Handlingsutrymmet – den nya skollagen – skolkoden

Har den nya skollagen och dess disciplinära åtgärder någon påverkan på hur lärarna väljer att handla vid störande beteende i klassrummet eller vid våld mellan elever? Påverkas lärarna av den eventuella skolkoden? Under detta avsnitt kommer det tas upp känslig information och därför kommer inte skoltillhörighet avslöjas eller de fiktiva namn rektorer och lärare tilldelats när citat eller information som kan leda till att berörda elever eller skolor kan identifieras.

40 6.3.1 Den nya skollagen kapitel fem

I den nya skollagen har lärarna fått redskap eller disciplinära åtgärder som de kan använda sig av för att få till ro i klassrummet eller bryta våld mellan elever. Dessa redskap ska ses som framåtsyftande åtgärder och inte straff.¹⁵⁶ Utifrån analysverktyget hermenutik har dessa frågor ställts till texten som i detta sammanhang främst utgörs av lärarnas intervjusvar. Vilka disciplinära åtgärder och befogenheter har lärarna använt sig av och varför? Upplever lärarna åtgärderna som ett stöd eller något som snävar åt handlingsutrymmet. Vilka åsikter har rektorerna om de disciplinära åtgärderna? Har lärarna tillgodogjort sig information om skollagen?

Utvisning av elever från klassrummet hade fyra av fem lärare använt sig av. Att använda själva ordet utvisning var känsligt för två av lärarna

”Jag vill inte kalla det utvisning, snarare att eleverna själva får bestämma när de är redo att komma in i klassrummet igen”. (Tove, Stadsskolan)

Lärarnas anledningar till att använda sig av åtgärden utvisning har varit när lektionen blivit så störd att undervisning inte har kunnat bedrivas. Till exempel att eleverna tar med sig en schism från rasten och fortsätter bråka i klassrummet eller provokativt beteende där eleverna verkar ha bestämt sig för att förstöra lektionen, störande beteende. Av dessa fyra lärare som valt att använda sig av den disciplinerade åtgärden utvisning har tre använt sig av kvarsittning. Även här vill två lärare inte använda sig av själva ordet kvarsittning utan säger att eleverna tar igen förlorad tid. I en departementspromemoria som tagit fram förslaget till den nya skollagen kan man läsa att kvarsittning ska tolkas som om eleverna tar igen förlorad tid.¹⁵⁷ Den tredje läraren använde sig av kvarsittning i samråd med föräldrarna under en period när det kunde ta upp till 25 minuter för eleverna att ta sig in till lektionen efter rast. Kvarsittningen blev en konsekvens av elevernas handlingar för att komma tillrätta med de sena ankomsterna. Läraren gav eleverna ett val, fortsätter ni komma försent till lektionerna blir konsekvensen kvarsittning, Genom denna valmöjlighet kan läraren ha undvikit en maktkamp mellan sig och eleverna. Att de två lärarna inte vill använda sig av orden utvisning och kvarsittning kan bero på att alla respondenter i denna studie talar om att de disciplinära åtgärderna kan uppfattas som kränkande för eleverna.

Det är klart att jag varit med om situationer tidigare i yrkeslivet då man inte liksom vet vad man ska göra man blir liksom helt galen på någon som bara saboterar och saboterar. Men i första hand så tycker jag ju, att med små barn, yngre barn att man får vara försiktigt med bestraffningar, tycker jag. För att bestraffa ett barn som inte har kapaciteten att sköta sig som kanske har någon bokstavsdiagnos, det blir ju bara kontraproduktivt det blir bara kränkande kan jag tycka. (Sasha, Villaskolan)

Utifrån att respondenterna anser att åtgärderna kan upplevas kränkande för eleverna så snävar dessa åtgärder åt lärarnas handlingsutrymme för hur de kan agera utifrån vikten i själva orden och

156 Den nya skollagen: för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 379 157 Ibid., s. 381

41

hur de kan tolkas som en bestraffning. Båda rektorerna har åsikter om sittande utbildningsminister Jan Björklund och den nya skollagen. Åsikterna utgår från när man betraktar åtgärderna som bestraffningar:

Alltså skollagstiftningen alltså skollagen ser jag som att den talar om ramarna […] Samtidigt så läser jag den lite grann med Björklund ringande i öronen och det gör att det är lite trist tycker jag för han vill ju ha en skola som är gjord på 60-talet, han vill ju ha sin skola som han gick i. Och han har fan ingen aning om vad vi håller på med ute på skolorna för han vill ju ha rättsting han vill ju ha straff och det som sagt är inte min uppgift, för där gå gränsen straffen är uddlösa vi har ett enda verktyg i skolan och det är samtal. (Rektor Robin, Villaskolan)

Utredning av elever som kan vara i behov av olika sorters stödåtgärder har tre lärare av fem varit med om. De övriga två är läraren med klassen som hon aldrig varit arg på och den andra är läraren som har en liten grupp, den läraren är en del av stödåtgärderna som kan sättas in om eleverna är i behov av det. Lärarna anger att själva utredningen kan leda till att man får en ökad förståelse varför en elev agerar som den gör och att man får tips och redskap för hur man ska handla och det kan öka handlingsutrymmet när man ska motverka exempelvis störande beteende i klassrummet.

