UPPNÅ LÄROPLANSMÅL I DET PEDAGOGISKA ARBETET .. Fel! Bokmärket är inte definierat.17

5. RESULTAT

5.1 UPPNÅ LÄROPLANSMÅL I DET PEDAGOGISKA ARBETET .. Fel! Bokmärket är inte definierat.17

Linn och Adam belyste att det är viktigt att inkludera läroplansmålen i meningsskapandet för barnen. förskollärarna menar på att läroplansmålen ger dem vägledning i vad som kan anses vara ett betydelsefull lärande för barn. Linn förklarar att meningsskapandet i relation till läroplanen kan göra sig synlig när hon konstruerar undervisning. Det är då hon prioriterar barnens intressen. Linn betonar att det är den pedagogiska dokumentationen som gör det möjlig för henne att fånga upp barns intressen och utforskande för att sedan kunna implementera det i den planerade undervisningen. Den informationen som konstrueras om barnen genom pedagogisk dokumentation bidrar till att undervisningen blir ett meningsfullt lärande för barnen.

Dokumentation bör prioriteras i alla projekt som görs på förskolan. Det är viktigt att dokumentera om vad som har hänt, vad som kommer att ske framöver och vad som görs av barnen. Jag tycker att det är viktigt för att kunna föra pedagogiska arbetet framåt.

I intervjuerna framkom det att Linn och Adam tolkar läroplansmålen i relation till det pedagogiska arbetet som bestämmelser och riktlinjer. Respondenterna menar på att dessa riktlinjer syftar till att barn ska ges förutsättningar att utveckla sitt lärande, samt ska dessa riktlinjer agera som vägledning för förskollärarna för att dem ska kunna ta vara på barns intressen för att sedan ge barn förutsättningar att lära utifrån det.

Linn och Max belyste att den tolkningen som dem beskrivit av läroplanen i relation till det pedagogiska arbetet kräver att det pedagogiska arbetet analyseras. Förskollärarna menar på att

18 detta är positivt då analysen är en viktig aspekt för att den pedagogiska dokumentationen ska bli pedagogisk och för att undervisning i sin tur ska bidra med att barn får förutsättningar till meningsskapande i undervisningen.

Pia belyste den pedagogiska dokumentationen i relation till begreppet meningsskapande.

Begreppet betraktades som meningsfullt för den pedagogiska dokumentationen. Hon menade också att den pedagogiska dokumentationen ska vara med och bidra till att utveckla och förbättra utbildningen för barn.

Maja berättade om vilka prioriteringarna hon har i relation till pedagogiska dokumentationen.

Hennes utgångspunkt grundar sig i läroplansmålen språk, kommunikation och hållbar utveckling. Hon berättade att prioriteringarna grundar sig i ledningens bestämmelser, vilket i sin tur blir prioriteringar för henne. Den pedagogiska dokumentationen är otroligt viktigt i relation till läroplansmålen som ledningen har valt att prioritera. Detta på grund att den pedagogiska dokumentationen används för att synlighetgöra barns lärande och utveckling på högre nivåer. Maja berättade att hon är ensam förskollärare i sitt arbetslag så för henne är det viktigt att hon får förutsättningarna att ständigt följa upp, sitt och andras arbete tillsammans med andra förskollärare. Hon tycker att det är väsentligt på grund av att den pedagogiska dokumentationens processer bör lyftas för att kunna analysera och utvärdera den med en fördjupad förståelse.

5.2 Hur och på vilket sätt förskolläraren arbetar i det pedagogiska arbetet

Linn och Adam berättar att de använder film som dokumentationsform när dem ska synlighetgöra sina egna handlingar och analysera sitt förhållningsätt till barnen. Förskollärarna menar på att filmning av sitt förhållningsätt är ett en metod som kan synlighetgöra vilka möjligheter och begränsningar dem erbjuder barnen. Adam berättade att han använder projektor som ett verktyg. Han berättade att projektorn har hjälpt honom skapa meningsfulla undervisningssituationer för barnen. Han berättar att verktyget kan ge barn förutsättningar att analysera och reflektera kring det som dem har varit med om och att det ger barn förutsättningar att reflektera om det tillsammans med andra kamrater. Genom att arbeta med en projektor på detta sätt menade Adam på att pedagoger kan få syn på vad som är av betydelse för barnen och vad dem upplever som meningsfullt och inte.

