FORSKNING OM PEDAGOGISK DOKUMENTATION - Pedagogisk dokumentation i praktiken

2. BAKGRUND

2.6 FORSKNING OM PEDAGOGISK DOKUMENTATION

Svärdemo Åberg och Insulander (2017) belyser att tidigare forskning har kommit fram till att den pedagogiska dokumentationen har en betydelsefull roll för alla aspekter i förskolans utbildning. Genom tidigare forskning och studier har nya tillvägargångar skapats i form av verktyg och metoder som användas i relation till det pedagogiska arbetet. Utifrån forskning har verktyg som film, foto och anteckningar visat sig vara gynnsamt, samt har metoden observation visat sig vara en metod som kan framhäva det kompetenta barnet. De ovanstående verktygen och metoden har givit förskollärare möjligheter att analysera arbetet på ett sätt som ger barn förutsättningar för fortsatt lärande och utveckling genom att förskollärare kan få en inblick i barns olika lärandeprocesser (Svärdemo Åberg & Insulander, 2017).

Sheridan, Williams och Sandberg (2013) genom pedagogisk dokumentation kan förskollärare få syn på vilka förutsättningar barn behöver för ett lärande om omvärlden. Skolverket (2018) betonar att barn ska få förutsättningar att lära sig om olika livsmiljöer, respektera andras livsuppfattningar och leva i solidaritet med varandra. Vidare skriver författarna att den pedagogiska dokumentationen kan bidra med att förskollärare kan få en inblick i vilka förutsättningar barn behöver för att implementera värderingar som står för alla människors lika värde på ett intressant och lustfullt sätt. På lång sikt blir sådana typer av lärande livsval och prioriteringar hos barn som dem sedan kan implementera i samhället när dem blir äldre.

Pedagogisk dokumentation bör tas på största allvar, då forskning har påvisat att den pedagogiska dokumentationen har en inverkan på barns agerande och identitetsskapande på lång sikt (Sheridan et al., 2013).

3. Syfte & frågeställningar

Syftet med vår studie är att skapa en fördjupad förståelse för vilka aspekter som är avgörande för att den pedagogiska dokumentationen ska bli pedagogisk utifrån förskollärarens perspektiv.

-Hur definierar förskollärare begreppet pedagogisk dokumentation?

-Vilken del/delar av processen för pedagogisk dokumentation är bärande för att den ska vara pedagogisk utifrån förskollärarens perspektiv?

-Hur går förskollärarna till väga för att göra pedagogisk dokumentation användbar?

4. Metod

I följande del redogörs vilka metoder som används i denna studie. Denna del har behandlat områden som uppmärksammar 4.1 Metodval, 4.2 Urval, 4.3 Genomförande, 4.4 Analysmetod och databearbetning, 4.5 Etiska ställningstaganden och 4.6 Tillförlitligheten.

4.1 Metodval

Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom intervjuer.

Ahrne och Svensson (2015) belyser att kvalitativa intervjuer bygger på information om individers olika åsikter och värderingar. Genom en kvalitativ metod kan människans tolkning av olika ämnen och områden synlighetgöras. Vi har intervjuat fem förskollärare som har erfarenhet av att jobba med olika åldersgrupper för att skapa en fördjupad förståelse för den pedagogiska dokumentationen från ett bredare perspektiv. Valet av att ha med fem förskollärare var baserat på att vi valde att intervjua erfarna förskollärare. Vi upplevde att det var tillräckligt för att få en empiri för att besvara studiens syfte. Vårt mål med metoden var att få en fördjupad förståelse för den pedagogiska dokumentationen i relation till den enskilda förskolläraren. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer. Ahrne och Svensson (2015) belyser att semistrukturerade intervjuer är baserade på förutbestämda frågor som ställs på samma sätt och i samma ordning till samtliga respondenter. Följdfrågor kan uppstå under en semistrukturerad intervju och vilka frågor som då kommer att ställas avgör intervjupersonerna (Ahrne & Svensson, 2015). Vi har utgått ifrån en studieguide med öppna frågor samt följdfrågor för att förskollärarna ska uppleva att frågorna inte begränsar dem till specifika svar samt att de ska kunna känna sig fria till att uttrycka sig på ett nyanserat sätt.

4.2 Urval

Ett kriteriebaserat urval har använts i studien där respondenterna behövde uppfylla två krav.

