Oberoende variabler 5.4.2.1 Demografiska faktorer

Ålder  

Variabeln ålder har mätts genom att fråga respondenterna efter deras födelseår vilket är ett tillvägagångssätt som har använts i tidigare forskning (jmf. Collin et al. 2007). Genom att inte fråga efter respondenternas ålder och istället fråga efter födelseår blir variabeln mer entydig (Ejlertsson, 1996).  

Klass  

För att mäta variabeln social klass har vi använt oss av den svenska socioekonomiska indelningen (SEI) från 1982 (se bilaga 3). Vi har kategoriserat klasstillhörighet utifrån SEI eftersom det har tillämpats vid tidigare forskning (jmf. Qvick, Silfverberg & Zabit, 2004; Collin et al., 2007; Eshelman & Rottinghaus, 2015) samt är en svensk standard som används för att belysa den hierarkiska samhällsstrukturen (SCB, 2016). Vi har frågat respondenterna om deras föräldrars yrke för att fånga upp från vilken social klass som respondenterna härstammar ifrån och sedan kategoriserat dem med hjälp av SEI. Frågan har använts i tidigare forskning och är väl beprövad samt vanligt förekommande metod för att mäta klasstillhörighet (jmf. Eshelman & Rottinghaus, 2015). Enligt SEI finns det tre sociala grupper (se bilaga 3) där socialgrupp 1 inkluderar till exempel företagare och högre tjänstemän, socialgrupp 2 inberäknar bland annat bönder och småföretagare och socialgrupp 3 innefattar exempelvis arbetare i privata företag, småbrukare och arbetare inom den offentliga sektorn. Vid situationer när respondenternas föräldrar tillhör olika sociala grupper har vi valt att gå på den högre socialgruppstillhörigheten (jmf. Eshelman &

Rottinghaus, 2015). Vi har kodat socialgrupp 1 som 1, socialgrupp 2 som 2 och socialgrupp 3 som 3.  

Familj

Variabeln familj har mätts med hjälp av frågan Har du varit frånvarande från din

arbetsplats på grund av föräldraledighet? som har använts i tidigare studier (jmf. Collin et

al., 2007). De respondenter som har varit föräldralediga har kodats som 1 och de respondenter som inte varit föräldralediga har kodats som 0. Som ett komplement till första frågan har vi även frågat om respondenterna upplever att föräldraledigheten har påverkat karriärmöjligheterna negativt där svarsalternativen har varit Ja eller Nej, där Ja har kodats som 1 och Nej har kodats som 0.  

Familjens revisors-/finansbakgrund  

Genom att fråga respondenterna om deras föräldrars yrkesval har vi kunnat urskilja om någon av föräldrarna har erfarenhet från redovisning/revision eller finansbranschen. I variabeln har vi även inkluderat de respondenter som har föräldrar som är egna företagare med anledning av att vi antar att ett eget företag kräver en viss kunskap om ekonomi och redovisning. Frågan har använts i tidigare forskning (jmf. Collin et al., 2007) och har kodats enligt följande, föräldrar med erfarenhet från branscherna som 1 och föräldrar utan erfarenhet som 0.  

5.4.2.2  Individuella  faktorer  

Ambitionsnivå  

Variabeln ambitionsnivå har mätts med hjälp av påståendet Det är viktigt för mig att göra

karriär som respondenten sedan fått gradera på en sjugradig liktertskala. Påståendet har

tillämpats i tidigare forskning (jmf. Collin et al., 2007) med vissa modifikationer för att passa in i vår studie och är en vedertagen fråga för att mäta variabeln (jmf. Dennis, Phinney & Chuateco, 2005; Collin et al., 2007). Vidare har ytterligare två frågor ställts för att mäta ambition Jag har tydliga karriärsmål och Jag arbetar alltid så hårt som jag kan även om

det innebär att jag arbetar kvällar och helger med en sjugradig likertskala som

svarsalternativ. Påståendena ovan har använts i Londons (1993) studie och är därmed prövade i tidigare forskning.  