19 Egentligen skulle jag vilja sätta mig ner i slutet av dagen

vid klockan tre tillsammans med den utbildade personalen från varje barngrupp och prata om vad som har hänt i förskolan, jag tycker det är viktigt för att vi ska kunna jobba vidare med det, liksom utvärdera det direkt.

Linn förklarade att hon önskar att hon kunde tillbringa mer tid med legitimerad förskollärare som delar samma ansvar som henne gällande den pedagogiska dokumentationen. Hon berättade att personal med annan utbildning har andra ansvarsområden som dem fokuserar på.

Det kan handla om att barnskötare har sitt fokus på omsorgsbiten och då fokuserar på sövning av barnen eller blöjbyten.

Pia förklarade att filmning som verktyg är något hon gärna använder sig av, speciellt i relation till dem yngre barnen. Hon menade på att filmning som dokumentationsform bidrar till att flera typer av språkande kan synliggöras. Hon berättade att film kan fånga upp kroppsspråk, och gav exempel som mimik och ljud. Vidare förklarade hon att hon använder filmning för att analysera sitt eget förhållningsätt genom att filmning ger henne möjligheten att granska vilka förutsättningar hon ger barnen för lärande och utveckling. Hon analyserar filmningen genom att granska vilka frågor hon ställer till barnen, samt tittar hon på om hon har givit alla barn förutsättningar att lära från undervisningen. förskolläraren berättade även att hon granskar sitt eget kroppsspråk i filmningen för att få syn på vilka otalade signaler hon sänder ut till barnen genom sitt fysiska förhållningsätt. Hon ansåg att filma ger en mer rättvis bild av den dokumenterande stunden, hon berättade även att film som dokumentationsform genomsyrar de demokratiska värderingar då filmning kan fånga upp flera aspekter av ett lärande samtidigt.

Dock belyste respondenten att filmning som dokumentationsverktyg kan vara svår att använda sig av under det spontana lärande situationerna i förskolan då tillfället som förskollärararen vill dokumentera snabbt kan gå över under tiden läroplatta eller kameran ska hämtas.

Max berättade om svårigheterna kring filmning som dokumentationsform och menade på att det inte finns tillräcklig med tid att lära sig om hur teknologin ska användas i relation till den pedagogiska dokumentationen. Förskolläraren berättade också att han tycker att film som dokumentationsform kräver mer tid en andra dokumentationsformer, detta på grund av att film fångar upp längre situationer och flera aspekter av ett lärande än andra dokumentations verktyg.

5.3 Förskollärarnas varierande arbetssätt av den pedagogiska dokumentationen

Max berättade att pappersarbetet inte är relevant för barns lärande och utveckling. Med pappersarbete menade han blanketter som ska svara på frågor kring specifika situationer som har dokumenterat. Förskolläraren förklarade att han inte tycker att det är logiskt att använda sig av blanketter med dessa frågor på grund av att frågorna som blanketterna innehåller är detsamma. Förskolläraren berättade att han inte tycker att det är meningsfullt att använda samma frågor för varje dokumentation då barn är olika vilket leder till att dokumentationerna kommer att se olika ut. Under större delar av intervjun framkom det att Max ansåg att pedagogisk dokumentation i grund och botten handlar om ett tankesätt och förhållningsätt. Han förklarade att de pappersarbete som finns i relation till pedagogisk dokumentation inte stödjer barns lärande och utveckling på samma sätt som tankesättet och förhållningsättet gör.

Blanketterna kan i stället bidra till negativa konsekvenser genom att det kan begränsa förskolläraren att tänka pedagogiskt då han inte upplever dem färdiga frågorna som öppna, snarare tvärt om, slutna och trångsynta. Förskolläraren menade även på att formuleringen av frågorna bidrog till att han kände att det förväntades ett specifikt svar från honom.

Linn berättade att hon tyckte att blanketterna begränsade hennes sätt att tänka på då hon behöver förhålla sig till dem i stället för att reflektera och tänka utanför boxen som hon föredrar att göra.

