• No results found

Finansbranschen Revisionsbranschen Totalt urval 236

7. Diskussion och slutsats

I det sista kapitlet presenteras studiens diskussion och slutsats där vi redogör för skillnader och likheter mellan revisions- och finansbranschen. Kapitlet avslutas med

studiens bidrag och förslag på framtida forskning.  

Syftet med studien har varit att beskriva och förklara likheter och skillnader mellan kvinnors upplevda karriärmöjligheter i revisions- och finansbranschen. Enligt den beskrivande statistiken upplever kvinnor i revisionsbranschen att de har bättre karriärmöjligheter jämfört med kvinnor inom finansbranschen, både när det gäller hur nöjda de är med sina karriärmöjligheter hittills, sina karriärmöjligheter i förhållande till sina kollegor samt hur de upplever sina möjligheter att avancera inom de närmsta tre åren. Som visas av regressionsanalysen med bransch som oberoende variabel finns det signifikanta skillnader mellan revisions- och finansbranschen avseende hur troligt kvinnorna upplever det är att de kommer att avancera på sin arbetsplats inom de närmsta tre åren.  

Vi har funnit stöd för att det finns både likheter och skillnader för kvinnors karriärmöjligheter mellan revisions- och finansbranschen (tabell 6.9-6.12). Emellertid, som teorin antyder, påverkar inte alla variabler på samma sätt och i samma riktning i båda branscherna varför vi har valt att presentera alla variabler var för sig nedan för att ge en full förståelse för dess påverkan på kvinnors karriärmöjligheter.

Med tanke på att vi fått fler signifikanser när vi jämfört varje bransch för sig (tabell 6.9- 6.11) i förhållande till när vi ställt branscherna emot varandra (tabell 6.12) kan det antas att en jämförelse mellan branscherna var för sig är ett mer fördelaktigt tillvägagångssätt i vår studie. Med grund i ovanstående resonemang kommer vidare slutsatser endast att dras ifrån analyserna där vi jämfört branscherna var för sig.

7.1  Demografiska  faktorer  

Resultatet av den demografiska variabeln ålder visade att äldre kvinnor upplever sämre karriärmöjligheter än yngre kvinnor inom båda branscherna, framförallt avseende i frågan om de tror att de kommer att avancera på sin arbetsplats inom de närmsta tre åren. Resultatet är analogt förenligt med studierna av Collin et al. (2007) och Devine et al. (2000) och bekräftar hypotesen att äldre kvinnor har svårare att göra karriär än yngre kvinnor. Devine et al. (2000) hävdar att äldre kvinnor kan ha svårt att hålla uppe samma tempo som yngre kvinnor samt att det ofta ställs höga krav vilket leder till att många kvinnor väljer att ta ett steg tillbaka. Under genomförandet av våra telefonenkäter berättade flertalet av de äldre kvinnorna att de var nöjda med sin aktuella position och inte ville avancera uppåt i sin karriär mer vilket även kan ha varit en tänkbar förklaring till vårt resultat.  

Trots signifikanta samband för klass i finansbranschen i den bivariata analysen generar regressionsmodellerna i studien ingen komplett förklaring av dess påverkan på kvinnors karriärmöjligheter i varken revisions- eller finansbranschen. Utifrån den begränsade forskningen kring området för revisions- och finansbranschen samt vårt resultat är det rimligt att anta att dessa branscher avviker från andra yrkesgrenar där klass enligt forskning har en avgörande roll för kvinnors karriärmöjligheter. En möjlig förklaring till att branscherna skiljer sig från övriga branscher kan vara att utbildning och kompetens premieras före klasstillhörighet. Forskningen som vi funnit på detta område är dessutom lite äldre (jmf. Useem & Karabel, 1986; Jordahl, 2003) och mycket har hänt i samhället under den tiden varför klasstillhörighet kanske inte har lika stor påverkan idag som den hade för 20-30 år sedan.  

