Pedagogisk dokumentation i praktiken

1

Pedagogisk dokumentation i praktiken

En kvalitativ studie kring hur pedagogisk dokumentation blir pedagogisk.

KURS:Examensarbete för förskollärare, LEP17 PROGRAM: Förskollärarprogrammet

FÖRFATTARE: Kristin Chaaya, Argjentina Hasanaj HANDLEDARE: Cathrine Ryther

EXAMINATOR: Karin Renblad

2

TERMIN:VT/2022

Postadress Gutuadress Telefon Fax

Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036162558 och kommunikation (HLK)

JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Communication

Examensarbete för förskollärare 15 HP Förskollärarprogrammet

SAMMANFATTNING

Kristin Chaaya & Argjentina Hasanaj

Pedagogisk dokumentation i praktiken – En kvalitativ studie kring hur pedagogisk dokumentation blir pedagogisk.

Pedagogical documentation in practice – A qualitative study on how pedagogical

documentation becomes pedagogical. Antal sidor: 30

Sökord: pedagogisk, dokumentation, förskollärare, meningsskapande, begrepp

Den pedagogiska dokumentationen har en väsentlig betydelse för förskolans utbildning och ska bidra till att barns lärande främjas på ett lustfullt och betydelsefullt sätt. Det pedagogiska arbetet är ett viktigt uppdrag som varje förskollärare bör arbeta med i förskolans utbildning.

Studien handlar därav om att skapa förståelse för den pedagogiska aspekten av dokumentationsarbetet i förskolans utbildning. Frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Hur definierar förskollärare begreppet pedagogisk dokumentation vilken del/delar av processen för pedagogisk dokumentation är bärande för att den ska vara pedagogisk utifrån förskollärarens perspektiv och hur går förskollärarna till väga för att göra pedagogisk dokumentation användbar. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där fem utbildade förskollärare har intervjuats. Resultatet har analyserats och bearbetats utifrån förskollärarnas svar på hur pedagogisk dokumentation betraktas i förskolan i relation till det postmoderna perspektivet och begreppet meningsskapande. I studiens resultat framkom det att förskollärarna upplevde att den pedagogiska dokumentationen bör ha ett förutbestämt mål för att den ska granskas som pedagogisk. Å andra sidan menade förskollärarna på att den pedagogiska dokumentationen bör betraktas som ett tankesätt som utgör den röda tråden i arbetet med den pedagogiska dokumentationen.

3

Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 4

2. BAKGRUND ... 6

2.1 ETT POSTMODERNT PERSPEKTIV ... 6

2.2 SYFTET MED PEDGOGISKA DOKUMENTATION………...……….8

2.3 VAD GÖR PEDAGOGISK DOKUMENTATATION PEDAGOGISK? ... 8

2.4 SVÅRIGHETER MED DEN PEDAGOGISKA DOKUMENTATIONEN ... 9

2.5 DE ANVÄNDBARA VERKTYGEN I DET PEDAGOGISKA ARBETET ... 10

2.6 FORSKNING OM PEDAGOGISK DOKUMENTATION... 11

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 12

4. METOD ... 13

4.1 METODVAL ... 13

4.2 URVAL……. ... 13

4.3 GENOMFÖRANDE ... 13

4.4 ANALYSMETOD OCH DATABEARBETNING ... 13

4.5 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 1513

4.6 TILLFÖRLITLIGHETEN ... 1513

5. RESULTAT ... 1717

5.1 UPPNÅ LÄROPLANSMÅL I DET PEDAGOGISKA ARBETET .. Fel! Bokmärket är inte definierat.17 5.2 HUR OCH PÅ VILKET SÄTT FÖRSKOLLÄRAREN ARBETAR I DET PEDAGOGISKA ARBETET ... .1818

5.3 FÖRSKOLLÄRARNAS VARIERANDE ARBETSSÄTT AV DEN PEDGOGISKA DOKUMENTATIONEN .... 2019

5.4 TIDENS PÅVERKAN PÅ DEN PEDGOGISKA DOKUMENTATIONEN ... 24

5.5 SAMMANFATTNING AV RESULTATET ... 25

6. DISKUSSION... 26

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 26

6.2 METODDISKUSSION ... 29

6.3 VIDARE FORSKNING. ... 30

7. REFERENSLISTA ... 31 BILAGOR

4

1. Inledning

Den pedagogiska dokumentationen i förskolans utbildning är högst relevant för barns meningsskapande. Detta går att läsa om i förskolans läroplan. Skolverket (2018) belyser att den pedagogiska dokumenteringen ska vara med och bidra till att skapa en meningsfull utbildning för barn, där deras kompetenser, utforskande och intressen ska speglas genom det pedagogiska arbetet. Dokumentation anses idag ha en så pass betydelsefull roll i förskolans utbildning att förskollärare har en skyldighet att arbete med den, vilket går att läsa om i Skolverket (2018) som skriver att förskolläraren har det övergripande ansvaret över att den pedagogiska dokumentationen arbetas med i förskolans utbildning. Men vad är egentligen pedagogisk dokumentation och vad är det som definierar begreppet pedagogiskt i dokumentationen?

Under utbildningens gång har den pedagogisk dokumentation fångat vår uppmärksamhet något extra. Genom föreläsningar och VFU (Verksamhetsförlag utbildning) har vi kommit till insikt om hur värdefull den är för förskolans utbildning, dock har lärdomen om den pedagogiska dokumentationen fått oss att inse att den är mycket komplex. Den går att definiera, uppfatta och arbeta med genom många olika synvinklar. Den pedagogiska dokumentationens komplexitet bidrog till att ett examensarbete som fördjupar sig i den pedagogiska dokumentationen blev en självklarhet för oss.

Lenz Taguchi (2013) belyser att den pedagogiska dokumentationen ska bidra med att barns värde i samhället stärks genom att dokumentationerna ska spegla varje barn som kompetenta individer. Den pedagogiska dokumentationen är ett mycket brett verktyg som kan användas i relation till att följa barns lärande processer, bland annat kan det handla om barns språkutveckling och identitetsskapande. Den pedagogiska dokumentationen kan också användas som ett verktyg som kan förse förskollärare med information kring vilka förutsättningar barn behöver för att främja lärandet. Även om den pedagogiska dokumentationen är ett hjälpmedel som kan förbättra barns utbildning på många olika sätt så är den pedagogisk dokumentation svårdefinierat. Det finns inga konkreta svar på vad som gör en pedagogisk dokumentation pedagogisk (Lenz Taguchi, 2013).

Skolverket (2018) belyser att den pedagogiska dokumentationen ska arbetas med av all personal i förskolans utbildning, bland annat genom foto, skrift och video. Även om läroplanen

5 belyser flera verktyg som går att använda i relation till den pedagogiska dokumentationen belyser inte läroplanen vilka metoder, riktlinjer eller faktorer som bör användas för att den pedagogiska dokumentationen ska bli pedagogisk i praktiken.

I Holmbergs (2015) licentiatavhandling belyser författaren att pedagogisk dokumentation är ett komplext begrepp då det inte finns konkreta bestämmelser kring hur det ska användas. Detta kan skapa osäkerhet och rädsla hos förskolepersonal i relation till arbetet med pedagogisk dokumentation.

Eidevald (2017) belyser att i teorin är syftet med den pedagogiska dokumentationen positivt för utbildningen och att den kan bidra till att barns meningsskapande blir väsentligt på många olika sätt. Författaren förklarar att den pedagogiska dokumentationen är ett brett hjälpmedel som kan användas i relation till många olika aspekter. Dock finns det minimalt med forskning om pedagogisk dokumentation, vilket gör att det genuina syftet med den pedagogiska dokumentationen inte kan utföras utifrån det ändamålet det är till för. Detta på grund av att det inte finns tillräckligt med forskning som kan belysa vad pedagogisk dokumentation är och vad som definierar pedagogiken i den. Konsekvensen som blir av den minimala forskningen är att förskolepersonal omöjligt kan veta om det är pedagogisk dokumentation dem arbetar med eller enbart dokumentation (Eidevald, 2017).