Pia berättade att hon tycker att de blanketter som finns i relation till den pedagogiska dokumentationen bidrar till att hennes egen förmåga att reflektera och analysera förstärks.

Förskolläraren förklarade att specialpedagogen har tagit fram blanketter med frågor som förskollärarna kan använda som ett verktyg i relation till den pedagogiska dokumentationen.

Med hjälp av blanketterna menade Pia att hon kan skapa undervisningssituationer och konstruerar olika barngrupper för att besvara det blanketterna frågar efter. Pia berättade att blanketterna i relation till den pedagogiska dokumentationen har hjälpt henne att våga ta initiativ till att utveckla undervisning. Hon förklarade att hon tyckte att det färdigställda frågorna som finns på blanketterna är till nytta för barns lärande och utveckling. Frågorna hjälpte henne konstruerar undervisning som är meningsfull för barnen genom att frågorna ger henne en förståelse för vilka aspekter av lärandet hon bör analysera och reflektera kring. Dock förklarade förskolläraren att pappersarbete som ska redovisas på kommunal nivå inte är väsentlig för barns lärande och utveckling och att det tar tid från det som är viktigt. Hon

21 förklarade att det pappersarbete som är väsentligt för barnens lärande och utveckling finns på avdelningen och att det är det enda pappersarbetet som egentligen borde prioriteras.

Max berättade om pedagogisk dokumentation i relation till begreppet meningsskapande. Han menade på att begreppet är viktigt för arbetet med den pedagogiska dokumentationen och att begreppet bidrar till att den pedagogiska dokumentationen blir pedagogisk. Förskolläraren berättade att begreppet meningsskapande i praktiken kan bidra till att den pedagogiska dokumentationen får en röd tråd som sträcker sig från början till slut genom att begreppet kan ge förskollärare förutsättningar att konstruera tydliga och konkreta syften med den pedagogiska dokumentationen. Begreppet kan bidra till att analysen och efterarbetet i den pedagogiska dokumentationen kan diskuteras och reflekteras utifrån barns meningsskapande.

Förskolläraren berättade att ett sådant tankesätt kan bidra till att dokumentationen blir meningsfull för barnens lärande och utveckling, från början till slut. Respondenten hävdade att det är väsentligt för arbetslaget att vara enade om att begreppet meningsskapande är viktigt för den pedagogiska dokumentationen, detta på grund av att det ska skapas en röd tråd genom alla kollegors pedagogiska dokumentationer. Det i sin tur bidrar till att arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet blir lättsamt då alla kollegor har samma grundtanke även om undervisningen konstruerats på olika sätt.

Max förklarade att majoriteten av hans dokumentationer skapas i relation till planerad undervisning. Han berättade att den spontana dokumentationen oftast sker i sammanband med barns språk och kommunikation då barns språkutveckling kontinuerligt följs upp på avdelningen. Förskolläraren förklarade att han och hans kollegor lägger en stor vikt på att dokumentera i relation till naturvetenskapliga undervisningssituationer. Detta på grund av ledningens bestämmelser om vilka ämnen som ska prioriteras och för att ledningen ska kunna följa upp och granska vilka förutsättningar barn givits för lärande och utveckling. Max menade på att dokumentation som riktar sig till barnen är väsentlig för att den pedagogiska dokumentationen ska bli pedagogisk och förklarade att dokumentation som riktar sig till barnen kan ge barnen förutsättningar att reflektera kring det som dem varit med om. Det ger också förskollärare förutsättningen att tolka om det barnen varit med om varit meningsfullt för dem.

Respondenten berättade att det i sin tur leder till att förskollärare kan utveckla vidare undervisning utifrån barns intressen. Förskolläraren berättade att ett sådant förhållningsätt till dokumentationen främjar det demokratiska värderingarna i utbildningen genom att barn får sin röst hörd.

22 Linn berättade att en och samma dokumentation kan granskas från olika perspektiv. Hon tog upp exempel genom att berätta att förskollärare kan få syn på olika saker även om dem tittar på en och samma dokumentation. Tillexempel kan en förskollärare belysa det verbala språket medan en annan kan uppmärksamma matematiken. Förskolläraren förklarade att olikheterna bidrar till att det är viktigt för förskollärare att vara enade om vilket syfte den pedagogiska dokumentationen ska grunda sig i.