Det faktum att variabeln familj och karriärmöjligheter skiljer sig åt mellan revisions- och finansbranschen indikerar att familj påverkar kvinnors karriärmöjligheter på olika sätt i de två branscherna. Resultatet i revisionsbranschen bekräftar vad tidigare studier (Monks & Barker, 1996; Windsor & Auyeng, 2006; Dambrin & Lambert, 2008, Dambrin & Lambert, 2012) kommit fram till och tyder på att kvinnor med familj inte prioriteras lika högt i revisionsbyråerna vilket kan bero på att de antas ha lägre ambitionsnivåer när de skaffar familj, analogt med tidigare forsknings resonemang (Monks & Barker, 1996). Dambrin och Lambert (2012) menar även att kvinnor som är föräldralediga förlorar kunder vilket innebär att de måste bygga upp en ny kundkrets när de kommer tillbaka vilket försämrar möjlighet till karriär. Dessutom i förening med Dambrin och Lamberts (2008) argument tyder vårt resultat på att familj inte är socialt accepterat inom revisionsbranschen idag. Inom finansbranschen däremot kan familj inte förklara kvinnors karriärmöjligheter eftersom vi inte fann några signifikanta samband. Resultatet kan antyda att familj är socialt accepterat inom finansbranschen och därför inte påverkar kvinnors karriärmöjligheter vilket inte är i linje med vår hypotes. Emellertid visar resultaten från den multivariata och bivariata analysen en negativ lutning vilket talar för att familj har en negativ inverkan på finanskvinnors karriärmöjligheter i linje med tidigare forskning (Blair-Loy, 1999; Ogden, McTavish & McKean, 2006), även om resultatet inte är signifikant.  

Testerna för den sista demografiska variabeln visade att det inte fanns något signifikant samband mellan familjens revisor/finansbakgrund och kvinnors karriärmöjligheter i någon av branscherna. I motsats till Collin et al:s (2007) argument indikerar icke-resultatet att kvinnor känner sig självständiga och att det sociala kapitalet som en individ får från sina föräldrar inte verkar ha någon betydelse för individens karriärmöjligheter.  

7.2  Individuella  faktorer  

Ambitionsnivå kan förklara kvinnors karriärmöjligheter i både revisions- och finansbranschen. Analogt med tidigare forskning på området (Judge et al., 1995) påvisar

den multivariata och den bivariata analysen att kvinnor med högre ambitionsnivå har bättre karriärmöjligheter. I revisionsbranschen har kvinnor generellt sett en högre ambitionsnivå än i finansbranschen, men emellertid upplever kvinnor i finansbranschen att ambitionsnivån har en större betydelse för deras karriärmöjligheter jämfört med revisionsbranschen. En möjlig förklaring till fenomenet kan vara att det i revisionsbranschen finns förutbestämda karriärsteg och utbildningar att följa för att bli tillexempel auktoriserad revisor medan ett liknande system i finansbranschen saknas vilket gör att ambitionsnivå får en mycket större roll för en finanskvinna som vill göra karriär.   Variabeln hälsa kan förklara kvinnors karriärmöjligheter i revisionsbranschen men däremot inte i finansbranschen. I likhet med tidigare studier (Anderson, Johnson & Reckers, 1994) visar resultatet att hälsa och fysisk form är viktigt för en kvinnlig revisors karriär eftersom prestationsförmågan förbättras och produktiviteten ökar. I motsats till revisionsbranschen visar resultatet i finansbranschen att hälsan inte påverkar finanskvinnors karriärmöjligheter. Resultatet är förvånande då tidigare forskning funnit ett positivt samband mellan karriärmöjligheter och hälsa (von Hippel, Sekaquaptewa & McFarlane, 2015). En förklaring till resultatet kan vara ett empiriskt problem med tanke på att nästintill alla kvinnor i finansbranschen (98,8 procent) svarade att de upplever att de är i god fysisk form.  

Stress kan varken förklara kvinnors karriärmöjligheter i revisionsbranschen eller finansbranschen. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning (Collins, 1993; Fogarty et al., 2001; Collin et al., 2007) vilket kan bero att stresstestet i studien inte är komplett och därmed kan viktiga aspekter ha försummats. En annan möjlig förklaring till resultatet kan vara att stress numera är en naturlig del av vardagen och arbetslivet vilket kan ha medfört att individer har lärt sig att hantera stress utan att det påverkar deras arbetsprestationer negativt.  

