Diskussion

Nedan kommer vi diskutera val av metod och material. Därefter kommer etiska

överväganden som gjorts att beskrivas. Detta kommer sedan att följas upp av diskussioner om studiens validitet och reliabilitet.

6.3.1 Metoddiskussion

Vi argumenterar för att en kvantitativ innehållsanalys är den analysmetod som passat bäst för att uppfylla studiens syfte och svara på dess frågeställningar. Den har gett oss

möjligheter att kunna mäta förekomster av ord, samt hur många personer utifrån diverse åldrar och etniciteter som förekommer i Mincs visuella material. Varför vi valt att inte använda en kvalitativ innehållsanalys i stället är på grund av att vi anser att en sådan metod inte skulle kunna ge en överskådlig bild av hur Minc kommunicerar. Genom att vi haft en hermeneutisk ansats har vi dessutom kunnat studera sammanhangen i vilka dessa ord och personer förekommer, vilket påverkar dess frekvens. Tack vare det har vi kunnat få med en kvalitativ del i vår kvantitativa metod.

Roudy och Asllani (2019) använde metoden för att studera förekomsten av ord som används för att beskriva entreprenörskap. Även Meyer (2018) använde sig av denna metod, i syfte att ta reda på om antalet forskningsartiklar relaterade till kvinnligt entreprenörskap som publicerats i ledande entreprenörskaps- och ledarskapstidsskrifter i USA och Europa har ökat under de senaste årtiondena. De här två studierna har vi använt som inspiration för urvalet av metod samt hur den ska utföras.

6.3.2 Materialdiskussion

Vi har valt ut 14 inlägg som vi kommer att diskutera mer ingående i analysen och de kommer även fungera som exempel. Bilder och citat fungerar som komplement till våra tabeller. Citat kommer användas med syfte av att visa hur Mincs retorik ser ut och hur vissa ord används. Bilder kommer användas som exempel för hur deras grafiska profil ser ut, samt hur evenemang marknadsförs, men även vilka personer som syns utifrån kön, ålder och etnicitet. De bilder som valts ut är sådana som visar en generell representation av hur bilderna på deras kanaler ser ut.

Till en början studerade vi de olika sociala medie-kanalerna separat och förde in resultaten i separata tabeller. Vi noterade att det fanns små skillnader mellan de olika kanalerna men då samtliga uppdateras av samma verksamhet (Minc) och skillnaderna inte var markanta ansåg vi inte att det var relevant att separera dem. I stället valde vi att sammanställa resultaten till två gemensamma tabeller. Ena tabellen visar hur många personer utifrån kategorier av kön,

etnicitet och ålder förekommer på samtliga kanaler. Den andra visar hur många personer beroende på kön och etnicitet som förekommer som bakgrunds- och huvudpersoner. Fördelen med att ha ett stort material (205 inlägg) är att vi kan få en generell bild av hur Minc kommunicerar. Vi kunde finna teman och mönster i deras retorik och val av bilder. Detta hade vi inte kunnat göra om omfånget av material var mindre. Varför det utvalda materialet däremot inte är större beror på att tiden var begränsad. Däremot argumenterar vi för att storleken av det material som studerats har varit tillräckligt för att kunna dra

generella slutsatser.

6.3.3 Etisk diskussion

Etiskt förhåller vi oss medvetna till att vi tolkar materialet utifrån våra subjektiva tolkningar, kunskaper och erfarenheter om världen. Det är genom våra ögon som vi analyserar de intersektionella variablerna kön, ålder och etnicitet och detta kan

problematiseras, då våra tolkningar kan skilja sig åt från andra människors uppfattningar. Däremot argumenterar vi för att våra tolkningar är betydelsefulla eftersom vi kan ses som mottagare av Mincs kommunikation och en eventuell målgrupp.

Vi lyfter även här in Simone de Beauvoirs (2002) argument om att det biologiska könet kvinna utgör ungefär 50% av jordens befolkning men att detta inte betyder att det nödvändigtvis finns motsvarande procent med genuset kvinna. Med detta i åtanke är vi medvetna om det faktum att vi dels studerar utifrån ett binärt könssystem som utesluter personer med andra könstillhörigheter, dels tolkar människors könstillhörighet annorlunda än hur de identifierar sig. Även hur vi kodat personers etniska bakgrund som ”vit” och ”icke vit” beror på våra egna tolkningar, vilket vi vill belysa inte nödvändigtvis stämmer överens med hur personerna själva identifierar sig. Dessutom är gränsdragningen mellan ”vit” och ”icke vit” inte självklar då det finns många fler grupper än dessa två. Vi har valt att endast ha dessa två grupper då vi inte kan se mer specifikt vilken etnisk bakgrund en person tillhör.