Utifrån den litteratur vi lyft framträder det bland annat att Eidevald (2017) belyser att bristen på forskning om pedagogiska dokumentationen bidrar till att den blir problematisk att arbeta med i förskolans utbildning då en klar definition av vad pedagogisk dokumentation är inte existerar. Sammanfattningsvis så finns det inga konkreta studier eller forskningar kring hur och på vilket sätt pedagogisk dokumentation blir pedagogisk i praktiken. Därför har vi valt att undersöka vad som definierar det pedagogiska begreppet i pedagogisk dokumentation.

6

2. Bakgrund

I följande del redogörs forskning kring pedagogisk dokumentation i relation till studiens syfte. Kapitlet är uppdelad i följande delar: 2.1 Ett Postmodernt perspektiv, 2.2 Syftet med pedagogiska dokumentation, 2.3 Vad gör pedagogisk dokumentation pedagogisk? 2.4 Svårigheter med den pedagogiska dokumentationen, 2.5 De användbara verktygen i det pedagogiska arbetet och 2.6 Forskning om pedagogisk dokumentation.

2.1 Ett Postmodernt Perspektiv

Dahlberg, Moss & Pence (2014) menar att ett postmodernt perspektiv grundar sig i ett kritiskt tänkande där en absolut sanning ifrågasätts. Det Postmoderna perspektiv menar i stället att sanningen är beroende av omvärldens kontext just där och då, vilket gör att sanningen kommer att se olika ut beroende på vad som finns runt omkring individen. Det som en individ kan bedöma som rätt idag kan samma individ bedömas som fel imorgon. Vilket gör att den absoluta sanningen inte existerar.

Lenz Taguchi (1997) förklarar att den pedagogisk dokumentation är influerad av lyssnandets pedagogik som har sina rötter i Reggio Emilias kommunala förskolor i norra Italien. Reggio Emilias pedagogik betonar vikten av det kompetenta barnet i relation till pedagogisk dokumenten. Det finns en stor skillnad mellan pedagogisk dokumentation och barnobservationer. Den största skillnaden mellan dem är barnsynen. Det kompetenta barnet är en viktig aspekt för den pedagogiska dokumentationens syfte. Vidare skriver Dahlberg et al., (2014) om det kompetenta barnet i relation till postmoderna perspektiv och menar att det kompetenta barnet hänger ihop med tanken om att den absoluta sanningen inte existerar. Det är viktigt att förstå att barns olika kompetenser framhävs i olika situationer. Beroende på vilka situationer barn befinner sig i kommer olika kompetenser att synlighetgöras. Vilket gör att en kompetens som kan synlighetgöras i en situation kanske inte synlighet görs i en annan (Dahlberg et al., 2014).

Jonstoij och Tolgraven (2001) belyser att bilden av det kompetenta barnet genomsyrar utbildningen från individuell nivå till nationell nivå genom Reggio Emilias pedagogik då den har influerat den svenska förskolan. Reggio Emilias pedagogik och synen på det kompetenta barnet går att se i läroplanen genom bestämmelser som handlar om att ge barn förutsättningar för lärande och utveckling i många olika områden och uttrycksformer. Läroplanens bestämmelser kommer från nationell nivå och arbetas sedan vidare med på individuell nivå i förskolans utbildning (Jonstoij & Tolgraven, 2001)

7 Lenz Taguchi (2005) belyser att ett barn går att förstå ifrån olika synvinklar beroende på vilka teorier som stödjer individens sätt att granska barn och deras lärande på. Detta beror på olika teoretiska utgångspunkter som styr människans sätt att se på barn och deras lärandeprocesser.

Att betrakta barn från lyssnandets pedagogik innebär att barns kompetenser har betydelse för den pedagogiska dokumentationen. En grundläggande regel i relation till arbetet med den pedagogiska dokumentationen är att inte ha en färdig bild av vad barn bör säga eller hur barn bör agera. Detta på grund av att alla barns kompetenser ska bli betydelsefull för den pedagogiska dokumentationen (Lenz Taguchi, 2005).

Dahlberg et al., (2014) belyser konsekvensens av att förskollärare har förutfattade meningar om vilka kompetenser barn behärskar. Det kan leda till att den pedagogiska dokumentationen kan producera en bild av barnet som är förvriden. Genom att förskollärare skapar dokumentation utifrån sina egna föreställningar om barnen kan barn sättas i situationer där dem inte är sitt genuina jag.

Forsell (2005) betonar att Reggio Emilias pedagogik är influerad av det postmoderna perspektivet. Reggio Emilias pedagogik handlar om att diskutera, förnya och att ständigt ha tanken om att det inte finns några förutbestämda svar på vem barnet är och vem barnet kan bli i olika sammanhang. Det kan tolkas som snarlikt i relation till det postmoderna perspektivets åsikt om att barn blir till i olika sammanhang och att en absolut sanning aldrig kommer att existera. Dahlberg et al., (2014) beskriver att det postmoderna perspektivet granskar den pedagogiska dokumentationen som en konstruktion av allmänheten. Förskolans utbildning hör till den statliga verksamheten vilket innebär att den är konstruerad utifrån politiska beslut.

I praktiken innebär detta att politiken i hög grad har inflytande över vad som är väsentligt för förskolans utbildning. Detta påverkar också hur förskollärare använder den pedagogiska dokumentationen. Från ett politiskt perspektiv kan den pedagogiska dokumentationen betraktas som en metod som används för att granska kunskapskvalitén i förskolans utbildning. Trots detta hävdar det postmoderna perspektivet att pedagogiska dokumentationen främjar barns lärande och kan bidra till att förskollärarens utvecklar och förbättrar sig själv i relation till professionen. Dock enbart om den pedagogiska dokumentationen används med syftet att utveckla och förbättra utbildningen för barnens bästa, samt i relation till ett kritiskt tänkande och en förståelse för att den absoluta sanningen inte existerar (Dahlberg et al., 2014).

8

2.2 Syftet med pedagogisk dokumentation

Lenz Taguchi (2000) beskriver att definitionen av den pedagogiska dokumentationen är diffus, dock förklarar författaren att det finns ett tydligt syfte med den pedagogiska dokumentationen, vilket är att lyfta barns lärande och utveckling från ett perspektiv som betraktar barn som kompetenta. Dahlberg et al., (2014) belyser att målet med den pedagogiska dokumentationen är att lyfta barns olika kompetenser och att den pedagogisk dokumentation bör skapas i relation till omväxlande situationer och sammanhang för att framhäva varierade typer av kompetenser och färdigheter. Genom att använda den pedagogiska dokumenteringen på ett sådant sätt kan barns olika intressen förtydligas. Den pedagogiska dokumentationen kan också vara till hjälp för att synlighetgöra barns utforskande på förskolan. Det kan bland annat handla om att förskollärare med hjälp av dokumentation kan synlighetgöra material, aktiviteter eller böcker som barnen upptäckt och intresserat sig för. Genom att använda pedagogisk dokumentation på det sättet kan förskollärare sedan skapa en utbildning som är meningsfull för barnen (Dahlberg et al., 2014).

Eidevald (2017) beskriver syftet med den pedagogiska dokumentationen på liknande sätt och betonar att den pedagogiska dokumentationen är till för att stärka barn, belysa deras kompetenser och ge dem förutsättningar för vidare lärande och utveckling. Det är enbart med det syfte som den pedagogiska dokumentationen kan göra nytta (Eidevald, 2017).

