda två tar upp viktiga aspekter att tänka på hur lokalens storlek kan påverka lärarens handlingsutrymme. Hur lokalens utformning och faciliteter som finns i den kan påverka utvecklar en lärare på detta vis:

36

Vi hade en klass i vårat arbetsrum ett tag och det var inte optimalt för det är ett ganska avlångt rum, det fanns inte det som brukar finnas i de flesta klassrum till exempel tillgång till vatten. Vi hade ett jättedåligt kapprum och det var inte tänkt som klassrum egentligen men det blev så, samtidigt fick vi ju avgränsa lite grann och göra så att det funka, man löser ju ofta det. (Kim, Världenskolan)

Regler och värdegrund har redan berörts i detta kapitel men nu utifrån om de är en ram som påverkar lärarnas handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet. Två lärare vid samma skola upplever ordningsreglerna som ett stöd, en lärare utvecklar att hon accepterar reglerna som demokratiskt tagits fram på arbetsplatsen men att hon inte är lika säker på att alla regler är bra.

Till exempel mobilförbudet, hon kan se fördelar med att använda mobilen under lektionerna även om det finns många nackdelar. En lärare vid en av de värdegrundsstyrda skolorna ser inte nödvändigheten med en massa regler:

Nej, jag tycker inte det är så nödvändigt att ha en massa regler utan jag tycker det är jobbigt med regler för då måste man upprätthålla dem och om man inte upprätthåller dem, så förlorar de i värde. (Mika, Världenskolan)

Lärarna vid de värdegrundsstyrda skolorna upplever att värdegrunden är ett stöd för handlingsutrymmet eftersom det utarbetas i personalgruppen och att den blir väl genomarbetad tillsammans med eleverna i början av varje termin under etikveckorna samt att det är ett levande dokument.

Den [värdegrunden] känns ju bara klockren, det är sådana här självklara saker, våra vuxenvärderingar och barnens också tror jag. Så det är ingenting som känns hämmande utan snarare som ett stöd. (Sasha, Villaskolan)

Föräldrakontakten var en ram som engagerade och gav långa svar med många infallsvinklar men utifrån frågan huruvida föräldrakontakten upplevs som stöd eller ett hinder gavs det ett enhälligt svar. Lärarna uppfattade föräldrakontakten mest som ett stöd men när det inte fungerade så kunde det bli infekterat och strama åt handlingsutrymmet för hur man hanterade störande beteende med en enskild elev eller dess föräldrar.

Jag [upplever föräldrakontakten] oftast som ett stöd. Men tyvärr är det ju ofta så att de barnen som har det svårast med arbetsron och liksom att sköta sig. Det är liksom de som har någon bakomliggande problematik där kan ju föräldrarna ha lite taggarna utåt eftersom det självklart är jobbigt för dem också. I sådana fall brukar det kunna vara lite jobbigt faktiskt. Men överlag så känner jag nog att det är mer stöd än hinder om det skulle vara någonting så att man behöver ta hjälp utav föräldrarna. (Sasha, Villaskolan)

Läraren med längst erfarenhet beskrev också att upptagningsområdet kunde påverka handlingsutrymmet, vilket hon hade personlig erfarenhet av från den förra skolan i jämförelse med den hon undervisade på nu. På den förra skolan som liknade Världenskolan i upptagningsområde påverkade eleverna mer handlingsutrymmet, medan på Stadskolan påverkar föräldrarna mer vilket kan vara på både gott och ont.

37

De försöker lägga sig i hur arbetet ska genomföras. Jag säger ju inte till min kirurg vilken skalpell han ska använda. (Tove, Stadsskolan)

Att ramarna påverkar lärarnas handlingsutrymme talar sitt tydliga språk utifrån citaten ovan och den empiri som redovisats. Ramarna kan ses som om de antingen ökar handlinsutrymmet eller minskar handlingsutrymmet eller både och. Om klassen var för stor eller om klassammansättningen inte harmoniserade så kunde det påverka handlingsutrymmet negativt. Att det blir så beror troligen på att goda relationer mellan elev och lärare och mellan elev och elev blir svåra att bibehålla. Regler och värdegrund som ram delar lärarna utifrån vilken skola de arbetar på men lärarna upplever utifrån vad som gäller på deras skola denna ram som positiv för handlingsutrymmet. Ramar som kan upplevas som både och är föräldrar, lokalens utseende och upptagningsområde. Förutsättningarna för dessa ramar är olika. Föräldrar upplevdes mest som ett stöd för handlingsutrymmet. Lokalens utseende och planering kunde vara åtstramande men som lärare kan man hitta lösningar. Upptagningsområdet var det bara en lärare som uttalade sig om och då utifrån att föräldrarna försökte påverka hur hon arbetade. Detta kunde upplevas som åtstramande på handlingsutrymmet men hon upplever föräldrarna som ett stöd när det gäller hur man ska hantera störande beteende i klassrummet.