7.3  Sociala  faktorer

 

I likhet med tidigare forskning (Ng et al., 2005; Göransson, 2007) upplever kvinnor inom revisionsbranschen som har arbetslivserfarenhet att de har bättre karriärmöjligheter än de utan arbetslivserfarenhet. Resultatet är inte speciellt överraskande med anledning av att tidigare erfarenhet ökar individens kompetens och förståelse för yrket vilket är eftertraktat på arbetsmarknaden och öppnar upp för fortsatta karriärmöjligheter. Ng et al. (2005) och Göransson (2007) påvisar att kvinnors karriärmöjligheter påverkas positivt av meriter, internationalisering och erfarenhet från olika kunskapsområden, vilket stödjer resultatet ytterligare. I finansbranschen visar resultatet däremot att kvinnor som har fler månader av tidigare erfarenhet har sämre karriärmöjligheter än kvinnor med färre månaders erfarenhet, i motsats till tidigare studier (jmf. Ng et al., 2005; Göransson, 2007). Det negativa resultatet är förvånande men skulle kunna bero på att kvinnor med mer erfarenhet

kan förmodas vara äldre och därför upplever sina karriärmöjligheter som sämre. En annan anledning till att kvinnor som har mer arbetslivserfarenhet känner sig mindre nöjda med sin karriär skulle kunna vara att de strävar efter ytterligare möjligheter till att känna sig nöjda, det vill säga, mycket vill ha mer.  

7.4  Organisatoriska  faktorer  

Befordran kan förklara kvinnors karriärmöjligheter i både revisions- och finansbranschen. Den positiva korrelationen kan bero på att en befordran signalerar att en kvinna har förmågan att utföra avancerade uppgifter vilket i sin tur kan leda till ytterligare befordringstillfällen (Judge et al., 1995; Collin et al., 2007). Om en kvinna har blivit befordrad en eller flera gånger tidigare kommer hon med stor sannolikhet att uppleva sina karriärmöjligheter som goda i jämförelse med om hon aldrig blivit befordrad tidigare.   I revisionsbranschen upplever kvinnor på större revisionsbyråer att de har bättre karriärmöjligheter än kvinnor som arbetar på mindre byråer. En möjlig förklaring till resultatet kan vara att kvinnor får ett mer fördelaktigt anställningsskydd (Collin et al. 2007) och att jämställdhet premieras i en större utsträckning i stora organisationer (Lowe, Reckers & Sanders, 2001). Emellertid upplever kvinnor i finansbranschen att de har bättre karriärmöjligheter i små organisationer och på små kontor vilket kan bero på att större organisationer är mer mansdominerande och att kvinnor har sämre möjligheter att hitta en arbetsbalans (Ogden, McTavish & McKean, 2006). I finansbranschen kan det därför antas att mindre organisationer har mindre personalomsättning vilket kan medföra att tidigare erfarenhet premieras framför kön, det vill säga att om en kvinna arbetat inom en liten organisation i några år ökar hennes chanser att förbättra sina karriärmöjligheter. En förklaring till varför resultatet skiljer sig åt mellan revisions- och finansbranschen kan vara att arbetssätten ser olika ut. På en stor revisionsbyrå arbetar anställda ofta i stora team som kan innebära fler karriärmöjligheter att avancera eftersom det finns behov att fylla alla platser. I en stor finansorganisation å andra sidan arbetar anställda mer självständigt vilket gör att karriärmöjligheterna inte öppnar upp sig på samma sätt som i revisionsbranschen.   Resultatet för variabeln mentor visar att det finns signifikanta samband i båda branscherna i den bivariata analysen men inte för den multivariata analysen. I linje med våra förväntningar och tidigare forskning (Collin et al., 2007) upplever kvinnor i revisionsbranschen att deras karriärmöjligheter är bättre när de har en kvinnlig mentor än en manlig mentor. Resultatet kan bero på den ökade integreringen av kvinnor på högre positioner de senaste åren (SOU 2015:50) som enligt Cooper Jackson (2001) och Collin et al. (2007) är nödvändigt för att skapa fler kvinnliga förebilder och därmed öka kvinnors karriärmöjligheter. I motsats till tidigare forskning visar resultatet i finansbranschen däremot att kvinnor upplever att de har bättre karriärmöjligheter med en manlig mentor trots att det är mer vanligt med kvinnliga mentorer (27,20 procent) än manliga mentorer