Det första kriteriet var att respondenterna behövde ha en lärarlegitimation. Det andra kriteriet var att förskollärarna behövde ha erfarenheter av att arbeta med olika åldrar. Det första kriterier är baserad utifrån Skolverket (2018) som betonar att det är förskollärarens huvudansvar att arbeta med den pedagogiska dokumentationen i förskolans utbildning (Skolverket, 2018). Det andra kriteriet är baserat på att vi vill granska den pedagogiska dokumentationen utifrån ett nyanserat perspektiv. Åberg Svärdemo och Insulander (2017) belyser att den pedagogiska dokumentationen kan användas, utföras och analyseras på olika sätt och en anledning till detta är att barns olika åldrar medför olika kompetenser och erfarenheter (Åberg Svärdemo &

14 Insulander, 2017). För att ge oss själva god tid till transkribering och fördjupa oss kring analysen i relation till intervjuerna valde vi att kontakta förskollärare som vi tidigare har varit i kontakt med genom praktik från vår egen utbildning. Enligt Bryman (2018) är en sådant urval ett bekvämligheturval då vi valt att ta kontakt med personer som är lätt åtkomliga. Vi valde att samla in empirin från varje förskollärare för att kunna sammanställa resulterat av intervjufrågorna och analysera datainsamlingen. Vi valde denna metod för att kunna göra ett urval av datainsamlingen och för att skapa en trovärdig empiri som styrker studien.

4.3 Genomförande

Vi valde först att mejla förskollärarna och fråga om dem ville delta i vår studie som intervjupersoner. När vi sedan hade fått deras godkännande planerades tid och datum för intervjuerna, samt skickades information och samtyckes blänket till dem. På grund av rådande omständigheter Covid-19 så valde vi att utföra individuella intervjuer. Respondenterna hade möjlighet att utföra intervjuerna utomhus. Intervjuerna spelades in på våra privata mobiltelefoner för att ge oss själva förutsättningarna att lyssna och analysera intervjuerna utan begränsningar. Transkriberingen utfördes samma dag eftersom de då låg färskt i minnet.

Intervjuerna begränsades till ungefär 30 minuter då vi upplevde att det gav förskollärare tid att samtala och utveckla sina svar kring våra frågeställningar.

4.4 Analysmetod och databearbetning

I den här studien har en tematisk analys valts som en analysmetod. Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver tre begrepp som bör genomsyra den tematiska analysen, sortera, reducera och argumentera (Rennstam & Wästerfors, 2015). Analysarbetet gjordes genom att intervjuerna transkriberades. Sedan lästes transkriberingarna igenom flertal gånger för att vi ville skapa en övergripande uppfattning av innehållet. Empirin bearbetade vi först individuellt, detta på grund av att kunna ge oss själva förutsättningen att diskutera och analysera kring om vi förstått empirin på ett korrekt sätt. Vi diskuterade sedan empirin med varandra. Nästa steg blev att skapa en gemensam analys. En gemensam analys utfördes genom att vi jämförde våra individuella sorteringar och namngav innehåll med relevanta begrepp, exempelvis meningsskapande och verktyg.

Datainsamlingen har analyserats och sammanställts genom att vi har läst den insamlande empirin flertal gånger för att vi ska betrakta oss med den. För att förhålla oss till studiens syfte och frågeställningar så valde vi att samla in empirin utifrån frågeställningarna och sedan transkribera den. I nästa moment låg reducering av empirin i fokus. Vi reducerade materialet

15 genom att fokusera på de relevanta begreppen. Genom att reducera empirin menar Rennestam och Wästerfors (2015) att relevant information lyfts och på så sätt kan en rättvis framställning konstrueras där syfte och frågeställningar blir besvarade.

Materialet har undersökts utifrån begreppet meningsskapande i relation till pedagogisk dokumentation. Empirin utformade teman i analysen för att stärka utgångspunkten av empirin.

De teman vi har med i analysen kategoriserades inför varje rubrik i resultatet för att skapa ett tydligt resultat. Argumentationen utfördes i studiens resultatdiskussion genom att tidigare forskning ställdes i dialog med teori och resultat. I och med detta skapades ny kunskap utifrån, tidigare forskning samt resultatet. Rennestam och Wästerfors (2015) belyser att genom argumentering resoneras studiens syfte med befintlig litteratur för att återskapa nya vetskap.

