I följande del redogörs vilka metoder som används i denna studie. Denna del har behandlat områden som uppmärksammar 4.1 Metodval, 4.2 Urval, 4.3 Genomförande, 4.4 Analysmetod och databearbetning, 4.5 Etiska ställningstaganden och 4.6 Tillförlitligheten.
4.1 Metodval
Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom intervjuer.
Ahrne och Svensson (2015) belyser att kvalitativa intervjuer bygger på information om individers olika åsikter och värderingar. Genom en kvalitativ metod kan människans tolkning av olika ämnen och områden synlighetgöras. Vi har intervjuat fem förskollärare som har erfarenhet av att jobba med olika åldersgrupper för att skapa en fördjupad förståelse för den pedagogiska dokumentationen från ett bredare perspektiv. Valet av att ha med fem förskollärare var baserat på att vi valde att intervjua erfarna förskollärare. Vi upplevde att det var tillräckligt för att få en empiri för att besvara studiens syfte. Vårt mål med metoden var att få en fördjupad förståelse för den pedagogiska dokumentationen i relation till den enskilda förskolläraren. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer. Ahrne och Svensson (2015) belyser att semistrukturerade intervjuer är baserade på förutbestämda frågor som ställs på samma sätt och i samma ordning till samtliga respondenter. Följdfrågor kan uppstå under en semistrukturerad intervju och vilka frågor som då kommer att ställas avgör intervjupersonerna (Ahrne & Svensson, 2015). Vi har utgått ifrån en studieguide med öppna frågor samt följdfrågor för att förskollärarna ska uppleva att frågorna inte begränsar dem till specifika svar samt att de ska kunna känna sig fria till att uttrycka sig på ett nyanserat sätt.
4.2 Urval
Ett kriteriebaserat urval har använts i studien där respondenterna behövde uppfylla två krav.
Det första kriteriet var att respondenterna behövde ha en lärarlegitimation. Det andra kriteriet var att förskollärarna behövde ha erfarenheter av att arbeta med olika åldrar. Det första kriterier är baserad utifrån Skolverket (2018) som betonar att det är förskollärarens huvudansvar att arbeta med den pedagogiska dokumentationen i förskolans utbildning (Skolverket, 2018). Det andra kriteriet är baserat på att vi vill granska den pedagogiska dokumentationen utifrån ett nyanserat perspektiv. Åberg Svärdemo och Insulander (2017) belyser att den pedagogiska dokumentationen kan användas, utföras och analyseras på olika sätt och en anledning till detta är att barns olika åldrar medför olika kompetenser och erfarenheter (Åberg Svärdemo &
14 Insulander, 2017). För att ge oss själva god tid till transkribering och fördjupa oss kring analysen i relation till intervjuerna valde vi att kontakta förskollärare som vi tidigare har varit i kontakt med genom praktik från vår egen utbildning. Enligt Bryman (2018) är en sådant urval ett bekvämligheturval då vi valt att ta kontakt med personer som är lätt åtkomliga. Vi valde att samla in empirin från varje förskollärare för att kunna sammanställa resulterat av intervjufrågorna och analysera datainsamlingen. Vi valde denna metod för att kunna göra ett urval av datainsamlingen och för att skapa en trovärdig empiri som styrker studien.
4.3 Genomförande
Vi valde först att mejla förskollärarna och fråga om dem ville delta i vår studie som intervjupersoner. När vi sedan hade fått deras godkännande planerades tid och datum för intervjuerna, samt skickades information och samtyckes blänket till dem. På grund av rådande omständigheter Covid-19 så valde vi att utföra individuella intervjuer. Respondenterna hade möjlighet att utföra intervjuerna utomhus. Intervjuerna spelades in på våra privata mobiltelefoner för att ge oss själva förutsättningarna att lyssna och analysera intervjuerna utan begränsningar. Transkriberingen utfördes samma dag eftersom de då låg färskt i minnet.
Intervjuerna begränsades till ungefär 30 minuter då vi upplevde att det gav förskollärare tid att samtala och utveckla sina svar kring våra frågeställningar.
4.4 Analysmetod och databearbetning
I den här studien har en tematisk analys valts som en analysmetod. Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver tre begrepp som bör genomsyra den tematiska analysen, sortera, reducera och argumentera (Rennstam & Wästerfors, 2015). Analysarbetet gjordes genom att intervjuerna transkriberades. Sedan lästes transkriberingarna igenom flertal gånger för att vi ville skapa en övergripande uppfattning av innehållet. Empirin bearbetade vi först individuellt, detta på grund av att kunna ge oss själva förutsättningen att diskutera och analysera kring om vi förstått empirin på ett korrekt sätt. Vi diskuterade sedan empirin med varandra. Nästa steg blev att skapa en gemensam analys. En gemensam analys utfördes genom att vi jämförde våra individuella sorteringar och namngav innehåll med relevanta begrepp, exempelvis meningsskapande och verktyg.
