Skillnader i uppfattningen om lärarnas handlingsutrymme

Åsikter finns men inget som direkt skiljer lärare och rektorer ifrån varandra när det gäller hur lärarna väljer att agera utifrån ramarna vid störande beteende och våld mellan elever.

Ordningsregler som ett medel att skapa arbetsro visar på två läger men inte med rektorer på en sida och lärare på den andra utan en lärare och en rektor som ser ordningsregler som en inskränkning på handlingsutrymmet.

När du säger regler så får jag rysningar, alltså det vi har är vår värdegrund. […] en värdegrund kan aldrig bli ett regelsystem man kan inte säga att du bryter mot en värdegrund, däremot kan du behöva hjälp med att bli påmind om vad vi kommit överens om utifrån värdegrunden. (Rektor Robin, Villaskolan)

En skola står ut från de övriga när det gäller användandet av de disciplinerade åtgärder som lärarna kan använda sig av. Rektorn på den skolan ser åtgärderna som en bestraffning. Hon uttrycker angående att visa ut elever från klassrummet att det lätt blir att eleverna får skulden när det borde vara pedagogen som ska titta närmare på vad hon kan göra för att få det att fungera.

Därför har jag varit ganska tydlig med att jag förväntar mig att man klarar av att hålla de här eleverna i klassrummet. Du får hellre hämta in hjälp än att kasta ut eleven. Nej, vi har inte använt det. Det är mitt ställningstagande. (Rektor Robin, Villaskolan)

Häri ligger det en skillnad mellan skolor hur man väljer att använda sig av de åtgärder som staten anser ska stötta läraren i dess åtaganden. Att lärare och rektorer är så samstämmiga kan bero på

160 Den nya skollagen och Läroplanen för grundskolan kom vid samma tidpunkt.

161 Arfwedson & Lundman, s. 238 162 Arfwedson, s. 41

45

den skolkod som råder i skolan. Utifrån detta hade det varit väldigt intressant att fått ha en intervju med den tredje skolans rektor eftersom empirin kan tolkas att den skolan är mer regelstyrd än värdegrundsstyrd.¹⁶³

6.5 ”Äppelkriget”

Som en sista avslutande fråga fick lärarna svara på hur de skulle agera i ett fall som har gått till Högsta domstolen där domen har blivit vägledande för hur mycket våld en lärare får använda när hon utövar sin tillsynsplikt. Situationen är känd som Äppelkriget och därför ändrades en del detaljer vid intervjun. Detta gjordes ifall respondenterna hade hört talas om den och därmed inte skulle bli påverkade då de gav sitt svar.¹⁶⁴

Frågan lärarna fick löd: Två elever kastar saker på varandra i skolmatsalen eller annat ställe. Du ingriper och får dem att sluta. Du vill att de ska följa med till rektorsexpeditionen för att få prata ostört. Den ena följer med frivilligt. Den andra eleven tvärvägrar. Hur agerar du då?

Sasha, Villaskolan, skulle ta med sig eleven som kommer med frivilligt. Därefter berättar hon för den andra elevens klasslärare vad som hänt som sen får ta kontakt med föräldrarna eftersom det redan finns en etablerad kontakt där. Det går inte att tvinga med en elev.

Tove, Stadsskolan, gör ingen scen där men säger att hon kommer ta kontakt med elevernas klasslärare och att hon vill tala med dem på eftermiddagen. Sen tar hon kontakt med föräldrarna.

Hon vill inte ta med bara en av eleverna men heller inte tvinga den andra eleven att följa med.

Tove vill försöka bryta dödläget genom att lugna ner läget.

Alex, Stadsskolan, ger eleven valmöjlighet att antingen följa med direkt och prata om saken eller stanna kvar efter skolan och då blir föräldrar kontaktade. Ifall det behövs får föräldrarna komma till skolan.

Mika, Världenskolan, skulle inte gå iväg med bara en elev utan försöka få undan alla runtomkring och börja tala sansat till dem båda för att lugna ner situationen. Hon ser en fördel i att hon har en relation till många barn på skolan eftersom hon arbetar i flera klasser. Det kan hjälpa henne då hon försöker lugna ner situationen.