Adam berättade om den pedagogiska dokumentationen i relation till spontana tillfällen och berättar om att han inte tycker att dokumentationen bör begränsas utifrån en specifik situation eller plats. Den pedagogiska dokumentationen i relation till de spontana tillfällena har bidragit till att han fått syn på nya intressen och utforskande som barn haft under en vardag i förskolan.

Respondenten förklarade att dokumentationsarbetet inte enbart bör utformas på ett sätt som ska hjälpa förskollärare i arbetslaget att analysera den, den pedagogiska dokumentationen bör också utformas på sätt som ger barn förutsättningarna att uppmärksamma varandra genom att synlighetgöra barns görande. Han gav exempel på detta genom att berätta att det bland annat kan handla om att förskollärare dokumenterar när barn ritar och andra barn tittar på. En sådan situation kan bidra till att förskollärare får syn på samspelet mellan barnen och lärandet som sker där och då, utan att behöva rikta in sig på något speciellt syfte.

Pia och Max förklarade att målet med den pedagogiska dokumentationen i grund och botten handlar om att ge barn förutsättningar för lärande och utveckling oavsett vilken nivå den senare ska användas i relation till. Pia betonade detta genom att belysa barns lärande och utveckling i relation till det systematiska kvalitetsarbetet och genom den bearbetad analys dem skapar på avdelningen. Max berättade i stället om flera syften den pedagogiska dokumentationen kan användas till. Han berättade om pedagogisk dokumentation i relation till reflektion, analys, sitt eget förhållningsätt och barns lärande och utveckling. Han berättade att analyser och reflektioner som gjorts av pedagoger på avdelningen skrivs in i deras systematiska kvalitetsarbete för att det ger en rättvis bild av den pedagogiska dokumentationen som skapats.

Förskolläraren berättade att han är nöjd över metoderna dem använder i relation till det pedagogiska arbetet och att deras rektor är tillfredsställd med det. Vidare förklarade han att bekräftelsen från rektorn givit honom och resterande pedagoger känslan av att dem arbetar med den pedagogiska dokumentationen på ett korrekt sätt. Hon berättade att det är viktigt att ledningen får syn på hur dem arbetar på förskolan, och att det görs genom den pedagogiska dokumentationen i relation till det systematiska kvalitetsarbetet.

23 Pia och Max hävdade att den pedagogiska dokumentationen aldrig kommer att synlighetsgöra barns egna perspektiv, dock kan tolkningar av barns perspektiv bidra till att förskollärare får en uppfattning av barns lärande och utveckling genom analysen och efterarbetet.

Förskollärarna berättade att den pedagogiska dokumentationen kan bidra till att förskollärare kan skapa undervisningssituationer som är meningsfulla för barnen.

Linn betonade läroplanen i relation till meningsskapande. Hon berättade att förskollärare bör utgå från läroplanen när undervisning ska konstruerar, dock berättade Linn att det är den pedagogiska dokumentationen som gör undervisningen meningsfull då den kan bidra till att barns lärande och utveckling framhävs. Förskolläraren gjorde också tydliga kopplingar mellan läroplanen och den pedagogiska dokumentationen genom att förklara att analysen i den pedagogiska dokumentationen bör vara sammankopplad med läroplanen för att skapa en meningsfull utbildning för barnen.

Max förklarade att den pedagogiska dokumentationen är komplex. Han berättade att i början av sin karriär upplevde han oklarheter kring hur det pedagogiska arbetet skulle utföras. Han upplevde att det var svårt att implementera den teoretiska kunskapen i praktiken. förskolläraren berättade att dilemman kunde uppstå där han inte visste om han bedömde barnens lärande eller följde upp lärandet och utveckling genom sina dokumentationer. Han förklarade att han då var tvungen att förlita sig på sin egen förmåga att tänka pedagogiskt. Förskolläraren betonade att arbetslaget var till en stor hjälp senare i karriären då diskussioner kring den pedagogiska dokumentationen hjälpte honom att reda ut de oklarheter han hade om pedagogisk dokumentation. Förskolläraren berättade att de samtal han hade med kollegorna bidrog till att han vidgat sitt perspektiv i relation till det pedagogiska arbetet. Respondenten belyste att grunden till att det pedagogiska arbetet ska bli pedagogisk i är att förskollärare tänker i enlighet med den. Han förklarade att pedagogiska dokumentation är ett tankesätt och att dokumentationerna bör spegla förskollärarens förhållningsätt.