Wallin (2013) betonar betydelsen av efterarbetet med pedagogisk dokumentation och ger ett konkret exempel på hur den pedagogisk dokumentation kan användas i relation till syften att ge barn inflyttande över sin utbildning. Vidare förklarar författaren att förskollärare med hjälp av kamera kan ta foton under undervisningssituationer och sedan placera foton på barnens nivå för att ge barn förutsättningar att reflektera kring undervisningen som dem varit med om. Ett sådant agerande kan bidra till att barn ges förutsättningar att reflektera kring det dem varit med om själva, tillsammans med andra barn, och vuxna. Detta i sin tur ger förskollärare förutsättningar att tolka barns reaktioner och skapa en uppfattning om hur barnen upplevde undervisningen. Genom att göra tolkningar av barns uppfattning om dokumentationen kan förskollärare sedan utveckla undervisningen utifrån barns intressen och behov (Wallin, 2013).

2.3 Vad gör pedagogisk dokumentation pedagogisk?

Wallin (2003) förklarar att skillnaden mellan pedagogisk dokumentation och dokumentation är det konkreta syftet. En vanlig dokumentation har inte ett förutbestämt syfte eller en specifik funktion medan den pedagogiska dokumentationen bör ha det. Syftet med den

9 pedagogiska dokumentationen bör grunda sig i läroplanens skrifter för att den pedagogiska aspekten av dokumentationen ska främjas. Skolverket (2018) har ett brett innehåll och talar om många olika aspekter av barns lärande. Det kan bland annat handla om samspel,

naturvetenskap och motorik. Vidare belyser Walin (2003) att läroplanens breda innehåll kan ge förskollärare förutsättningen att använda pedagogisk dokumentation i relation till många olika typer av lärande. Dock är det nödvändigt för förskollärare att rikta in sig på ett specifikt område under dokumentationstillfällen, detta för att förskollärare ska kunna fördjupa sig i det dem vill få syn på just där och då.

Bjervås (2011) genomförde en studie med syftet att ta reda på hur förskollärare tolkar pedagogisk dokumentation i teorin. I studien framkom det att förskollärarna gav olika tolkningar av pedagogisk dokumentation utifrån deras egna tankar och erfarenheter. Det framkom bland annat att förskollärare ansåg att den pedagogiska dokumentationen blev pedagogisk om den användes i relation till demokratiska värderingar som läroplanen lyfter.

Skolverket (2018) belyser demokratiska värderingar på många olika sätt och skriver bland annat om att utbildningen ska genomföras i demokratiska former och präglas av respekt och öppenhet. En annan aspekt som ansågs vara viktiga för den pedagogisk dokumentation i Bjervås (2011) studie handlade om efterarbete av dokumentationen. Deltagande i studien hävdade att dokumentationen bör fylla en funktion eller bidra med kunskap som gynnar barnen i deras utbildning för att dokumentationen ska räknas som pedagogisk.

I Holmberg (2015) licentiatavhandling lyfts skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation och författaren benämner två avgörande aspekter. Den första aspekten handlar om analys i relation till pedagogisk dokumentation. Genom analys kan förskollärare skapa förståelse för dokumentationen på ett fördjupat sätt, vilket i sin tur kan bidra till att dokumentationen får en betydelse för barns lärande och utveckling i relation till utbildningen.

Den andra aspekten är efterarbetet med dokumentationen. Analysen och efterarbetet går hand i hand med varandra då efterarbetet är beroende av analysen. Genom en fördjupad analys kan ett efterarbete som är genomtänkt, intressant och gynnsamt för barns lärande och utveckling skapas (Holmberg, 2015).

2.4 Svårigheter med den pedagogiska dokumentationen

I Bjervås (2011) studie framkom det att förskollärare upplevde svårigheter i arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Deltagarna upplevde att den pedagogiska dokumentationen satte höga krav för att den skulle få räknas som pedagogisk, krav som deltagarna i studien

10 upplevde var svåra att uppfylla på grund av tidsbrist. Den pedagogiska dokumentationen kräver analys och bearbetning för att den ska bidra till något meningsfullt för barnen, därav upplevde förskollärare att dokumentation som tänkt bli pedagogisk många gånger inte blir det på grund av att det inte fanns tillräckligt med tid för att analysera och bearbeta materialet. I studien framkom det också att förskollärare upplevde att dilemman skapades på grund av det inte finns en tydlig definition av vad pedagogiska dokumentationen är. Det i sin tur skapade svårigheter och dilemmana kring arbetet med den pedagogiska dokumentationen då förskollärarna upplevde att den enda vägledningen dem hade var sina egna tolkningar och erfarenheter av den. Bjervås (2011) belyser att deltagande hade önskat ha en tydlig definition av vad pedagogiska dokumentationen är för att försäkra sig själva om att dem arbetade med den på rätt sätt. Eidevald och Engdahl (2019) menar på att läroplanens skrifter om förskollärarens ansvar och skyldighet kring dokumentationsarbete inte är rimlig. Detta på grund av att det inte finns tillräcklig med forskning som kan stödja förskollärare i arbetet med den pedagogiska dokumentationen.

Vidare belyser Eidevald och Engdahl (2019) konsekvenser som har blivit av att förskollärare tvingas arbeta med den pedagogiska dokumentationen utan de resurser som dem egentligen är i behov av. Förskollärare sätts i en position där dem behöver driva det pedagogiska arbetet framåt med hjälp av sina egna tolkningar i stället för beprövad erfarenhet och forskning. Det i sin tur leder till att förskollärare tvingas göra val utifrån vad dem tror att den pedagogiska dokumentationen bör innefatta. Syftet med den pedagogiska dokumentationen är till för att stärka barnen i deras utbildning, vilket ger dokumentationsarbetet en väsentlig roll. Dock bör förskollärare ges rätt förutsättningar för att arbete med pedagogisk dokumentation och för att den ska erhålla det genuina syfte som den är menad för (Eidevald & Engdahl, 2019).

2.5 De användbara verktygen i det pedagogiska arbetet

Valberg Roth (2012) betonar verktyg som fotografering, video, penna och papper i relation till pedagogisk dokumentation och menar på att dessa verktyg kan bidra till att framhäva barns olika kompetenser och lärande. Genom exempelvis video kan förskollärare få syn på barns kroppsspråk, gester och vad barn intresserar sig för. Genom penna och papper kan förskollärare skriva ner barns frågor, reflektioner och samtal. Papper och penna i relation till det pedagogiska arbetet är ett redskap som varje förskollärare bör använda sig av för att fånga upp barnets inre tankar och lärandeprocesser. Tidigare studier har påvisat att de demokratiska värderingarna har en betydelsefull roll för arbetet med den pedagogiska dokumentationen och att det i sin tur

11 påverkar hur verktygen används i relation till det pedagogiska arbetet. Det demokratiska värderingarna genomsyrar bilden av det kompetenta barnet. Det tillsammans med läroplanens bestämmelser sätter krav på att förskollärare bör använda verktyg som är ämnade för att framhäva det kompetenta barnet (Valberg Roth, 2012). Vidare betonar Skolverket (2018) att ett demokratiskt förhållningsätt ska främjas av all förskolepersonal.

Lenz Taguchi (2000) förklarar att samhället kontinuerligt utvecklas vilket gör att förskolans utbildning per automatik också utvecklas då förskolan är en väsentlig del av samhället. Det i sin tur bidrar till att det uppstår nya metoder för förskollärare att använda sig av i relation till arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Idag stödjer verktyg som foto, penna och papper arbetet med dokumentation men i framtiden kommer andra metoder och verktyg anses vara relevanta på grund av samhällsutvecklingen (Lenz Taguchi, 2000).