Datainsamlingen har analyserats och sammanställts genom att vi har läst den insamlande empirin flertal gånger för att vi ska betrakta oss med den. För att förhålla oss till studiens syfte och frågeställningar så valde vi att samla in empirin utifrån frågeställningarna och sedan transkribera den. I nästa moment låg reducering av empirin i fokus. Vi reducerade materialet
15 genom att fokusera på de relevanta begreppen. Genom att reducera empirin menar Rennestam och Wästerfors (2015) att relevant information lyfts och på så sätt kan en rättvis framställning konstrueras där syfte och frågeställningar blir besvarade.
Materialet har undersökts utifrån begreppet meningsskapande i relation till pedagogisk dokumentation. Empirin utformade teman i analysen för att stärka utgångspunkten av empirin.
De teman vi har med i analysen kategoriserades inför varje rubrik i resultatet för att skapa ett tydligt resultat. Argumentationen utfördes i studiens resultatdiskussion genom att tidigare forskning ställdes i dialog med teori och resultat. I och med detta skapades ny kunskap utifrån, tidigare forskning samt resultatet. Rennestam och Wästerfors (2015) belyser att genom argumentering resoneras studiens syfte med befintlig litteratur för att återskapa nya vetskap.
Resultatet omfattas av vad som framförts av respondenterna i respektive teman. Detta i form av citat och uttalanden. Varje respondents uttalanden finns aktivt med i resultatet, dock kan det framträda olika mycket beroende på tema. En förklaring till detta är att vi valt att tydliggöra citat i de olika teman och då har vi valt att fokusera på respondenternas uttalanden i relation till citaten. När det kommer till respondenternas liksidiga svar har vi valt att namnges de som förskollärarna eller respondenterna för att svaren har sammanställts med varandra.
4.5 Etiska ställningstaganden
Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014) hävdar att forskningsetik är en viktig aspekt i undersökningar. Informationskrav och samtyckekrav är ett sätt för dem inblandade att förstå sina rättigheter i relation till studien (Löfdahl et al., 2014). Förskollärarna är informerade om syften med vår studie genom informationsbrev. Förskollärarna har sedan mejlat oss och besvarat på om dem velat delta i studien eller inte. När intervjuerna påbörjades frågade vi förskolläraren om godkännanden att spela in. Vi har även frågat respondenterna om godkännande för att inkludera intervjuerna i studien. Respondenterna är informerande om att ljudinspelningarna raderas när intervjun är transkriberad. För att uppfylla avidentifieringskravet har vi avidentifierat deltagarna genom att vi givit dem fiktiva namn. Det fiktiva namnen är: Maja, Linn, Adam, Pia och Max.
4.6 Tillförlitligheten
I denna del kommer fyra kriterier att diskuteras och ta avseende till. De fyra kriterierna är överförbarhet, trovärdighet, pålitlighet och konfirmering.
16 Det första kriteriet är Trovärdigheten. Bryman (2011) belyser att trovärdigheten ska syfta till att studien genomför i relation till relevanta metoder och på ett pålitligt sätt. Trovärdigheten i studien kan genomsyras i urvalet av respondenterna, samt i de metoderna vi använt oss av för att forska kring studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med återkopplande frågor som vi diskuterat och reflekterat kring innan vi färdigställde. Andra kriteriet som Bryman (2011) nämner är överförbarheten. Överförbarheten syftar till att studiens resultat ska förhålla sig till vetenskap i relation till varierade kontexter. Denna kännedom går att förbinda till studiens resultat som handlar om hur pedagogisk dokumentation blir pedagogisk utifrån förskollärarens perspektiv. Bryman (2011) förklarar om det tredje kriteriet Pålitligheten och menar på att forskningsprocessen går att värdera och synliggöra på varierade sätt. Detta sammanband går att se i studien genom att studien har en redovisning kring planeringen, metoden av datainsamlingen samt har tillvägagångsättet redovisats i analysen. Genom en sådan tolkning av pålitligheten ges läsaren möjlighet att få en inblick i forskningsprocessen och kan iaktta den utifrån personliga synpunkter. Det sista kriteriet som Bryman (2011) belyser är konfirmering kriteriet. Kriteriet syftar till att studier ska vara fria från personliga åsikter och värderingar. Detta genomsyrar studien genom att analysen och empirin är fri från personliga yttranden, samt är resultatet behandlat på ett formellt sätt.
17