Omhändertagande av föremål som kan störa studieron eller åsamka skada har tre lärare av fem använt sig av. Föremål som blivit omhändertagna är sådant som används på fel sätt och eventuellt då stör studieron till exempel gummiarmband som använts till annat, mobiltelefoner om sådant förbud finns och vassa pinnar som kan användas som vapen. En rektor har omhändertagit en kniv som en elev ville använda sig av för att försvara sig med. Hon kontaktade polisen som kom och tog hand om kniven. Rektorn upplevde detta som något bra för att det blev en markering mot att knivlagen gäller alla och att eleven inte hade rätt att bära kniv.

En skola har använt sig av avstängning två gånger. En gång vid våld mot en vuxen och den andra gången involverade två elever där den ena blev utsatt för grovt våld. Eftersom händelserna var så allvarliga så gick man direkt till den starkaste åtgärden som är avstängning i två veckor.

Under tiden eleverna var avstänga från skolan kontaktades Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten så att familjerna och eleverna fick stöd. Under avstängningstiden ordnade skolan fram extra resurser för att kunna stödja och ordna en anpassad studiegång för de avstängda eleverna.

[Studiegången] är inte anpassad så att de går kortare dagar. Utan den är anpassad så att det hänger på vuxna, vid vissa tillfällen för att man ska kunna göra en bra dag för dem och en bra dag för de andra [eleverna och personal] för tryggheten gäller ju alla. Det är ju inte bara den eleven utan även hela klassen och personalen.

Användning av de disciplinära åtgärderna förekommer men av de sju respondenterna inkluderat rektorerna är det en som inte använt sig av någon åtgärd. Synen på de disciplinerade åtgärderna är dubbel, dels känner respondenterna att åtgärderna från elevernas sida kan upplevas som en kränkning men åtgärderna upplevs även som ett stöd man har i ryggen:

42

Det känns mer som en trygghet att jag har någonting att falla tillbaks på, för oftast är det en bra anledning till varför man gör såna grejor, varför man skickar ut en elev eller varför eleverna får kvarsittning och att det finns tydligt att man får ha kvarsittning utifrån vissa förutsättningar. (Alex, Stadsskolan)

Om skollagens disciplinerande åtgärder i kapitel fem upplevs som ett stöd kan man tolka det till att lärarnas handlingsutrymme inte utvidgas men att lärarna har fått en utökad repertoar av handlingar, verktyg att ta till för att motverka störande beteende och våld mellan elever och det objektiva handlingsutrymmet förändrats.

Björklund vår skolministers ambition är ju att han tror att det ska ge mera lugn i klassrummen, det tror inte jag att det är så enkelt, det är några verktyg, men fortfarande så är det förebyggande arbetet det viktigaste arbetet, skapa god kultur, bra relationer i klassrummet är det viktigaste. För det här löser ju bara akuta problem det är ju ingen lösning på lång sikt. […] Jag är inte säker på att vi får ett bättre klassrum men vi kommer få [lärare] som kommer utnyttja det här till absurdum, för det kan man göra, de kommer skaffa många i ett utanförskap det är jag helt övertygad om. För det är ju lite farligt också med alla de här reglerna man måste verkligen tänka sig för. (Rektor Lo, Världenskolan)

I citatet ovan kan man utläsa det som min analys kommer fram till och det är att åtgärderna är verktyg som lärarna kan använda sig av men de ska inte vara allenarådande utan det är det förbyggande arbetet som alla respondenter lagt vikt vid som är den stora delen av lärarnas handlingsutrymme när det gäller att få till studiero i klassrummet och övriga skolan. Det kan verka som om självklarheter tas upp eftersom åtgärderna är den sista utvägen och även att förebyggande arbete förordas i de lagkommentarer som hör till den nya skollagen.¹⁵⁸ Dock kan man se till det faktum att respondenterna upplever att åtgärderna handlar om bestraffning till en viss del och inte som verktyg som utökar repetoaren av handlingsmöjligheter. Det är en diskrepans mellan makronivåns intentioner och mikronivåns förverkligande. Vilket även kommer fram vid frågan vilken information lärarna fått om den nya skollagen. Ingen av lärarna känner sig insatta i den nya skollagen, vid två skolor ha det varit informationsmöte om skollagen men alla lärare har inte deltagit. Rektorerna anger att information har gått ut till lärarna men man prioriterat implementeringen av den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 11. Att skapa god kultur tas upp i citatet ovan vilket ger en fin övergång till nästa rubrik, skolkoden.

6.3.2 Skolkoden

Hur upplever lärarna sin skolas skolkod och kan man utifrån deras intervjusvar och med begreppet skolkod som analysverktyg tolka skolornas eventuella skolkoder? Kan då den eventuella skolkoden påverka lärarnas handlingsutrymme? Skolkoden påverkas av tre olika kontexter: den statliga och kommunala styrningen, systemkontexten, närsamhällets påverkan genom sociala, kulturella och ekonomiska skillnader, yttre kontexten och den inre kontexten skolans lokaler, faciliteter och vilken personalkultur som råder.