2.6 Forskning om pedagogisk dokumentation

Svärdemo Åberg och Insulander (2017) belyser att tidigare forskning har kommit fram till att den pedagogiska dokumentationen har en betydelsefull roll för alla aspekter i förskolans utbildning. Genom tidigare forskning och studier har nya tillvägargångar skapats i form av verktyg och metoder som användas i relation till det pedagogiska arbetet. Utifrån forskning har verktyg som film, foto och anteckningar visat sig vara gynnsamt, samt har metoden observation visat sig vara en metod som kan framhäva det kompetenta barnet. De ovanstående verktygen och metoden har givit förskollärare möjligheter att analysera arbetet på ett sätt som ger barn förutsättningar för fortsatt lärande och utveckling genom att förskollärare kan få en inblick i barns olika lärandeprocesser (Svärdemo Åberg & Insulander, 2017).

Sheridan, Williams och Sandberg (2013) genom pedagogisk dokumentation kan förskollärare få syn på vilka förutsättningar barn behöver för ett lärande om omvärlden. Skolverket (2018) betonar att barn ska få förutsättningar att lära sig om olika livsmiljöer, respektera andras livsuppfattningar och leva i solidaritet med varandra. Vidare skriver författarna att den pedagogiska dokumentationen kan bidra med att förskollärare kan få en inblick i vilka förutsättningar barn behöver för att implementera värderingar som står för alla människors lika värde på ett intressant och lustfullt sätt. På lång sikt blir sådana typer av lärande livsval och prioriteringar hos barn som dem sedan kan implementera i samhället när dem blir äldre.

Pedagogisk dokumentation bör tas på största allvar, då forskning har påvisat att den pedagogiska dokumentationen har en inverkan på barns agerande och identitetsskapande på lång sikt (Sheridan et al., 2013).

12

3. Syfte & frågeställningar

Syftet med vår studie är att skapa en fördjupad förståelse för vilka aspekter som är avgörande för att den pedagogiska dokumentationen ska bli pedagogisk utifrån förskollärarens perspektiv.

-Hur definierar förskollärare begreppet pedagogisk dokumentation?

-Vilken del/delar av processen för pedagogisk dokumentation är bärande för att den ska vara pedagogisk utifrån förskollärarens perspektiv?

-Hur går förskollärarna till väga för att göra pedagogisk dokumentation användbar?

13

4. Metod

I följande del redogörs vilka metoder som används i denna studie. Denna del har behandlat områden som uppmärksammar 4.1 Metodval, 4.2 Urval, 4.3 Genomförande, 4.4 Analysmetod och databearbetning, 4.5 Etiska ställningstaganden och 4.6 Tillförlitligheten.

4.1 Metodval

Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom intervjuer.

Ahrne och Svensson (2015) belyser att kvalitativa intervjuer bygger på information om individers olika åsikter och värderingar. Genom en kvalitativ metod kan människans tolkning av olika ämnen och områden synlighetgöras. Vi har intervjuat fem förskollärare som har erfarenhet av att jobba med olika åldersgrupper för att skapa en fördjupad förståelse för den pedagogiska dokumentationen från ett bredare perspektiv. Valet av att ha med fem förskollärare var baserat på att vi valde att intervjua erfarna förskollärare. Vi upplevde att det var tillräckligt för att få en empiri för att besvara studiens syfte. Vårt mål med metoden var att få en fördjupad förståelse för den pedagogiska dokumentationen i relation till den enskilda förskolläraren. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer. Ahrne och Svensson (2015) belyser att semistrukturerade intervjuer är baserade på förutbestämda frågor som ställs på samma sätt och i samma ordning till samtliga respondenter. Följdfrågor kan uppstå under en semistrukturerad intervju och vilka frågor som då kommer att ställas avgör intervjupersonerna (Ahrne & Svensson, 2015). Vi har utgått ifrån en studieguide med öppna frågor samt följdfrågor för att förskollärarna ska uppleva att frågorna inte begränsar dem till specifika svar samt att de ska kunna känna sig fria till att uttrycka sig på ett nyanserat sätt.

4.2 Urval

Ett kriteriebaserat urval har använts i studien där respondenterna behövde uppfylla två krav.

Det första kriteriet var att respondenterna behövde ha en lärarlegitimation. Det andra kriteriet var att förskollärarna behövde ha erfarenheter av att arbeta med olika åldrar. Det första kriterier är baserad utifrån Skolverket (2018) som betonar att det är förskollärarens huvudansvar att arbeta med den pedagogiska dokumentationen i förskolans utbildning (Skolverket, 2018). Det andra kriteriet är baserat på att vi vill granska den pedagogiska dokumentationen utifrån ett nyanserat perspektiv. Åberg Svärdemo och Insulander (2017) belyser att den pedagogiska dokumentationen kan användas, utföras och analyseras på olika sätt och en anledning till detta är att barns olika åldrar medför olika kompetenser och erfarenheter (Åberg Svärdemo &

14 Insulander, 2017). För att ge oss själva god tid till transkribering och fördjupa oss kring analysen i relation till intervjuerna valde vi att kontakta förskollärare som vi tidigare har varit i kontakt med genom praktik från vår egen utbildning. Enligt Bryman (2018) är en sådant urval ett bekvämligheturval då vi valt att ta kontakt med personer som är lätt åtkomliga. Vi valde att samla in empirin från varje förskollärare för att kunna sammanställa resulterat av intervjufrågorna och analysera datainsamlingen. Vi valde denna metod för att kunna göra ett urval av datainsamlingen och för att skapa en trovärdig empiri som styrker studien.

4.3 Genomförande

Vi valde först att mejla förskollärarna och fråga om dem ville delta i vår studie som intervjupersoner. När vi sedan hade fått deras godkännande planerades tid och datum för intervjuerna, samt skickades information och samtyckes blänket till dem. På grund av rådande omständigheter Covid-19 så valde vi att utföra individuella intervjuer. Respondenterna hade möjlighet att utföra intervjuerna utomhus. Intervjuerna spelades in på våra privata mobiltelefoner för att ge oss själva förutsättningarna att lyssna och analysera intervjuerna utan begränsningar. Transkriberingen utfördes samma dag eftersom de då låg färskt i minnet.

Intervjuerna begränsades till ungefär 30 minuter då vi upplevde att det gav förskollärare tid att samtala och utveckla sina svar kring våra frågeställningar.

4.4 Analysmetod och databearbetning

I den här studien har en tematisk analys valts som en analysmetod. Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver tre begrepp som bör genomsyra den tematiska analysen, sortera, reducera och argumentera (Rennstam & Wästerfors, 2015). Analysarbetet gjordes genom att intervjuerna transkriberades. Sedan lästes transkriberingarna igenom flertal gånger för att vi ville skapa en övergripande uppfattning av innehållet. Empirin bearbetade vi först individuellt, detta på grund av att kunna ge oss själva förutsättningen att diskutera och analysera kring om vi förstått empirin på ett korrekt sätt. Vi diskuterade sedan empirin med varandra. Nästa steg blev att skapa en gemensam analys. En gemensam analys utfördes genom att vi jämförde våra individuella sorteringar och namngav innehåll med relevanta begrepp, exempelvis meningsskapande och verktyg.

Datainsamlingen har analyserats och sammanställts genom att vi har läst den insamlande empirin flertal gånger för att vi ska betrakta oss med den. För att förhålla oss till studiens syfte och frågeställningar så valde vi att samla in empirin utifrån frågeställningarna och sedan transkribera den. I nästa moment låg reducering av empirin i fokus. Vi reducerade materialet

15 genom att fokusera på de relevanta begreppen. Genom att reducera empirin menar Rennestam och Wästerfors (2015) att relevant information lyfts och på så sätt kan en rättvis framställning konstrueras där syfte och frågeställningar blir besvarade.