(14,80 procent). Resultatet indikerar på att män i finansorganisationer har högre status och utifrån von Hippel, Sekaquaptewa och McFarlane (2015) kan det reflekteras över om det kan bero på att kvinnor anses vara mindre engagerade och prestationsinriktade i sitt arbete.   I motsats till våra förväntningar och tidigare forskning (Twomney, Lineham & Walsh, 2002; Watson, 2007) finns inget signifikant samband mellan karriärmöjligheter och nätverk i revisionsbranschen. Den multivariata analysens modeller visar ändå på positiva samband trots icke-signifikansen vilket antyder att variabeln går åt rätt håll, det vill säga att nätverk är fördelaktigt för kvinnors karriärmöjligheter i revisionsbranschen. Eftersom variabeln nätverk har använts i tidigare forskning (Twomney, Lineham & Walsh, 2002; Watson, 2007) kan inte resultatet förklaras utifrån ett teoretiskt problem. Vidare visar de bivariata resultatet från finansbranschen att kvinnor involverade i nätverk har bättre karriärmöjligheter än kvinnor som inte är involverade i nätverk vilket enligt Holmgreen (2009) kan bero på att nätverk skapar betydelsefulla kontakter som kan vara till hjälp i karriären. I finansbranschen är färre än hälften (42 procent) av kvinnorna involverade i nätverk och med utgångspunkt i Özbilgin och Woodwards (2004) resonemang kan det övervägas om det kan bero på att kvinnor har svårt att ta sig in i nätverk. När kvinnor väl blir inkluderade ökar fördelarna för kvinnans framtida karriär vilket kan vara orsaken till att de kvinnor som blir inkluderade i nätverk upplever bättre karriärmöjligheter.  

7.5  Avslutande  reflektioner  

I revisionsbranschen kan främst ålder, familj, hälsa, arbetslivserfarenhet och befordran förklara kvinnors karriärmöjligheter eftersom det finns stöd för dessa variabler i både den bivariata och den multivariata analysen. Ambitionsnivå, organisationsstorlek och mentor har även visat sig till viss del förklara kvinnors karriärmöjligheter. En kvinna i revisionsbranschen som vill göra karriär bör därför vara ung, inte ha familj, vara i fysisk form, ha tidigare arbetslivserfarenhet samt ha blivit befordrad tidigare men det är även fördelaktigt om hon arbetar på en större revisionsbyrå, har höga ambitioner och har en kvinnlig mentor. Det är många faktorer som ska klaffa för att en kvinna ska uppleva sina karriärmöjligheter som mycket goda och det kan därför ifrågasättas om det verkligen är rimligt att en kvinna ska inneha alla dessa kvalifikationer? Finns denna superkvinna?   I finansbranschen däremot kan främst ålder, arbetslivserfarenhet och ambitionsnivå förklara kvinnors karriärmöjligheter med tanke på att dessa variabler stöds i både den bivariata och den multivariata analysen. Resultaten antyder även att klass, befordran, organisationsstorlek, mentor och nätverk har en viss påverkan på finanskvinnors karriärmöjligheter. De slutsatser som därför kan dras är att om en kvinna vill göra karriär i finansbranschen är det framförallt fördelaktigt om hon är ung, saknar tidigare arbetslivserfarenhet och har höga ambitioner men det är även positivt om kvinnan har en hög klasstillhörighet, har blivit befordrad tidigare, arbetar på ett mindre kontor, har en

manlig mentor och är involverad i ett nätverk. Liksom i revisionsbranschen kan det diskuteras om det är rimligt att en kvinna ska inneha alla dessa kvalifikationer.  

Sammantaget kan det framhållas att det finns både skillnader och likheter mellan kvinnors karriärmöjligheter i revisions- och finansbranschen. Kvinnor i båda branscherna har generellt sett svarat att de upplever att de har relativt goda karriärmöjligheter. I revisionsbranschen upplever dock kvinnor att de har något bättre karriärmöjligheter jämfört med kvinnor i finansbranschen vilket antyder att revisionsbranschen kan ha kommit lite längre i sitt arbete mot att förbättra kvinnors karriärsituation. Resultaten från den bivariata och multivariata analysen tyder på att det är främst organisatoriska variabler (befordran, organisationsstorlek, mentor och nätverk) som kan förklara revisions- och finanskvinnors karriärmöjligheter men även ålder är en starkt förklarande variabel. Resultaten indikerar därför att det i båda branscherna finns flertalet variabler som inverkar på kvinnors karriärmöjligheter som kvinnorna själva inte kan påverka. För att få en förändring och för att integrera fler kvinnor på högre positioner krävs det därför ett aktivt engagemang inifrån organisationerna för att skapa bättre förutsättningar för kvinnors karriärmöjligheter.  