Vi har valt en skala på 1-7 för att kunna särskilja de respondenter med mer eller mindre ambition och för att därmed fånga upp variansen. Ett annat alternativ hade varit att använda en Ja- eller Nejfråga men det valdes bort för att vi upplever att dessa svarsalternativ inte fångar upp variationen bland respondenterna. Vi har valt att endast ha tre frågor på området ambitionsnivå eftersom vi vill hålla telefonenkäten till en begränsad tidsram. Trots att vi har valt en sjugradig skala för att få respondenterna att fundera på

deras svar kan det på denna fråga ha uppstått en intervjueffekt, det vill säga att respondenterna har svarat utifrån vad de trott att vi tycker är det rätta svaret (Bryman, 2011; Denscombe, 2016). Genom att vara tydliga och öppna har vi försökt att minska denna påverkan på respondenterna.  

Hälsa  

För att få svar på hypoteserna Kvinnor i sämre fysisk form har sämre karriärmöjligheter i

revisionsbranschen/finansbranschen har respondenterna fått svara på frågan Anser du dig vara i fysisk form? med Ja eller Nej som svarsalternativ. Vi har även lagt till en följdfråga

om respondenten svarar Ja på frågan, vilken lyder Om ja, anser du att din goda fysiska

form har påverkat din karriär? En tidigare studie av Qvick, Silfverberg och Zabit (2004)

ställde frågan Motionerade du under tiden du var revisorsassistent till dess du blev

auktoriserad revisor? för att undersöka sambandet mellan hälsa och karriär. Denna fråga

har vi istället valt att göra om för att vi vill undersöka om respondenterna upplever att deras fysiska form har någon karriärpåverkan vilket går i linje med vårt syfte. Den tidigare forskningsfrågan har mer fokus på träning och dess effekter på prestationsförmågan medan vi istället ville framhäva hur individers fysiska form och utseende påverkar deras karriärmöjligheter. Variabeln har kodats som en dummy där Ja har kodats som 1 och Nej har kodats som 0.  

Stress  

För att avgöra respondenternas stressnivå har vi formulerat tre påståenden i ett kortare stresstest där respondenten har fått gradera samtliga påståenden på en sjugradig likertskala. Våra påståenden lyder som följande: Jag upplever att jag presterar sämre när

jag är stressad, Jag upplever att stress påverkar min karriär negativt och Jag upplever ofta att det ställs för höga krav på mig vilket påverkar mig negativt. Stresstestet består

endast av tre påståenden med hänsyn till telefonenkätens tidsbegränsning. De utformade påståendena har baserats på frågor och påståenden från tidigare studier relaterade till stress (jmf. Collins & Killough, 1992; Azad, 1994). Med tanke på att stresstestet har begränsats till endast tre påståenden kan testets reliabilitet svikta något men vi upplever att våra påståenden har fångat upp de viktigaste aspekterna av stress.  

5.4.2.3  Sociala  faktorer   Arbetslivserfarenhet  

För att mäta vilken påverkan arbetslivserfarenhet har på kvinnors karriärmöjligheter har vi ställt frågan Hade du arbetslivserfarenhet inom finansbranschen/revisionsbranschen

(ekonomi, redovisning, försäkring med mera.) innan du började arbeta inom den organisation/det företag som du är i idag? Svarsalternativen på frågan har begränsats till

Ja eller Nej där Ja har kodats som 1 och Nej har kodats som 0. Som en följdfråga på svarsalternativet Ja har vi frågat om hur lång erfarenhet respondenten hade. Frågorna har tillämpats i tidigare studier (jmf. Collin et al., 2007).  

5.4.2.4  Organisatoriska  faktorer  

Befordran  

I studien har variabeln befordran mätts genom att fråga respondenterna om de har befordrats inom organisationen/företaget som de arbetar i idag. I en tidigare studie av Qvick, Silfverberg och Zabit (2004) har detta sätt att mäta variabeln på varit problematiskt då det har uppstått vissa tolkningsproblem. Alternativet skulle kunna vara att fråga efter antalet uppdrag samt variationen av uppdrag som respondenten har deltagit i, men vi tror att det kan vara svårt att minnas alla sina uppdrag speciellt om respondenten har arbetat länge inom organisationen. Dessutom har tidigare forskning använt sig av antal befordringar för att ta reda på hur befordran och karriär är relaterade (jmf. Judge et al., 1994). Vi har därför valt att använda oss av den första frågeställningen trots problematiken med denna och vår ambition har varit att vara tydliga med vi menar. Vi har kodat variabeln befordran som 1 om respondenten har blivit befordrad och 0 om respondenten inte blivit befordrad, vi frågade dessutom de respondenter som svarade ja om hur många gånger de blivit befordrade.  