Materialet har undersökts utifrån begreppet meningsskapande i relation till pedagogisk dokumentation. Empirin utformade teman i analysen för att stärka utgångspunkten av empirin.

De teman vi har med i analysen kategoriserades inför varje rubrik i resultatet för att skapa ett tydligt resultat. Argumentationen utfördes i studiens resultatdiskussion genom att tidigare forskning ställdes i dialog med teori och resultat. I och med detta skapades ny kunskap utifrån, tidigare forskning samt resultatet. Rennestam och Wästerfors (2015) belyser att genom argumentering resoneras studiens syfte med befintlig litteratur för att återskapa nya vetskap.

Resultatet omfattas av vad som framförts av respondenterna i respektive teman. Detta i form av citat och uttalanden. Varje respondents uttalanden finns aktivt med i resultatet, dock kan det framträda olika mycket beroende på tema. En förklaring till detta är att vi valt att tydliggöra citat i de olika teman och då har vi valt att fokusera på respondenternas uttalanden i relation till citaten. När det kommer till respondenternas liksidiga svar har vi valt att namnges de som förskollärarna eller respondenterna för att svaren har sammanställts med varandra.

4.5 Etiska ställningstaganden

Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014) hävdar att forskningsetik är en viktig aspekt i undersökningar. Informationskrav och samtyckekrav är ett sätt för dem inblandade att förstå sina rättigheter i relation till studien (Löfdahl et al., 2014). Förskollärarna är informerade om syften med vår studie genom informationsbrev. Förskollärarna har sedan mejlat oss och besvarat på om dem velat delta i studien eller inte. När intervjuerna påbörjades frågade vi förskolläraren om godkännanden att spela in. Vi har även frågat respondenterna om godkännande för att inkludera intervjuerna i studien. Respondenterna är informerande om att ljudinspelningarna raderas när intervjun är transkriberad. För att uppfylla avidentifieringskravet har vi avidentifierat deltagarna genom att vi givit dem fiktiva namn. Det fiktiva namnen är: Maja, Linn, Adam, Pia och Max.

4.6 Tillförlitligheten

I denna del kommer fyra kriterier att diskuteras och ta avseende till. De fyra kriterierna är överförbarhet, trovärdighet, pålitlighet och konfirmering.

16 Det första kriteriet är Trovärdigheten. Bryman (2011) belyser att trovärdigheten ska syfta till att studien genomför i relation till relevanta metoder och på ett pålitligt sätt. Trovärdigheten i studien kan genomsyras i urvalet av respondenterna, samt i de metoderna vi använt oss av för att forska kring studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med återkopplande frågor som vi diskuterat och reflekterat kring innan vi färdigställde. Andra kriteriet som Bryman (2011) nämner är överförbarheten. Överförbarheten syftar till att studiens resultat ska förhålla sig till vetenskap i relation till varierade kontexter. Denna kännedom går att förbinda till studiens resultat som handlar om hur pedagogisk dokumentation blir pedagogisk utifrån förskollärarens perspektiv. Bryman (2011) förklarar om det tredje kriteriet Pålitligheten och menar på att forskningsprocessen går att värdera och synliggöra på varierade sätt. Detta sammanband går att se i studien genom att studien har en redovisning kring planeringen, metoden av datainsamlingen samt har tillvägagångsättet redovisats i analysen. Genom en sådan tolkning av pålitligheten ges läsaren möjlighet att få en inblick i forskningsprocessen och kan iaktta den utifrån personliga synpunkter. Det sista kriteriet som Bryman (2011) belyser är konfirmering kriteriet. Kriteriet syftar till att studier ska vara fria från personliga åsikter och värderingar. Detta genomsyrar studien genom att analysen och empirin är fri från personliga yttranden, samt är resultatet behandlat på ett formellt sätt.

17

5. Resultat

I följande del redogörs resultat av intervjuerna utifrån fyra rubriker. Rubrikerna innefattar: 5.1 Uppnå läroplansmål i det pedagogiska arbetet, 5.2 Hur och på vilket sätt förskolläraren arbetar med det pedagogiska arbetet, 5.3 Förskollärarnas varierande arbetssätt av den pedagogiska dokumentationen, 5.4 Tidens påverkan på den pedagogiska dokumentationen och 5.5 Sammanfattning av resultatet.

Meningsskapandet i relation till det pedagogiska arbetet syftar till att förskolan ska sträva mot målen i läroplanen samt ska den synlighetgöra de prioriteringarna som krävs av pedagogerna för att få fram pedagogiken.

5.1 Uppnå läroplansmål i det pedagogiska arbetet

Linn och Adam belyste att det är viktigt att inkludera läroplansmålen i meningsskapandet för barnen. förskollärarna menar på att läroplansmålen ger dem vägledning i vad som kan anses vara ett betydelsefull lärande för barn. Linn förklarar att meningsskapandet i relation till läroplanen kan göra sig synlig när hon konstruerar undervisning. Det är då hon prioriterar barnens intressen. Linn betonar att det är den pedagogiska dokumentationen som gör det möjlig för henne att fånga upp barns intressen och utforskande för att sedan kunna implementera det i den planerade undervisningen. Den informationen som konstrueras om barnen genom pedagogisk dokumentation bidrar till att undervisningen blir ett meningsfullt lärande för barnen.

Dokumentation bör prioriteras i alla projekt som görs på förskolan. Det är viktigt att dokumentera om vad som har hänt, vad som kommer att ske framöver och vad som görs av barnen. Jag tycker att det är viktigt för att kunna föra pedagogiska arbetet framåt.

I intervjuerna framkom det att Linn och Adam tolkar läroplansmålen i relation till det pedagogiska arbetet som bestämmelser och riktlinjer. Respondenterna menar på att dessa riktlinjer syftar till att barn ska ges förutsättningar att utveckla sitt lärande, samt ska dessa riktlinjer agera som vägledning för förskollärarna för att dem ska kunna ta vara på barns intressen för att sedan ge barn förutsättningar att lära utifrån det.

Linn och Max belyste att den tolkningen som dem beskrivit av läroplanen i relation till det pedagogiska arbetet kräver att det pedagogiska arbetet analyseras. Förskollärarna menar på att

18 detta är positivt då analysen är en viktig aspekt för att den pedagogiska dokumentationen ska bli pedagogisk och för att undervisning i sin tur ska bidra med att barn får förutsättningar till meningsskapande i undervisningen.

Pia belyste den pedagogiska dokumentationen i relation till begreppet meningsskapande.

Begreppet betraktades som meningsfullt för den pedagogiska dokumentationen. Hon menade också att den pedagogiska dokumentationen ska vara med och bidra till att utveckla och förbättra utbildningen för barn.

Maja berättade om vilka prioriteringarna hon har i relation till pedagogiska dokumentationen.

Hennes utgångspunkt grundar sig i läroplansmålen språk, kommunikation och hållbar utveckling. Hon berättade att prioriteringarna grundar sig i ledningens bestämmelser, vilket i sin tur blir prioriteringar för henne. Den pedagogiska dokumentationen är otroligt viktigt i relation till läroplansmålen som ledningen har valt att prioritera. Detta på grund att den pedagogiska dokumentationen används för att synlighetgöra barns lärande och utveckling på högre nivåer. Maja berättade att hon är ensam förskollärare i sitt arbetslag så för henne är det viktigt att hon får förutsättningarna att ständigt följa upp, sitt och andras arbete tillsammans med andra förskollärare. Hon tycker att det är väsentligt på grund av att den pedagogiska dokumentationens processer bör lyftas för att kunna analysera och utvärdera den med en fördjupad förståelse.