Det kan även anses finnas etiska problem med det faktum att denna studie utförs i ett delvis samarbete med Minc. Ämnet har vi själva valt då vi sett att det finns problem i hur

kvinnor porträtteras. Våra kritiska tolkningar är viktiga och det finns ett intresse hos Minc att ta del av våra resultat och ärliga åsikter.

Då vi genomfört en intervju med en informant för att få djupare förståelse för Minc som organisation har vi behövt vara medvetna om de fyra huvudkraven; informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Personen vi intervjuat har innan intervjun påbörjats fått tydlig information kring vad informationen hen delar med sig av kommer användas till och hur. Vi har varit noga med att uttrycka personens rätt att avbryta intervjun om hen så vill och att det är frivilligt att medverka. Vi informerade om hur vi kommer hantera personuppgifter och inspelningen av intervjun, hur personens anonymitet kommer vara garanterad. Vi har sedan även bett personen fylla i ett samtyckesavtal.

6.3.4 Validitet

Vanliga problem som kan uppstå när en kvantitativ innehållsanalys genomförs är att endast förekomster studeras (i vårt fall ord och personer) och inte i vilka sammanhang som förekomsterna uppstår. Om sammanhanget inte studeras riskeras att studiens validitet minskar eftersom sammanhanget har en påverkan på varför något förekommer (Boréus & Kohl, 2013: 80). Eftersom vi har använt oss av en hermeneutisk ansats har vi kunnat studera dessa sammanhang och kringgå detta problem då vi även förstår varför

förekomster sker. Detta har gett oss information kring varför vissa inlägg, ord och personer får mer utrymme än andra. Detta kommer att utvecklas i analysdelen.

För att kunna garantera en så hög validitet som möjligt har vi varit noga med att avgränsa oss gällande vad vi valt att studera. Vi har endast analyserat inlägg som är relevanta för studiens syfte och frågeställningar där vi exkluderat de som inte är relevanta. Det har även funnits en noggrannhet i vilka variabler och variabelvärden som valts ut. En abduktiv strategi har gett oss en möjlighet att från början välja ut vissa variabler och variabelvärden som gått i linje med studiens syfte och frågeställningar. Eftersom vi inte kunde förutspå vad som skulle upptäckas har den även gett oss en möjlighet att vara anpassningsbara och inte begränsade. Detta har lett till att studiens validitet ökat eftersom vi har studerat det som är studiens avsikt att mäta (Karlsson & Johansson, 2019).

6.3.5 Reliabilitet

Sådant som kan påverka reliabiliteten av vår studie är vissa slumpmässiga fel som vi inte kan påverka förekomsten av (Lindstedt, 2019: 115–116; Nilsson, 2010: 116). Exempel på sådant i vår studie är att vi har räknat antalet gånger kvinnor respektive män förekommit i Mincs sociala medier och då vissa personer förekommer flera gånger ökar antalet personer inom deras kategori. Vi valde att inte avgränsa oss till att räkna förekomsten av personer endast en gång eftersom vi anser att de visar på vilka entreprenörer Minc väljer att

porträttera. Ytterligare en faktor som kan påverka reliabiliteten är att Minc publicerar inlägg olika frekvent på sina sociala medie-kanaler och därför är antalet inlägg vi studerat olika många, vilket gör att omfånget varierar. Av den anledningen valde vi att inte bestämma hur många inlägg som skulle studeras, utan i stället analyserades inlägg som publicerats under ett års tid. Detta för att få med alla händelser i Mincs kommunikation under ett år, och inte endast olika nedslag som ett bestämt antal inlägg skulle innebära.

Eftersom vi är två personer som genomför denna studie och gör analysarbetet tillsammans är det nödvändigt att ha strategier för interkodarreliabiliteten. Detta på grund av att inte riskera resultatens reliabilitet eftersom personer kan koda olika beroende på individens egen tolkning (Nilsson, 2010: 147). Den strategi vi använt oss utav är att vi börjat med att koda allt tillsammans för att kunna gå igenom hur vi ska tolka olika inlägg och uttrycka urvalets begränsningar. Sedan har vi delat upp de sociala medierna och analyserat dem var för sig. Vi har haft en pågående dialog för att diskutera hur tvetydiga inlägg ska kodas. Vi har sedan analyserat allt igen för att se till att vi får samma resultat igen.