Genus och användning

Slutsatsen vi kan dra från tabellerna 4, 5 och 6 är att sammanlagt förekommer ord som beskriver kvinnor i relation till sitt genus betydligt fler gånger än ord som beskriver det manliga genuset. Studerar vi det sammanlagda antalet av hur många gånger dessa ord skrivs förekommer “female” 4 gånger, “woman/-en” 19 gånger, “female founder” 14 gånger, “female co-founder” 3 gånger och “female entrepreneur” 3 gånger. Orden “male” och

“man-/en” förekommer endast 1 gång vardera och “male founder”, “male co-founder”, samt “male entrepreneur” förekommer 0 gånger.

Orden “male” och “man/-en” förekom endast i ett inlägg där de användes för att

understryka hur entreprenörskap inom tech och innovation är dominerat av män. Vi kan se att Minc även här använder språket för att på ett betydelsefullt sätt (Hall, 2013: 1-3)

problematisera hur entreprenörskap ser ut och hur män har ett övertag. Språket återspeglar den bild de har av hur entreprenörskap ser ut. Enda gången ord används för att

understryka det manliga genuset är i ett sammanhang för att belysa de problem kvinnor som är entreprenörer står inför. Se nedan hur detta ser ut:

Will the next unicorn be built by an all-male team...again? Tech and innovation has been a space dominated by men for too long and now is the time for change!

(Minc, 2021a) Om Minc hade valt att inte använda orden male och men utan i stället female och women skulle texten kunna se ut på följande sätt: Will the next unicorn be built by a non-female

team...again? Tech and innovation has neglected women for too long and now is the time for change! Vi menar att detta också skulle belysa de problem kvinnor står inför men Minc väljer att aldrig sätta kvinnor i en negativ kontext vilket ger tecken av en medvetenhet i hur

kommunikationen tas emot av läsaren. Skulle ord för kvinnor användas i negativa

sammanhang kan det ge ett intryck av kvinnor som svaga och underlägsna, vilket tidigare varit den bild som funnits av kvinnor och kvinnliga entreprenörer (se Ahl, 2006). I stället använder de ord för kvinnors genus i positiva sammanhang för att hylla kvinnor, ge deras företag utrymme, samt förstärka att de vill att fler kvinnor ska söka sig till startup huset. Se exempel nedan på hur ord för kvinnligt genus används.

“To celebrate female founded companies, we want to highlight our amazing women at Minc” (Minc, 2020h)

“The 10 amazing female founded startups pitching in Pinc Capital 2020! These are the 10 finalists who will be pitching in Pinc Capital 2020! These female founded companies have different backgrounds and

fields” (Minc, 2020i)

“We especially welcome women, aspiring and diverse entrepreneurs and startups” (Minc, 2021b)

Även om ord som tillhör det manliga genuset endast förekommer i ett sammanhang är det underförstått att när ord för kvinnligt genus används är kommunikationens syfte att skildra männens dominans. Mannen är det neutrala samtidigt som kvinnan är det avvikande i den patriarkala strukturen (de Beauvoir, 2002:138) som har påverkat entreprenörskap.

Frånvaron av benämningen “manlig entreprenör” i texten kan ses som en symbol (Hall, 2013a: 11) för deras övertag samtidigt som benämningen “kvinnlig entreprenör” blivit symbol (ibid.) för hur de blir annorlunda behandlade än män inom entreprenörskap, samt hur de fattas. Hur Minc väljer att använda ord för kvinnor som är entreprenörer kan förklaras utifrån flera perspektiv.

Utifrån tabellerna 4, 5 och 5 säger de ofta “female entrepreneur” eller “female founder” och aldrig “male entrepreneur” eller “male founder”. Män som är entreprenörer benämns enbart som “entrepreneur” eller “founder”. När kvinnor som är entreprenörer förekommer i andra sammanhang än NFIM och Pinc Capital benämns de ofta också som enbart

entreprenörer eller grundare. Däremot benämns de i princip alltid som kvinnliga

entreprenörer eller kvinnliga grundare när de presenteras i relation till nämnda evenemang. Eftersom NFIM och Pinc Capital förekommer ofta i Mincs kommunikation (se tabell 3) gör även benämningarna kvinnlig entreprenör och kvinnlig grundare det. Likt hur

kvinnornas genus står i fokus när de presenteras i form av bilder fungerar det på liknande sätt här.

Tidigare forskning har uppmärksammat hur kvinnor som är entreprenörer inte alltid kan identifiera sig med ordet entreprenör på grund av dess manliga innebörd (se Kirkwood, 2009; Verheul et al. 2005). Av tabellerna 4, 5 och 6 att döma använder Minc inte ordet “entrepreneur” i någon större utsträckning. Som synonym till ”entrepreneur” används ordet “founder”. Vad som är intressant är att när ordet ”founder” förekommer, är det betydligt fler gånger det används tillsammans med “female” än enskilt. Däremot

förekommer inte ordet “entrepreneur” i alls lika stor utsträckning tillsammans med ordet “female”. Detta kan bero på en medvetenhet om att kvinnor inte alltid känner igen sig i att vara en entreprenör.

Det är intressant hur ord för kvinnors genus och kön används i vissa sammanhang och andra inte och mer specifikt vilka dessa sammanhang är. Med detta menar vi att ordet i relation till NFIM och Pinc Capital används för att lägga fokus på det faktum att hon är en kvinna och inte utifrån att hon är en entreprenör eller grundare. När kvinnor som är entreprenörer eller grundare däremot presenteras i andra sammanhang ligger fokuset på deras entreprenörskap.

Benämningen fungerar som ett sätt att påvisa olikheter mellan könen och det faktum att det är ord för kvinnors genus som används ges återigen en bild av att de avviker från normen av vem som är entreprenör (se till exempel Ahl, 2002; de Beauvoir, 2002; 28; Bruni et al., 2004). Vi kan se att detta även görs inom andra områden för att förstärka hur ett visst kön avviker från normen, till exempel “damfotboll” “kvinnlig polis” eller “manlig

sjuksköterska”. Användandet av ord som belyser personens kön och genus visar hur professionen är ämnad för motsatt kön. När kvinnor som är entreprenörer kallas kvinnliga entreprenörer reproducerar det bilden av dem som avvikande från normen. Om kvinnor i stället endast beskrivs som entreprenörer reproduceras inte denna bild.

De Beauvoir (2002) beskriver att kvinnor använder ordet kvinna för att beskriva sig själv och kvinnor för att beskriva sig som en grupp med andra av samma könstillhörighet, vilket männen inte behöver göra. Studerar vi Mincs kommunikation utifrån detta kan två

antaganden göras. Det första är att en känsla av tillhörighet skapas när Minc använder ord som beskriver kvinnor och sätter dessa ord i kontexten av evenemang riktade till kvinnor. Det andra är att ordet kvinnlig, kvinnor och kvinna behöver skrivas ut för att påvisa och förstärka det faktum att de riktar sig till just kvinnor. Om inte detta skrivs ut kan det bli svårt för mottagaren att veta vem kommunikationen är riktad mot.