5.2 Hur och på vilket sätt förskolläraren arbetar i det pedagogiska arbetet

Linn och Adam berättar att de använder film som dokumentationsform när dem ska synlighetgöra sina egna handlingar och analysera sitt förhållningsätt till barnen. Förskollärarna menar på att filmning av sitt förhållningsätt är ett en metod som kan synlighetgöra vilka möjligheter och begränsningar dem erbjuder barnen. Adam berättade att han använder projektor som ett verktyg. Han berättade att projektorn har hjälpt honom skapa meningsfulla undervisningssituationer för barnen. Han berättar att verktyget kan ge barn förutsättningar att analysera och reflektera kring det som dem har varit med om och att det ger barn förutsättningar att reflektera om det tillsammans med andra kamrater. Genom att arbeta med en projektor på detta sätt menade Adam på att pedagoger kan få syn på vad som är av betydelse för barnen och vad dem upplever som meningsfullt och inte.

19 Egentligen skulle jag vilja sätta mig ner i slutet av dagen

vid klockan tre tillsammans med den utbildade personalen från varje barngrupp och prata om vad som har hänt i förskolan, jag tycker det är viktigt för att vi ska kunna jobba vidare med det, liksom utvärdera det direkt.

Linn förklarade att hon önskar att hon kunde tillbringa mer tid med legitimerad förskollärare som delar samma ansvar som henne gällande den pedagogiska dokumentationen. Hon berättade att personal med annan utbildning har andra ansvarsområden som dem fokuserar på.

Det kan handla om att barnskötare har sitt fokus på omsorgsbiten och då fokuserar på sövning av barnen eller blöjbyten.

Pia förklarade att filmning som verktyg är något hon gärna använder sig av, speciellt i relation till dem yngre barnen. Hon menade på att filmning som dokumentationsform bidrar till att flera typer av språkande kan synliggöras. Hon berättade att film kan fånga upp kroppsspråk, och gav exempel som mimik och ljud. Vidare förklarade hon att hon använder filmning för att analysera sitt eget förhållningsätt genom att filmning ger henne möjligheten att granska vilka förutsättningar hon ger barnen för lärande och utveckling. Hon analyserar filmningen genom att granska vilka frågor hon ställer till barnen, samt tittar hon på om hon har givit alla barn förutsättningar att lära från undervisningen. förskolläraren berättade även att hon granskar sitt eget kroppsspråk i filmningen för att få syn på vilka otalade signaler hon sänder ut till barnen genom sitt fysiska förhållningsätt. Hon ansåg att filma ger en mer rättvis bild av den dokumenterande stunden, hon berättade även att film som dokumentationsform genomsyrar de demokratiska värderingar då filmning kan fånga upp flera aspekter av ett lärande samtidigt.

Dock belyste respondenten att filmning som dokumentationsverktyg kan vara svår att använda sig av under det spontana lärande situationerna i förskolan då tillfället som förskollärararen vill dokumentera snabbt kan gå över under tiden läroplatta eller kameran ska hämtas.

Max berättade om svårigheterna kring filmning som dokumentationsform och menade på att det inte finns tillräcklig med tid att lära sig om hur teknologin ska användas i relation till den pedagogiska dokumentationen. Förskolläraren berättade också att han tycker att film som dokumentationsform kräver mer tid en andra dokumentationsformer, detta på grund av att film fångar upp längre situationer och flera aspekter av ett lärande än andra dokumentations verktyg.

20

5.3 Förskollärarnas varierande arbetssätt av den pedagogiska dokumentationen

Max berättade att pappersarbetet inte är relevant för barns lärande och utveckling. Med pappersarbete menade han blanketter som ska svara på frågor kring specifika situationer som har dokumenterat. Förskolläraren förklarade att han inte tycker att det är logiskt att använda sig av blanketter med dessa frågor på grund av att frågorna som blanketterna innehåller är detsamma. Förskolläraren berättade att han inte tycker att det är meningsfullt att använda samma frågor för varje dokumentation då barn är olika vilket leder till att dokumentationerna kommer att se olika ut. Under större delar av intervjun framkom det att Max ansåg att pedagogisk dokumentation i grund och botten handlar om ett tankesätt och förhållningsätt. Han förklarade att de pappersarbete som finns i relation till pedagogisk dokumentation inte stödjer barns lärande och utveckling på samma sätt som tankesättet och förhållningsättet gör.

Blanketterna kan i stället bidra till negativa konsekvenser genom att det kan begränsa förskolläraren att tänka pedagogiskt då han inte upplever dem färdiga frågorna som öppna, snarare tvärt om, slutna och trångsynta. Förskolläraren menade även på att formuleringen av frågorna bidrog till att han kände att det förväntades ett specifikt svar från honom.

Linn berättade att hon tyckte att blanketterna begränsade hennes sätt att tänka på då hon behöver förhålla sig till dem i stället för att reflektera och tänka utanför boxen som hon föredrar att göra.

Pia berättade att hon tycker att de blanketter som finns i relation till den pedagogiska dokumentationen bidrar till att hennes egen förmåga att reflektera och analysera förstärks.

Förskolläraren förklarade att specialpedagogen har tagit fram blanketter med frågor som förskollärarna kan använda som ett verktyg i relation till den pedagogiska dokumentationen.

Med hjälp av blanketterna menade Pia att hon kan skapa undervisningssituationer och konstruerar olika barngrupper för att besvara det blanketterna frågar efter. Pia berättade att blanketterna i relation till den pedagogiska dokumentationen har hjälpt henne att våga ta initiativ till att utveckla undervisning. Hon förklarade att hon tyckte att det färdigställda frågorna som finns på blanketterna är till nytta för barns lärande och utveckling. Frågorna hjälpte henne konstruerar undervisning som är meningsfull för barnen genom att frågorna ger henne en förståelse för vilka aspekter av lärandet hon bör analysera och reflektera kring. Dock förklarade förskolläraren att pappersarbete som ska redovisas på kommunal nivå inte är väsentlig för barns lärande och utveckling och att det tar tid från det som är viktigt. Hon

21 förklarade att det pappersarbete som är väsentligt för barnens lärande och utveckling finns på avdelningen och att det är det enda pappersarbetet som egentligen borde prioriteras.

Max berättade om pedagogisk dokumentation i relation till begreppet meningsskapande. Han menade på att begreppet är viktigt för arbetet med den pedagogiska dokumentationen och att begreppet bidrar till att den pedagogiska dokumentationen blir pedagogisk. Förskolläraren berättade att begreppet meningsskapande i praktiken kan bidra till att den pedagogiska dokumentationen får en röd tråd som sträcker sig från början till slut genom att begreppet kan ge förskollärare förutsättningar att konstruera tydliga och konkreta syften med den pedagogiska dokumentationen. Begreppet kan bidra till att analysen och efterarbetet i den pedagogiska dokumentationen kan diskuteras och reflekteras utifrån barns meningsskapande.

Förskolläraren berättade att ett sådant tankesätt kan bidra till att dokumentationen blir meningsfull för barnens lärande och utveckling, från början till slut. Respondenten hävdade att det är väsentligt för arbetslaget att vara enade om att begreppet meningsskapande är viktigt för den pedagogiska dokumentationen, detta på grund av att det ska skapas en röd tråd genom alla kollegors pedagogiska dokumentationer. Det i sin tur bidrar till att arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet blir lättsamt då alla kollegor har samma grundtanke även om undervisningen konstruerats på olika sätt.