Storlek  

Antal anställda har använts som approximation för den oberoende variabelns storlek med tanke på att ett större företag kräver mer personal samt att tidigare forskning har använt antalet anställda för att uppskatta organisationsstorlekens påverkan på kvinnors karriärmöjligheter (jmf. Judge et al., 1995; Qvick, Silfverberg & Zabit, 2004; Collin et al., 2007). Vi har frågat respondenterna om hur många som arbetar på deras kontor samt hur många som arbetar i hela organisationen/företaget. Vi har kodat storlek som en kontinuerlig variabel. För att mäta storlek hade vi kunnat använda oss av till exempel balansomslutning eller omsättning men eftersom redovisning kan variera mellan verksamhetsår och påverkas av engångsposter kan det ge tvetydiga resultat (jmf. Rubin, 1988).  

Mentor  

Utifrån tidigare forskning har vi identifierat problem kring mätning av mentorskap med anledning av att begreppet mentor kan uppfattas på olika sätt (jmf. Collin et al., 2007). I vår studie har vi därför valt att inkludera ord som till exempel coach, fadder, handledare, supervisor, counselor i variabeln mentor för att fånga upp alla varianter av mentorskap. Indelning har därmed skett efter om respondenten har haft en mentor, flera mentorer eller

ingen alls. Frågan som har ställts till respondenterna är Har du haft en/flera mentorer

både formella eller informella (coach, fadder, handledare, supervisor, counselor) under tiden som du har varit anställd i din organisation/ditt företag? Som en följdfråga har vi

även ställt frågan om mentorn var en man eller kvinna med anledning av att vi vill undersöka om mentorns kön påverkar karriärmöjligheter. Vi har kodat variabeln som 1 om respondenterna har en mentor, 0 om respondenterna inte har någon mentor och 2 om respondenterna har haft flera mentorer.  

Nätverk  

För att undersöka vilken påverkan nätverkstillhörighet har på en kvinnas karriärmöjligheter har vi frågat respondenterna Är du involverad i ett nätverk på din

arbetsplats? Om ja, vilken typ av nätverk? Frågan har använts i tidigare forskning och är

därför lämplig att tillämpa i vår studie (jmf. Watson, 2007). Variabeln har kodats som en dummyvariabel, det vill säga 1 om Ja och 0 om Nej. Vi skulle kunnat ha analyserat nätverk genom att använda oss av en graderingsfråga som till exempel hur nätverket har hjälpt respondenten i karriären men vi valde bort frågan eftersom alla respondenter inte är engagerade eller har möjlighet att engagera sig i ett nätverk. Genom att ställa en Ja- och Nejfråga har vi fångat upp alla respondenters erfarenheter.  

5.5  Svarsfrekvens    

En bortfallsanalys är inte möjlig att genomföra då vi inte har någon annan information än mejladresser och telefonnummer till respondenterna, varför vi istället valt att genomföra en analys av svarsfrekvensen. Av totalt 460 kontaktade personer svarade 23 respondenter från revisionsbranschen och 28 respondenter från finansbranschen att de inte ville delta (se tabell 5.1). Bortfallet skulle kunna bero på att arbetsbelastningen är hög i dessa branscher under våren och att många respondenter saknar tid till att svara på telefonenkäten. Vissa respondenter avböjde även medverkan på grund av att organisationen hade som policy att inte medverka i olika typer av enkäter och undersökningar. Av de respondenter som vi inte har fått tag på (132 respondenter i revisionsbranschen och 117 respondenter i finansbranschen) berodde bortfallet antingen på att vi inte fick svar på vår mejlförfrågan eller att de inte svarade när vi ringde. Av de respondenter som inte svarade när vi ringde provade vi att ringa tre gånger, hade respondenterna inte svarat inom dessa gånger räknade vi dem som bortfall. Studien resulterade i 79 svar från revisionsbranschen och 81 svar från finansbranschen vilket motsvarar en svarsfrekvens på 35,27 procent respektive 34,32 procent. Med tanke på att telefonenkäterna genomfördes under högsäsong för många av respondenterna i branscherna ses den totala svarsfrekvensen på 34,78 procent som relativt tillfredställande.  

Enligt Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2003) kan bortfall även analyseras utifrån om respondenter har undvikit att svara på enskilda frågor, så kallade partiella bortfall. I våra telefonenkäter har samtliga respondenter svarat på alla frågor varför vi inte har den typen av bortfall i studien.  

Tabell 5.1: Svarsfrekvens