Pia och Max berättade att den pedagogiska dokumentationen är ett tankesätt och förhållningsätt. Förskollärarna menade på att de tankar och reflektioner som sker i de inner som förskollärare kan tolkas som ett pedagogiskt verktyg. Båda respondenterna är enade om att den pedagogiska dokumentationens analys, reflektion och utvärdering kopplas till förskollärarens förhållningsätt. I resultatet framkom det att respondenterna betraktar den pedagogisk dokumentation som ett tankesätt. De hävdade att de fysiska verktygen inte får någon betydelse för den pedagogiska dokumentationen om inte tankesättet finns där.

24 förskollärarna betonade att ett pedagogiskt tankesätt grundar sig i synen på det kompetenta barnet samt att meningsskapandet är väsentligt för arbetet med den pedagogiska dokumentationen.

5.4 Tidens påverkan på den pedagogiska dokumentationen

Linn förklarade att hon upplevde att arbetslaget har svårt att skapa tid åt att reflektera och samtala om analysen i relation till det pedagogiska arbetet. Hon berättade att en konsekvens som blivit på grund av tidsbristen är att hon har svårt att skapa en röd tråd i dokumentationerna som hon konstruerat.

Max förklarade att anledningen till att varför han använder penna och papper i relation till den pedagogiska dokumentationen inte enbart har ett pedagogiskt syfte. Det handlar också om tidsbrist. Förskolläraren menade på att penna och papper bidrar till att dokumentation snabbt kan skapas. Penna och papper som verktyg ger honom möjlighet att dokumentera varierade tillfällen, det spontana och de planerade. Förskolläraren menade på att materialet är oberoende av batterier och el, vilket gör materialet lätt tillgängligt. De elektroniska verktyg som läroplattform och kamera kan komplicera det på grund av att dem är beroende av elektricitet för att fungera. Penna och papper är lätt att ta med sig då det går att stoppa ner i jackfickan, till skillnad från de teknologiska verktygen som är betydligt större i storlek.

Adam betonade verktyget projektor ett flertal gånger under intervjun och berättade att han flitigt använder det i förskolan. Han gav exempel på hur han gör när han använder projektorn i relation till utbildningen genom att berätta att han delar upp barnen i två olika grupper. Detta gör han med en pedagogisk tanke som grundar sig i att barns olika kompetenser och förmågor ska synliggöras för varandra. Sedan berättade Adam att han genom projektor visar upp materialet material och föremål som barn konstruerat på förskolan. Förskolläraren berättade att han brukar använda bildspel som dokumentationsverktyg på samma sätt som projektor, dock upplever han att bildspel kräver längre tid, så det gör han när han känner att tiden för det finns.

Förskolläraren berättade också att han använder bildspel som dokumentationsverktyg.Adam berättade att arbetet med den pedagogiska dokumentationen hade bedrivits annorlunda om det fanns mer tid för det pedagogiska arbetet. Han förklarade att mer tid hade givit honom och arbetslaget förutsättningar att fördjupa sig i analysen och att det hade bidragit till att pedagogerna hade kunnat skapa en djupare förståelse för det pedagogiska arbetet.

25 Linn betonar att det är viktigt att skapa tid åt det pedagogiska arbetet, speciellt i relation till analysen. Förskolläraren berättade också att den tid som är utsatt för planeringstid på avdelningen inte räcker till att diskutera kring det pedagogiska arbetet. Därav behöver hon och hennes kollegor själv skapa tid och möjlighet att göra det under vardagen på förskolan. Hon berättade att hon önskar att det fanns mer planerad till i relation till det pedagogiska arbetet i

In document Pedagogisk dokumentation i praktiken (Page 17-0)