Max förklarade att majoriteten av hans dokumentationer skapas i relation till planerad undervisning. Han berättade att den spontana dokumentationen oftast sker i sammanband med barns språk och kommunikation då barns språkutveckling kontinuerligt följs upp på avdelningen. Förskolläraren förklarade att han och hans kollegor lägger en stor vikt på att dokumentera i relation till naturvetenskapliga undervisningssituationer. Detta på grund av ledningens bestämmelser om vilka ämnen som ska prioriteras och för att ledningen ska kunna följa upp och granska vilka förutsättningar barn givits för lärande och utveckling. Max menade på att dokumentation som riktar sig till barnen är väsentlig för att den pedagogiska dokumentationen ska bli pedagogisk och förklarade att dokumentation som riktar sig till barnen kan ge barnen förutsättningar att reflektera kring det som dem varit med om. Det ger också förskollärare förutsättningen att tolka om det barnen varit med om varit meningsfullt för dem.

Respondenten berättade att det i sin tur leder till att förskollärare kan utveckla vidare undervisning utifrån barns intressen. Förskolläraren berättade att ett sådant förhållningsätt till dokumentationen främjar det demokratiska värderingarna i utbildningen genom att barn får sin röst hörd.

22 Linn berättade att en och samma dokumentation kan granskas från olika perspektiv. Hon tog upp exempel genom att berätta att förskollärare kan få syn på olika saker även om dem tittar på en och samma dokumentation. Tillexempel kan en förskollärare belysa det verbala språket medan en annan kan uppmärksamma matematiken. Förskolläraren förklarade att olikheterna bidrar till att det är viktigt för förskollärare att vara enade om vilket syfte den pedagogiska dokumentationen ska grunda sig i.

Adam berättade om den pedagogiska dokumentationen i relation till spontana tillfällen och berättar om att han inte tycker att dokumentationen bör begränsas utifrån en specifik situation eller plats. Den pedagogiska dokumentationen i relation till de spontana tillfällena har bidragit till att han fått syn på nya intressen och utforskande som barn haft under en vardag i förskolan.

Respondenten förklarade att dokumentationsarbetet inte enbart bör utformas på ett sätt som ska hjälpa förskollärare i arbetslaget att analysera den, den pedagogiska dokumentationen bör också utformas på sätt som ger barn förutsättningarna att uppmärksamma varandra genom att synlighetgöra barns görande. Han gav exempel på detta genom att berätta att det bland annat kan handla om att förskollärare dokumenterar när barn ritar och andra barn tittar på. En sådan situation kan bidra till att förskollärare får syn på samspelet mellan barnen och lärandet som sker där och då, utan att behöva rikta in sig på något speciellt syfte.

Pia och Max förklarade att målet med den pedagogiska dokumentationen i grund och botten handlar om att ge barn förutsättningar för lärande och utveckling oavsett vilken nivå den senare ska användas i relation till. Pia betonade detta genom att belysa barns lärande och utveckling i relation till det systematiska kvalitetsarbetet och genom den bearbetad analys dem skapar på avdelningen. Max berättade i stället om flera syften den pedagogiska dokumentationen kan användas till. Han berättade om pedagogisk dokumentation i relation till reflektion, analys, sitt eget förhållningsätt och barns lärande och utveckling. Han berättade att analyser och reflektioner som gjorts av pedagoger på avdelningen skrivs in i deras systematiska kvalitetsarbete för att det ger en rättvis bild av den pedagogiska dokumentationen som skapats.

Förskolläraren berättade att han är nöjd över metoderna dem använder i relation till det pedagogiska arbetet och att deras rektor är tillfredsställd med det. Vidare förklarade han att bekräftelsen från rektorn givit honom och resterande pedagoger känslan av att dem arbetar med den pedagogiska dokumentationen på ett korrekt sätt. Hon berättade att det är viktigt att ledningen får syn på hur dem arbetar på förskolan, och att det görs genom den pedagogiska dokumentationen i relation till det systematiska kvalitetsarbetet.

23 Pia och Max hävdade att den pedagogiska dokumentationen aldrig kommer att synlighetsgöra barns egna perspektiv, dock kan tolkningar av barns perspektiv bidra till att förskollärare får en uppfattning av barns lärande och utveckling genom analysen och efterarbetet.

Förskollärarna berättade att den pedagogiska dokumentationen kan bidra till att förskollärare kan skapa undervisningssituationer som är meningsfulla för barnen.

Linn betonade läroplanen i relation till meningsskapande. Hon berättade att förskollärare bör utgå från läroplanen när undervisning ska konstruerar, dock berättade Linn att det är den pedagogiska dokumentationen som gör undervisningen meningsfull då den kan bidra till att barns lärande och utveckling framhävs. Förskolläraren gjorde också tydliga kopplingar mellan läroplanen och den pedagogiska dokumentationen genom att förklara att analysen i den pedagogiska dokumentationen bör vara sammankopplad med läroplanen för att skapa en meningsfull utbildning för barnen.

Max förklarade att den pedagogiska dokumentationen är komplex. Han berättade att i början av sin karriär upplevde han oklarheter kring hur det pedagogiska arbetet skulle utföras. Han upplevde att det var svårt att implementera den teoretiska kunskapen i praktiken. förskolläraren berättade att dilemman kunde uppstå där han inte visste om han bedömde barnens lärande eller följde upp lärandet och utveckling genom sina dokumentationer. Han förklarade att han då var tvungen att förlita sig på sin egen förmåga att tänka pedagogiskt. Förskolläraren betonade att arbetslaget var till en stor hjälp senare i karriären då diskussioner kring den pedagogiska dokumentationen hjälpte honom att reda ut de oklarheter han hade om pedagogisk dokumentation. Förskolläraren berättade att de samtal han hade med kollegorna bidrog till att han vidgat sitt perspektiv i relation till det pedagogiska arbetet. Respondenten belyste att grunden till att det pedagogiska arbetet ska bli pedagogisk i är att förskollärare tänker i enlighet med den. Han förklarade att pedagogiska dokumentation är ett tankesätt och att dokumentationerna bör spegla förskollärarens förhållningsätt.

Pia och Max berättade att den pedagogiska dokumentationen är ett tankesätt och förhållningsätt. Förskollärarna menade på att de tankar och reflektioner som sker i de inner som förskollärare kan tolkas som ett pedagogiskt verktyg. Båda respondenterna är enade om att den pedagogiska dokumentationens analys, reflektion och utvärdering kopplas till förskollärarens förhållningsätt. I resultatet framkom det att respondenterna betraktar den pedagogisk dokumentation som ett tankesätt. De hävdade att de fysiska verktygen inte får någon betydelse för den pedagogiska dokumentationen om inte tankesättet finns där.

24 förskollärarna betonade att ett pedagogiskt tankesätt grundar sig i synen på det kompetenta barnet samt att meningsskapandet är väsentligt för arbetet med den pedagogiska dokumentationen.

5.4 Tidens påverkan på den pedagogiska dokumentationen

Linn förklarade att hon upplevde att arbetslaget har svårt att skapa tid åt att reflektera och samtala om analysen i relation till det pedagogiska arbetet. Hon berättade att en konsekvens som blivit på grund av tidsbristen är att hon har svårt att skapa en röd tråd i dokumentationerna som hon konstruerat.

Max förklarade att anledningen till att varför han använder penna och papper i relation till den pedagogiska dokumentationen inte enbart har ett pedagogiskt syfte. Det handlar också om tidsbrist. Förskolläraren menade på att penna och papper bidrar till att dokumentation snabbt kan skapas. Penna och papper som verktyg ger honom möjlighet att dokumentera varierade tillfällen, det spontana och de planerade. Förskolläraren menade på att materialet är oberoende av batterier och el, vilket gör materialet lätt tillgängligt. De elektroniska verktyg som läroplattform och kamera kan komplicera det på grund av att dem är beroende av elektricitet för att fungera. Penna och papper är lätt att ta med sig då det går att stoppa ner i jackfickan, till skillnad från de teknologiska verktygen som är betydligt större i storlek.

