I detta kapitel kommer tre rubriker att representeras 6.1 Resultatdiskussion, 6.2 Metoddiskussion och 6.3 Vidare forskning. Resultatdiskussionen redogör de resultat till den tidigare forskning som har diskuterats i bakgrunden. I metoddiskussion framhävs det vilka val och metoder som har används i relation till studien. Avslutningsvis kommer förslag på vidare forskning att redovisas.
6.1 Resultatdiskussion
Revideringen av läroplanen år 2011 förtydligade förskollärarens ansvar gällande den pedagogiska dokumentationen. Läroplanen belyser om att det är varje förskollärares ansvar att se till att den pedagogiska dokumentationen arbetas med i förskolans utbildning. Det går bland annat att läsa om hur förskollärare systematisk ska stödja barns lärandeprocesser samt att förskollärare ansvarar för att systematisk dokumentera och följa upp det olika lärandeprocesserna (Skolverket, 2022). Eidevald (2017) förklarar att inga av dessa krav som läroplanen belyser egentligen är nya utan dessa kan ses som förtydliganden.
Även om läroplanen förtydligat förskollärarens ansvar kring den pedagogiska dokumentationen så framkom det i studien at förskollärarna är beroende av sina kollegor för arbetet med den pedagogiska dokumentationen. I studien framkom det att alla förskollärares kollegor på respektive avdelning är involverade i det pedagogiska arbetet på ett eller annat sätt.
Eidevald (2017) belyser att revideringen stärker förskollärarens ansvar i relation till det pedagogiska arbetet, dock innebär inte detta att det enbart är förskollärare som ska arbeta med den pedagogiska dokumentationen. Alla pedagogers ansvar att arbeta med den pedagogiska dokumentationen i förskolans utbildning.
I studien framkom det att förskollärarna ansåg att det pedagogiska arbetet blir pedagogiskt genom att förskollärare skapar ett förutbestämt syfte med den. Respondenterna belyste att syftet kan innebära ett mål från läroplanen eller en pedagogisk fråga som den pedagogiska dokumentationen skulle hjälpa dem få svar på. Respondenterna var enade om att den pedagogiska dokumentationen är beroende av ett syfte för att den ska granskas som pedagogisk och för att kunna driva det pedagogiska arbetet framåt. Respondenterna berättade att ett syfte i relation till dokumentation kan bidra till att analysen blir fördjupad och att det i sin tur leder till att efterarbetet med dokumentationen kan bidra till att barn ges en utbildning som är meningsfull för dem.
27 Respondenterna belyste vikten av efterarbetet i relation till den pedagogiska dokumentationen.
Även om respondenterna belyste olika perspektiv av efterarbetet så var respondenterna enade om att efterarbetet ska vara en faktor som förbättrar utbildningen och ger barn förutsättningar för lärande och utveckling. Holmberg (2015) förklarar att dokumentation och pedagogisk dokumentation är svår att urskilja, dock finns det en konkret skillnad mellan dem, vilket är efterarbetet med dokumentationen. Författaren menar på att efterarbetet med dokumentationen bör göra en positiv skillnad för utbildningen för att den ska betraktas som pedagogisk.
I resultatet framkom det att majoriteten av respondenterna ansåg att film som verktyg är ett flexibelt verktyg att använda sig av i relation till den pedagogiska dokumentationen.
Respondenterna ansåg att film som verktyg kan vara med och bidra till att förskollärarna utvecklar sig själva i relation till sin profession. Linn och Adam berättade att film som verktyg givit dem möjligheten att förstå vilka förutsättningar dem ger barn för lärande och utveckling samt vad dem behöver utveckla för att ge barn flera möjligheter till lärande och utveckling.
Respondenterna belyste också att film som verktyg kan synlighetgöra flera aspekter av barns språkande och agerande.