Resultatet omfattas av vad som framförts av respondenterna i respektive teman. Detta i form av citat och uttalanden. Varje respondents uttalanden finns aktivt med i resultatet, dock kan det framträda olika mycket beroende på tema. En förklaring till detta är att vi valt att tydliggöra citat i de olika teman och då har vi valt att fokusera på respondenternas uttalanden i relation till citaten. När det kommer till respondenternas liksidiga svar har vi valt att namnges de som förskollärarna eller respondenterna för att svaren har sammanställts med varandra.

4.5 Etiska ställningstaganden

Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014) hävdar att forskningsetik är en viktig aspekt i undersökningar. Informationskrav och samtyckekrav är ett sätt för dem inblandade att förstå sina rättigheter i relation till studien (Löfdahl et al., 2014). Förskollärarna är informerade om syften med vår studie genom informationsbrev. Förskollärarna har sedan mejlat oss och besvarat på om dem velat delta i studien eller inte. När intervjuerna påbörjades frågade vi förskolläraren om godkännanden att spela in. Vi har även frågat respondenterna om godkännande för att inkludera intervjuerna i studien. Respondenterna är informerande om att ljudinspelningarna raderas när intervjun är transkriberad. För att uppfylla avidentifieringskravet har vi avidentifierat deltagarna genom att vi givit dem fiktiva namn. Det fiktiva namnen är: Maja, Linn, Adam, Pia och Max.

4.6 Tillförlitligheten

I denna del kommer fyra kriterier att diskuteras och ta avseende till. De fyra kriterierna är överförbarhet, trovärdighet, pålitlighet och konfirmering.

16 Det första kriteriet är Trovärdigheten. Bryman (2011) belyser att trovärdigheten ska syfta till att studien genomför i relation till relevanta metoder och på ett pålitligt sätt. Trovärdigheten i studien kan genomsyras i urvalet av respondenterna, samt i de metoderna vi använt oss av för att forska kring studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med återkopplande frågor som vi diskuterat och reflekterat kring innan vi färdigställde. Andra kriteriet som Bryman (2011) nämner är överförbarheten. Överförbarheten syftar till att studiens resultat ska förhålla sig till vetenskap i relation till varierade kontexter. Denna kännedom går att förbinda till studiens resultat som handlar om hur pedagogisk dokumentation blir pedagogisk utifrån förskollärarens perspektiv. Bryman (2011) förklarar om det tredje kriteriet Pålitligheten och menar på att forskningsprocessen går att värdera och synliggöra på varierade sätt. Detta sammanband går att se i studien genom att studien har en redovisning kring planeringen, metoden av datainsamlingen samt har tillvägagångsättet redovisats i analysen. Genom en sådan tolkning av pålitligheten ges läsaren möjlighet att få en inblick i forskningsprocessen och kan iaktta den utifrån personliga synpunkter. Det sista kriteriet som Bryman (2011) belyser är konfirmering kriteriet. Kriteriet syftar till att studier ska vara fria från personliga åsikter och värderingar. Detta genomsyrar studien genom att analysen och empirin är fri från personliga yttranden, samt är resultatet behandlat på ett formellt sätt.

5. Resultat

I följande del redogörs resultat av intervjuerna utifrån fyra rubriker. Rubrikerna innefattar: 5.1 Uppnå läroplansmål i det pedagogiska arbetet, 5.2 Hur och på vilket sätt förskolläraren arbetar med det pedagogiska arbetet, 5.3 Förskollärarnas varierande arbetssätt av den pedagogiska dokumentationen, 5.4 Tidens påverkan på den pedagogiska dokumentationen och 5.5 Sammanfattning av resultatet.

Meningsskapandet i relation till det pedagogiska arbetet syftar till att förskolan ska sträva mot målen i läroplanen samt ska den synlighetgöra de prioriteringarna som krävs av pedagogerna för att få fram pedagogiken.