Kim, Världenskolan, tänker först prata med den som kommer frivilligt för att få bakgrunden till händelsen. Därefter söker Kim upp den andra eleven för att sedan försöka få dem att mötas tillsammans med henne eller någon annan vuxen.

163 Efter att jag fick veta att jag inte skulle komma upp till den första examinationen var jag återigen i kontakt med den aktuella skolans rektor för att få en intervju, tyvärr fick jag ingen respons på mina förfrågningar.

164 Svaren lärarna och rektorerna gav har blivit nedkortade till en sammanfattande text istället för direkta citat.

46

Ur rektorns synvinkel: samma problematik men den avslutande frågan är formulerad, hur vill du att läraren agerar då?

Rektor Robin, Villaskolan, vill att läraren börjar prata med den villige eleven medan den ovillige eleven stannar hos en vuxen. Därefter bör läraren försöka sitta ned med den ovillige eleven innan skoldagen är slut. Fungerar det inte så kontaktas föräldrarna som får ta upp saken hemma. Nästa skoldag pratar läraren på nytt med eleven.

Rektor Lo, Världenskolan, tycker att läraren ska prata med eleverna separat eftersom det kan finnas bakomliggande orsaker till bråket som gör att det kan vara svårt för eleverna att direkt sitta ned tillsammans.

6.5.1 Äppelkriget

Den ursprungliga händelsen. En lärare blir tillkallad till matsalen för att elever kastar äpplen på varandra. Han kommer dit och ser två elever kasta äpplen. Han vill att eleverna ska följa med honom till rektorsexpeditionen för tillrättavisning. En elev vägrar varvid läraren tar ett grepp i nacken och tvingar med sig eleven. Eleven går till en läkare som skriver ett rättsintyg på att eleven upplevt smärta och att han har en rodnad i nacken.¹⁶⁵

Gången för hur respondenterna vill att den hypotetiska konflikten ska hanteras följer i stort sett samma steg. Samtal, kontakt med berörd klasslärare följt av kontakt med föräldrar. Poängen i det här fallet är inte om de väljer att tala med en elev till en början för att sedan gå till den andre eller tala med bägge eleverna samtidigt. Poängen är att ingen av lärarna väljer att tvinga med sig eleven som inte vill följa med, vilket läraren i det ursprungliga fallet gjorde. Den läraren ansåg att han utifrån sin tillsynsplikt och sin skyldighet utifrån nöd- och nödvärnslagen gentemot de andra eleverna gjorde rätt och han blev friad i tingsrätten. Eleven överklagade till hovrätten där läraren fälldes för ringa misshandel. Läraren överklagade då till Högsta domstolen och fick prövningstillstånd. Högsta domstolen kom fram till att det inte varit en nöd– och nödvärnssituation och att läraren använt onödigt våld mot eleven och hovrättens domslut fastställdes. Högsta domstolen skriver vidare i domen som är vägledande att:

”Det får förutsättas att en lärare vid utövning av sin tillsynsplikt inte kan vara avskuren från varje möjlighet till kroppsligt ingrepp mot en elev även då det inte är fråga om en nödvärns- eller nödsituation. Var gränsen för det tillåtna i så fall skall dras är osäkert och måste ytterst bli föremål för en bedömning med hänsyn till samtliga närmare omständigheter i det enskilda fallet. Det synes emellertid inte uteslutet att vissa lindrigare förfaringssätt, som i och för sig kan betecknas som

"våld" […] ibland kan finnas ha varit befogade.”¹⁶⁶

Att ingen av lärarna väljer att använda sig av sin egen kropp för att få med eleven kan bero på själva intervjusituationen är en fabricerad situation eller att lärarna vill framstå i bättre dager.¹⁶⁷

165 Erdis, s. 36f och Rättsnätet, www.notisum.se 166 Högsta Domstolen, mål nr. B990-87 (1988-12-05) 167 Esaiasson, et al., s. 235

47

Dock kan man utläsa av tidigare svar för hur de hanterat konfliktfyllda händelser att de använt sig av dialog med kombattanterna för att lugna ner situationen. De använder sig av sitt handlingsutrymme, sitt register av handlingar, för att lösa situationen och få till ett samtal där eleverna ska lära sig hur de ska agera för att undvika att hamna i bråk.

48