Holmberg (2015) menar på att filmning som pedagogiskt verktyg kan bidra till en positiv förändring i rollen som förskollärare samtidigt som den kan synlighetgöra vem barnet är i olika situationer. Författaren belyser att det viktigt att ha ett korrekt syfte med dokumentationen så att inte förskollärare hamnar i situationer där dem dokumenterar om eller utanför utbildningen i stället för i utbildningen. Författaren förklarar dock om svårigheter och problematik som kan uppstå när film som dokumentationsverktyg ska användas och menar på att det är ett komplext verktyg. En filmad situation kan bidra till att förskollärare agerar på sätt som hen normalt sett inte hade gjort på grund av att filmning kan skapa förväntningar av vissa ageranden. I praktiken innebär det att förskollärare kan agera på sätt som hen normalt inte hade agerat på.
Konsekvenserna som kan bli av filmning som pedagogiskt verktyg är då att det skapas en illusion av vem pedagogen är och vilka förutsättningar barn får för lärande och utveckling.
Författaren belyser av filmning som dokumentationsverktyg inte är något negativt. Det är ett komplext verktyg att arbeta med, vilket gör att pedagoger bör vara medveten i relation till arbetet med den. Genom att arbeta med filmning som dokumentationsverktyg på ett medvetet sätt kan det bidra till att positiva förändringar i individens yrkesroll, samt att filmning kan vara med och bidra till att barns utbildning förbättras (Holmberg, 2015).
28 Eidevald och Engdahl (2019) förklarar hur barn kan drabbas av kravet som ställs på förskollärare att arbeta med pedagogisk dokumentation när det finns minimal forskning som kan leda förskollärare i arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Författarna berättar om praktiska handlingar och belyser att film som dokumentationsverktyg i praktiken kan innebära att förskollärare omedvetet kan skapa situationer som sätter krav på barnen och då förskollärare har en förutbestämd bild om hur barnen ska agera. En konsekvens som kan bli av detta menar författarna är att barn kan få en dålig självkänsla om dem inte lyckas prestera på sättet som förskolläraren tänkt. Bristen på forskning och vägledning sätter förskollärare i situationer där dem behöver reflektera och tänka extra noga på det pedagogiska valen dem gör i relation till dokumentationen. Att omsätta den pedagogiska dokumentationen i praktiken utan mallar, vägledning och minimal forskning bidrar till att förskollärare är i behov av att se över, prata om och analysera den med kollegor, rektor och miljön som barnen erbjuds. (Eidevald &
Engdahl, 2019).
I studien framkom det att förskollärarna har svårigheter med att definiera vad pedagogisk dokumentation är. Förskollärarna valde då att ge praktiska exempel på hur den pedagogiska dokumentationen kan användas utifrån sina egna definitioner. Det framkom också att förskollärarna i olika grad var beroende av sina kollegor för att kunna föra det pedagogiska arbetet framåt. Förskollärarna förklarade att dem har behovet av att analysera och reflektera med andra kollegor för att skapa en meningsfull dokumentation, samt för att kunna försäkra sig själva om att dokumentationen görs på rätt sätt. Pia förklarade att hon utvecklar fram syften i relation till dokumentationen utifrån det frågor som specialpedagogen har tagit fram i form av mallar.
Eidevald och Engdahl (2019) förklarar att den pedagogiska dokumentationens roll i Sveriges utbildning är baserad utifrån ett bedömningsperspektiv. Författarna förklarar att den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av att kunna kontrollera barns lärande och utveckling. Elever i den obligatoriska skolan bedöms genom program som tillexempel PISA och att den pedagogiska dokumentationen är motsvarigheten till detta för dem yngre barnen.
Den pedagogisk dokumentationens syfte utrotas genom att den i svensk utbildning används som ett bedömningsverktyg. Den pedagogiska dokumentationen används sällan för att stödja barns lärande och utveckling även om det är den pedagogisk dokumentationens centrala syfte.
Vidare förklarar författarna att det genuina syftet med den pedagogiska dokumentationen inte kan synlighetgöras på det sättet som den ska göra i svensk utbildning på grund av den minimala forskningen kring den pedagogiska dokumentationen. Den pedagogiska dokumentationen kan
29 göra en maximal nytta genom att konkreta metoder kring analysen utvecklas fram samt behöves det mer forskning kring de olika sätten att dokumentera på för att den pedagogiska dokumentationen ska bidra till det pedagogiskt syfte som den är till för (Eidevald och Engdahl, 2019).