5.1 Uppnå läroplansmål i det pedagogiska arbetet

Linn och Adam belyste att det är viktigt att inkludera läroplansmålen i meningsskapandet för barnen. förskollärarna menar på att läroplansmålen ger dem vägledning i vad som kan anses vara ett betydelsefull lärande för barn. Linn förklarar att meningsskapandet i relation till läroplanen kan göra sig synlig när hon konstruerar undervisning. Det är då hon prioriterar barnens intressen. Linn betonar att det är den pedagogiska dokumentationen som gör det möjlig för henne att fånga upp barns intressen och utforskande för att sedan kunna implementera det i den planerade undervisningen. Den informationen som konstrueras om barnen genom pedagogisk dokumentation bidrar till att undervisningen blir ett meningsfullt lärande för barnen.

Dokumentation bör prioriteras i alla projekt som görs på förskolan. Det är viktigt att dokumentera om vad som har hänt, vad som kommer att ske framöver och vad som görs av barnen. Jag tycker att det är viktigt för att kunna föra pedagogiska arbetet framåt.

I intervjuerna framkom det att Linn och Adam tolkar läroplansmålen i relation till det pedagogiska arbetet som bestämmelser och riktlinjer. Respondenterna menar på att dessa riktlinjer syftar till att barn ska ges förutsättningar att utveckla sitt lärande, samt ska dessa riktlinjer agera som vägledning för förskollärarna för att dem ska kunna ta vara på barns intressen för att sedan ge barn förutsättningar att lära utifrån det.

Linn och Max belyste att den tolkningen som dem beskrivit av läroplanen i relation till det pedagogiska arbetet kräver att det pedagogiska arbetet analyseras. Förskollärarna menar på att

18 detta är positivt då analysen är en viktig aspekt för att den pedagogiska dokumentationen ska bli pedagogisk och för att undervisning i sin tur ska bidra med att barn får förutsättningar till meningsskapande i undervisningen.

Pia belyste den pedagogiska dokumentationen i relation till begreppet meningsskapande.

Begreppet betraktades som meningsfullt för den pedagogiska dokumentationen. Hon menade också att den pedagogiska dokumentationen ska vara med och bidra till att utveckla och förbättra utbildningen för barn.

Maja berättade om vilka prioriteringarna hon har i relation till pedagogiska dokumentationen.

Hennes utgångspunkt grundar sig i läroplansmålen språk, kommunikation och hållbar utveckling. Hon berättade att prioriteringarna grundar sig i ledningens bestämmelser, vilket i sin tur blir prioriteringar för henne. Den pedagogiska dokumentationen är otroligt viktigt i relation till läroplansmålen som ledningen har valt att prioritera. Detta på grund att den pedagogiska dokumentationen används för att synlighetgöra barns lärande och utveckling på högre nivåer. Maja berättade att hon är ensam förskollärare i sitt arbetslag så för henne är det viktigt att hon får förutsättningarna att ständigt följa upp, sitt och andras arbete tillsammans med andra förskollärare. Hon tycker att det är väsentligt på grund av att den pedagogiska dokumentationens processer bör lyftas för att kunna analysera och utvärdera den med en fördjupad förståelse.

5.2 Hur och på vilket sätt förskolläraren arbetar i det pedagogiska arbetet

Linn och Adam berättar att de använder film som dokumentationsform när dem ska synlighetgöra sina egna handlingar och analysera sitt förhållningsätt till barnen. Förskollärarna menar på att filmning av sitt förhållningsätt är ett en metod som kan synlighetgöra vilka möjligheter och begränsningar dem erbjuder barnen. Adam berättade att han använder projektor som ett verktyg. Han berättade att projektorn har hjälpt honom skapa meningsfulla undervisningssituationer för barnen. Han berättar att verktyget kan ge barn förutsättningar att analysera och reflektera kring det som dem har varit med om och att det ger barn förutsättningar att reflektera om det tillsammans med andra kamrater. Genom att arbeta med en projektor på detta sätt menade Adam på att pedagoger kan få syn på vad som är av betydelse för barnen och vad dem upplever som meningsfullt och inte.

19 Egentligen skulle jag vilja sätta mig ner i slutet av dagen

vid klockan tre tillsammans med den utbildade personalen från varje barngrupp och prata om vad som har hänt i förskolan, jag tycker det är viktigt för att vi ska kunna jobba vidare med det, liksom utvärdera det direkt.

Linn förklarade att hon önskar att hon kunde tillbringa mer tid med legitimerad förskollärare som delar samma ansvar som henne gällande den pedagogiska dokumentationen. Hon berättade att personal med annan utbildning har andra ansvarsområden som dem fokuserar på.