7.6  Studiens  bidrag  

Det finns mycket tidigare forskning kring kvinnors karriärmöjligheter men däremot är forskning som innehåller jämförelser mellan olika branscher begränsad. Studiens teoretiska bidrag är därför främst en jämförelse av kvinnors karriärmöjligheter mellan revision – och finansbranschen vilket oss veterligen inte har genomförts i tidigare studier. Kvinnors upplevelser av deras karriärmöjligheter är relativt goda i båda branscherna men något bättre inom revisionsbranschen. Det är framförallt organisatoriska variabler som kan förklara kvinnors karriärmöjligheter inom båda yrkesgrenarna men det är viktigt att ha i åtanke att karriär är ett komplext ämne som påverkas av flera faktorer.  

Studien bidrar även med att bekräfta tidigare forskning men lyfter även fram nya aspekter som går emot den aktuella forskningen som finns idag. Våra resultat visar till exempel att kvinnor i finansbranschen upplever bättre karriärmöjligheter om de har en manlig mentor än en kvinnlig mentor vilket inte är analogt förenligt med tidigare forskning (Olian, Carroll & Giannantonio, 1993; Ogden, McTavish & McKean, 2006) och bidrar med en ny vinkling på fenomenet. Vidare visar även studiens resultat att finanskvinnor med mer erfarenhet upplever sämre karriärmöjligheter i motsats till tidigare studier (jmf. Gutteridge, 1973; Jaskolka, Beyer & Trice, 1985; Kirchmeyer, 1998; Ng et al., 2005; Göransson, 2007).   Genom att revisionsbyråer och finansorganisationer får indikationer på vad som kvinnor upplever gynnar deras framtida karriärmöjligheter kan de få vägledning i hur de ska arbeta för att integrera och uppmuntra kvinnors karriär. Eftersom kvinnor historiskt sett har varit

kvinnors karriärmöjligheter bidra till att arbetet mot jämställdhet förbättras vilket på sikt leder till ökad jämställdhet i samhället. Även om det till stor del är organisatoriska variabler som kan förklara kvinnors karriärmöjligheter kan ändå kunskap om förklaringsvariablerna och dess påverkan i dessa branscher dessutom vara till nytta för de kvinnor som har ambitionen att uppnå en god karriär. Att få en bättre bild av kvinnors karriärmöjligheter kan därför vägleda kvinnor i deras karriärval och bidra till att de kan påverka sin egen situation mot framgång.  

7.7  Förslag  på  framtida  forskning  

Intressanta förslag på fortsatt forskning är att genomföra en liknande kvalitativ studie för att få ett annat perspektiv genom att använda sig av intervjuer. Med hjälp av intervjuer kan respondenter ge tydligare förklaringar och bättre förståelser för deras upplevelser kring karriärmöjligheter. Genom att tillämpa intervjuer finns det möjlighet att fånga upp vilka variabler som respondenterna anser förklara deras karriärmöjligheter och på så sätt utgå från empirin i studien.  

Ytterligare en möjlig forskningsdesign är att genomföra en longitudinell panelstudie där studien följer ett antal kvinnor i revisions- och finansbranschen under längre tid för att studera hur organisationers arbetssätt och kvinnors upplevelser förändras. Genom att fånga in tidsaspekten kan studien därför urskilja om kvinnor upplever att deras karriärmöjligheter förbättras eller försämras. Dessutom är det intressant att genomföra en panelstudie för att undersöka om det tillkommer nya infallsvinklar som kan vara betydelsefulla för kvinnors karriär och om variabler som är aktuella idag fortfarande är av relevans.  

Avslutningsvis är ett förslag på framtida studier att jämföra kvinnors karriärmöjligheter i revisions- och finansbranschen från den anställdes perspektiv samt från arbetsgivarens perspektiv för att identifiera likheter och skillnader. En jämförelse mellan anställdas och arbetsgivares upplevelser skulle bidra med ett nytt perspektiv och vinkling på fenomenet teoretisk sett samt öppna upp för en ökad förståelse för båda parters uppfattning om kvinnors karriärmöjligheter. Förslag på hypoteser presenteras nedan:  

H1: Upplevelser av kvinnors karriärmöjligheter skiljer sig mellan arbetsgivare och

kvinnliga arbetstagare i revisionsbranschen.  

H2: Upplevelser av kvinnors karriärmöjligheter skiljer sig mellan arbetsgivare och

kvinnliga arbetstagare i finansbranschen.  

Related documents