Maja berättade att hennes utgångspunkt i relation till dokumentation handlar om ledningens bestämmelser och läroplanen. Maja förklarade att ledningens prioriteringar per automatik blir hennes då ledningen genom det systematiska kvalitetsarbetet påpekar vad som behöver utvecklas och förbättras i utbildningen. Pia förklarade att pappersarbete som ska redovisas på kommunal nivå inte är väsentlig för barns lärande och utveckling och att det tar ifrån henne viktig tid som hon i stället hade kunnat lägga på annat. Förskolläraren förklarade att de pappersarbeten som bör prioriteras finns på avdelningen och att det är den typen av pappersarbete som stödjer barns lärande och utveckling. Max berättade att han upplevde att det är viktigt att han och hans kollegor är enade om hur dem definierar begreppet meningsskapande, detta på grund av att det systematiska kvalitetsarbetet som sedan ska till kommunal nivå blir lättare att utföra.
Dahlberg et al., (2014) betonar att tankeprocessen är viktigt för att kunna arbeta med den pedagogiska dokumentationen. Det krävs många samtal, diskussioner och analyser för att kunna arbeta med den pedagogiska dokumentationen i praktiken. Författarna förklarar att det inte räcker att reflektera kring pedagogisk dokumentation ensam, en viktig aspekt av analysprocessen handlar om att se utbildningen från olika perspektiv tillsammans med andra (Dahlberg et al., 2014).
6.2 Metoddiskussion
Denna studie byggs på empiri från fem förskollärare som blivit intervjuade. Kriterierna för våra respondenter var att dem skulle ha en lärarlegitimation samt att förskollärarna skulle ha jobbat med varierade åldersgrupper för att förskollärarna skulle ha en tydlig bild av vad dokumentationsarbetet är för dem. Justesen & Mik-Meyer, (2012) berättar att antal intervjuer som bör finnas med i en studie kan avgöras med intervjuernas kvalitet. I praktiken innebär det hur mycket av innehållet som svarar på frågeställningar och syfte, samt vilka möjligheter dessa ger för en fördjupad analys (Justesen & Mik-Meyer, 2012). Utifrån de fem intervjuerna upplevde vi att vi fick en mer eller mindre likartad empiri.
30 Vi upplevde att de fem intervjuerna gav oss en rik empiri som besvarade studiens syfte och frågeställningar. Vi valde att mejla intervjuguiden till respondenterna innan intervjun genomfördes. Detta val grundar sig i den pedagogiska dokumentationens komplexitet. Vi ville ge respondenterna förutsättningen att reflektera och tänka kring frågorna enskilt och tillsammans med resterande arbetslag om så önskas. Ahrne och Svensson (2015) berättar om att det i vissa fall kan vara positivt att delge respondenterna information om intervjun.
Komplexa ämnen kan gynnas av att respondenterna får tid att tänka och resonera kring sina svar (Ahrne och Svensson, 2015). Det som behöver framhävas i det här kapitalet är att tidsbristen i förskolans utbildning påverkade en av respondenterna i vår intervju.
Förskolläraren hade bråttom till att ta sin rast och behövde byta av annan personal för att ruljangsen på förskolans inte skulle påverkas negativt. Därav blev förskollärarens intervju lite kortare än dem andras. Ahrne och Svensson (2015) hävdar att oväntad problematik kan bidra med att respondenterna inte är helt ärliga i sina svar. Handlar det om tidsbrist kan det i praktiken innebära att svaren kan bli ytliga och inte lika fördjupade (Ahrne och Svensson, 2015). Dock upplever vi inte att det påverkar förlitligheten på något sätt då en intervjuguide tilldelats respondenterna i god tid. I praktiken menar vi på att det innebär att respondenterna har haft god tid på sig att reflektera och analysera kring frågorna.
6.3 Vidare forskning
Utgångspunkt för studien var att intervjua erfarna förskollärare om hur den pedagogiska dokumentationen blir pedagogisk i förskolans utbildning. Ett förslag för vidare forskning skulle kunna vara att fortsätta med individuella intervjuer för att skapa en tydligare och fördjupad förståelse kring hur och på vilket sätt den pedagogiska dokumentationen används i förskolans utbildning.
31