158 Ibid., s. 375

43

För de tre skolorna är systemkontexten densamma då den statliga och kommunala styrningen inte skiljer sig åt eftersom de ligger i samma kommun. Däremot så skiljer sig den yttre kontexten:

de tre skolorna ligger i tre olika sorters närsamhällen som skiljer sig åt gällande eftergymnasial utbildning hos vårdnadshavarna i upptagningsområdet och hur många elever det finns på skolan med utländsk bakgrund och de tre skolorna ligger i tre olika sorters miljöer, äldre bostadsområde, nybyggt bostadsområde och ett utpräglat villaområde vilket borde betyda kulturella och sociala skillnader samt ekonomiska. Detta antagande kan stärkas av uttalandet från en lärare vid Stadsskolan där hon ansåg att föräldrarna la sig i mer hur hon skötte sitt arbete i jämförelse med hennes förra arbetsplats som kan liknas vid Världensskolans yttre kontext där eleverna hade mer påverkan.¹⁵⁹ Stadsskolan är i jämförelse med Villaskolan och Världenskolan äldre. Att detta faktum poängteras är att i den tidigare analysen påvisades det att Stadsskolan kan ses vara mer regelstyrd och de två övriga värdegrundstyrda. En lärare vid Stadsskolan upplever att skolkoden är mer rigid, att man gör som man alltid gjort, men som motsägs av den andra läraren som upplever att det är en lyssnande kultur. Denna skillnad som varit uppe på tapeten tidigare kan ligga i personalkulturen och i detta fall olika personalkulturer i de olika arbetslagen. Exempel på detta är att den ena läraren upplever att i arbetslaget så samtalar man om konflikter och hur man kan hantera dessa vilket gör arbetslaget till ett stöd medan den andra läraren upplever att man inte samtalar om konflikter och att det är mycket ensamarbete när det gäller att hantera konflikter att och det inte finns ett utbyte av erfarenheter. Vidare har även läraren upplevt att när hon ville introducera ett nytt läromedel så blev hon nedröstad och man valde att fortsätta med det som var beprövat. Hon upplever att det inte finns någon ”nyfikenhet eller framåtsyftande arbete”. Med generaliserbarheten i åtanke, få respondenter, kan en lärares handlingsutrymme påverkas av arbetslagens stämning och kultur. Vid en positiv kultur i arbetslaget utvidgas handlingsutrymmet medan det vid en negativ kultur i arbetslaget så minskar det handlingsutrymmet. Vid Världenskolan och Villaskolan talar alla respondenter om att värdegrunden har förankrats hos personalen. Värdegrunden utgår ifrån hur de vill ha det på skolan för att få till en väl fungerande miljö. Lärarna uppger att det är en lyssnande kultur och att det är mycket skratt samt att man umgås efter arbetstid. Rektorerna upplevs som tydliga ledare:

”rektorn är ju vår ledare här och hon är också en levande ledare för våra elever här på skolan alla vet ju vem rektorn är. Rektorn har ju väldigt stor påverkan också på oss i personalen hon informerar alltid om nya saker som händer, nya riktlinjer för hur man ska gå tillväga vid konflikter och handlingsplaner. Hon är jättenoga med att vi har ordentliga handlingsplaner och att vi skriver ner och hon bryr sig om det är något som har hänt och vill gärna veta.” (Mika, Världensskolan)

Information och delaktighet är en grund för en positiv skolkod och vid frågan om den nya skollagen har gått ut från rektorerna till lärarna uppger bägge rektorerna att de inte gått ut med lika mycket information om skollagen som de gjort med Lgr11 som kom samtidigt. Anledningen

159 Arfwedson, s. 16

44

till detta säger en rektor är för hon tar hänsyn till lärarnas arbetsbörda.¹⁶⁰ Det kan visa på ett lyssnande ledarskap. Rektorer påverkar skolkoden starkt enligt Arfwedson.¹⁶¹ Arfwedson skriver att skolkoden kan upplevas som en stabilisator, vilket överensstämmer med den skolan där avstängning av elever skedde.

[…] då när en elev blev avstängd, allt gick jättesnabbt och vi [personalen] visste precis vad vi skulle göra. Jag tror att den pojken som blev utsatt och hans föräldrar uppskattade väldigt mycket att vi var så snabba och hade en klar handlingsplan för hur vi skulle göra[…] och jag tror att det ingav en trygghet till alla på skolan.

Deras utarbetade handlingsplaner och rutiner fungerade som ett stöd och skapade en säkerhet bland personalen där det istället kunde ha blivit svårigheter.¹⁶² Att handlingsplanen och dess rutiner följdes och allt fungerade ger att lärarna som var i den konfliktfyllda situationen fick ett stöd i handlingsutrymmet, ett fungerande redskap. Sammanfattningsvis kan man utifrån denna studies empiri anta att skolkodens olika kontexter har en påverkan på lärarnas handlingsutrymme när det gäller störande beteende i klassrummet och vid efterarbetet när våld mellan elever brutits.