Det kan handla om att barnskötare har sitt fokus på omsorgsbiten och då fokuserar på sövning av barnen eller blöjbyten.

Pia förklarade att filmning som verktyg är något hon gärna använder sig av, speciellt i relation till dem yngre barnen. Hon menade på att filmning som dokumentationsform bidrar till att flera typer av språkande kan synliggöras. Hon berättade att film kan fånga upp kroppsspråk, och gav exempel som mimik och ljud. Vidare förklarade hon att hon använder filmning för att analysera sitt eget förhållningsätt genom att filmning ger henne möjligheten att granska vilka förutsättningar hon ger barnen för lärande och utveckling. Hon analyserar filmningen genom att granska vilka frågor hon ställer till barnen, samt tittar hon på om hon har givit alla barn förutsättningar att lära från undervisningen. förskolläraren berättade även att hon granskar sitt eget kroppsspråk i filmningen för att få syn på vilka otalade signaler hon sänder ut till barnen genom sitt fysiska förhållningsätt. Hon ansåg att filma ger en mer rättvis bild av den dokumenterande stunden, hon berättade även att film som dokumentationsform genomsyrar de demokratiska värderingar då filmning kan fånga upp flera aspekter av ett lärande samtidigt.

Dock belyste respondenten att filmning som dokumentationsverktyg kan vara svår att använda sig av under det spontana lärande situationerna i förskolan då tillfället som förskollärararen vill dokumentera snabbt kan gå över under tiden läroplatta eller kameran ska hämtas.

Max berättade om svårigheterna kring filmning som dokumentationsform och menade på att det inte finns tillräcklig med tid att lära sig om hur teknologin ska användas i relation till den pedagogiska dokumentationen. Förskolläraren berättade också att han tycker att film som dokumentationsform kräver mer tid en andra dokumentationsformer, detta på grund av att film fångar upp längre situationer och flera aspekter av ett lärande än andra dokumentations verktyg.

5.3 Förskollärarnas varierande arbetssätt av den pedagogiska dokumentationen

Max berättade att pappersarbetet inte är relevant för barns lärande och utveckling. Med pappersarbete menade han blanketter som ska svara på frågor kring specifika situationer som har dokumenterat. Förskolläraren förklarade att han inte tycker att det är logiskt att använda sig av blanketter med dessa frågor på grund av att frågorna som blanketterna innehåller är detsamma. Förskolläraren berättade att han inte tycker att det är meningsfullt att använda samma frågor för varje dokumentation då barn är olika vilket leder till att dokumentationerna kommer att se olika ut. Under större delar av intervjun framkom det att Max ansåg att pedagogisk dokumentation i grund och botten handlar om ett tankesätt och förhållningsätt. Han förklarade att de pappersarbete som finns i relation till pedagogisk dokumentation inte stödjer barns lärande och utveckling på samma sätt som tankesättet och förhållningsättet gör.

Blanketterna kan i stället bidra till negativa konsekvenser genom att det kan begränsa förskolläraren att tänka pedagogiskt då han inte upplever dem färdiga frågorna som öppna, snarare tvärt om, slutna och trångsynta. Förskolläraren menade även på att formuleringen av frågorna bidrog till att han kände att det förväntades ett specifikt svar från honom.

Linn berättade att hon tyckte att blanketterna begränsade hennes sätt att tänka på då hon behöver förhålla sig till dem i stället för att reflektera och tänka utanför boxen som hon föredrar att göra.

Pia berättade att hon tycker att de blanketter som finns i relation till den pedagogiska dokumentationen bidrar till att hennes egen förmåga att reflektera och analysera förstärks.

Förskolläraren förklarade att specialpedagogen har tagit fram blanketter med frågor som förskollärarna kan använda som ett verktyg i relation till den pedagogiska dokumentationen.

Med hjälp av blanketterna menade Pia att hon kan skapa undervisningssituationer och konstruerar olika barngrupper för att besvara det blanketterna frågar efter. Pia berättade att blanketterna i relation till den pedagogiska dokumentationen har hjälpt henne att våga ta initiativ till att utveckla undervisning. Hon förklarade att hon tyckte att det färdigställda frågorna som finns på blanketterna är till nytta för barns lärande och utveckling. Frågorna

In document Pedagogisk dokumentation i praktiken (Page 11-0)