Adam betonade verktyget projektor ett flertal gånger under intervjun och berättade att han flitigt använder det i förskolan. Han gav exempel på hur han gör när han använder projektorn i relation till utbildningen genom att berätta att han delar upp barnen i två olika grupper. Detta gör han med en pedagogisk tanke som grundar sig i att barns olika kompetenser och förmågor ska synliggöras för varandra. Sedan berättade Adam att han genom projektor visar upp materialet material och föremål som barn konstruerat på förskolan. Förskolläraren berättade att han brukar använda bildspel som dokumentationsverktyg på samma sätt som projektor, dock upplever han att bildspel kräver längre tid, så det gör han när han känner att tiden för det finns.

Förskolläraren berättade också att han använder bildspel som dokumentationsverktyg.Adam berättade att arbetet med den pedagogiska dokumentationen hade bedrivits annorlunda om det fanns mer tid för det pedagogiska arbetet. Han förklarade att mer tid hade givit honom och arbetslaget förutsättningar att fördjupa sig i analysen och att det hade bidragit till att pedagogerna hade kunnat skapa en djupare förståelse för det pedagogiska arbetet.

25 Linn betonar att det är viktigt att skapa tid åt det pedagogiska arbetet, speciellt i relation till analysen. Förskolläraren berättade också att den tid som är utsatt för planeringstid på avdelningen inte räcker till att diskutera kring det pedagogiska arbetet. Därav behöver hon och hennes kollegor själv skapa tid och möjlighet att göra det under vardagen på förskolan. Hon berättade att hon önskar att det fanns mer planerad till i relation till det pedagogiska arbetet i stället för att behöva gå igenom det snabbt på planeringstiden.

5.5 Sammanfattning av resultatet

I studiens resultat som helhet framkom det hur meningsskapande i relation till den pedagogiska dokumentationen framställs i praktiken.

Respondenterna berättade om hur meningsskapandet kan genomsyra det pedagogiska arbetet från början av processen till slutet. Det vill säga genom syftet, dokumentationens analys samt efterarbete och utvärdering. I resultatet diskuterades även den pedagogiska dokumentationen i relation till nationell nivå och individuell nivå, respondenterna förklarade det pedagogiska arbetets betydelse för alla nivåer.

Respondenterna diskuterade filmning som verktyg och belyste den från olika perspektiv. Dels diskuterades filmning som ett komplex verktyg, å andra sidan ett verktyg som har en stor betydelse för arbetet med den pedagogiska dokumentationen.

Förskollärarna talade om hur tidsbristen i förskolans påverkar det pedagogiska arbetet.

Förskollärna berättade att mer tid för den pedagogiska dokumentationen hade givit dem förutsättningarna att förbättra och utveckla det pedagogiska arbetet.

Förskollärarna förklarade om deras arbetssätt i relation till den pedagogiska dokumentationen och belyste vilka aspekter som var väsentliga för att det pedagogiska arbetet ska bli pedagogiskt i förskolans utbildning, även om detta tolkades olika från respondent till respondent var förskollärarna enade om att den pedagogiska dokumentationen har en betydelsefull roll för varje barns utveckling och lärande.

26

6. Diskussion

I detta kapitel kommer tre rubriker att representeras 6.1 Resultatdiskussion, 6.2 Metoddiskussion och 6.3 Vidare forskning. Resultatdiskussionen redogör de resultat till den tidigare forskning som har diskuterats i bakgrunden. I metoddiskussion framhävs det vilka val och metoder som har används i relation till studien. Avslutningsvis kommer förslag på vidare forskning att redovisas.

6.1 Resultatdiskussion

Revideringen av läroplanen år 2011 förtydligade förskollärarens ansvar gällande den pedagogiska dokumentationen. Läroplanen belyser om att det är varje förskollärares ansvar att se till att den pedagogiska dokumentationen arbetas med i förskolans utbildning. Det går bland annat att läsa om hur förskollärare systematisk ska stödja barns lärandeprocesser samt att förskollärare ansvarar för att systematisk dokumentera och följa upp det olika lärandeprocesserna (Skolverket, 2022). Eidevald (2017) förklarar att inga av dessa krav som läroplanen belyser egentligen är nya utan dessa kan ses som förtydliganden.

Även om läroplanen förtydligat förskollärarens ansvar kring den pedagogiska dokumentationen så framkom det i studien at förskollärarna är beroende av sina kollegor för arbetet med den pedagogiska dokumentationen. I studien framkom det att alla förskollärares kollegor på respektive avdelning är involverade i det pedagogiska arbetet på ett eller annat sätt.

Eidevald (2017) belyser att revideringen stärker förskollärarens ansvar i relation till det pedagogiska arbetet, dock innebär inte detta att det enbart är förskollärare som ska arbeta med den pedagogiska dokumentationen. Alla pedagogers ansvar att arbeta med den pedagogiska dokumentationen i förskolans utbildning.

I studien framkom det att förskollärarna ansåg att det pedagogiska arbetet blir pedagogiskt genom att förskollärare skapar ett förutbestämt syfte med den. Respondenterna belyste att syftet kan innebära ett mål från läroplanen eller en pedagogisk fråga som den pedagogiska dokumentationen skulle hjälpa dem få svar på. Respondenterna var enade om att den pedagogiska dokumentationen är beroende av ett syfte för att den ska granskas som pedagogisk och för att kunna driva det pedagogiska arbetet framåt. Respondenterna berättade att ett syfte i relation till dokumentation kan bidra till att analysen blir fördjupad och att det i sin tur leder till att efterarbetet med dokumentationen kan bidra till att barn ges en utbildning som är meningsfull för dem.

27 Respondenterna belyste vikten av efterarbetet i relation till den pedagogiska dokumentationen.

Även om respondenterna belyste olika perspektiv av efterarbetet så var respondenterna enade om att efterarbetet ska vara en faktor som förbättrar utbildningen och ger barn förutsättningar för lärande och utveckling. Holmberg (2015) förklarar att dokumentation och pedagogisk dokumentation är svår att urskilja, dock finns det en konkret skillnad mellan dem, vilket är efterarbetet med dokumentationen. Författaren menar på att efterarbetet med dokumentationen bör göra en positiv skillnad för utbildningen för att den ska betraktas som pedagogisk.

I resultatet framkom det att majoriteten av respondenterna ansåg att film som verktyg är ett flexibelt verktyg att använda sig av i relation till den pedagogiska dokumentationen.

Respondenterna ansåg att film som verktyg kan vara med och bidra till att förskollärarna utvecklar sig själva i relation till sin profession. Linn och Adam berättade att film som verktyg givit dem möjligheten att förstå vilka förutsättningar dem ger barn för lärande och utveckling samt vad dem behöver utveckla för att ge barn flera möjligheter till lärande och utveckling.

Respondenterna belyste också att film som verktyg kan synlighetgöra flera aspekter av barns språkande och agerande.

Holmberg (2015) menar på att filmning som pedagogiskt verktyg kan bidra till en positiv förändring i rollen som förskollärare samtidigt som den kan synlighetgöra vem barnet är i olika situationer. Författaren belyser att det viktigt att ha ett korrekt syfte med dokumentationen så att inte förskollärare hamnar i situationer där dem dokumenterar om eller utanför utbildningen i stället för i utbildningen. Författaren förklarar dock om svårigheter och problematik som kan uppstå när film som dokumentationsverktyg ska användas och menar på att det är ett komplext verktyg. En filmad situation kan bidra till att förskollärare agerar på sätt som hen normalt sett inte hade gjort på grund av att filmning kan skapa förväntningar av vissa ageranden. I praktiken innebär det att förskollärare kan agera på sätt som hen normalt inte hade agerat på.

Konsekvenserna som kan bli av filmning som pedagogiskt verktyg är då att det skapas en illusion av vem pedagogen är och vilka förutsättningar barn får för lärande och utveckling.

Författaren belyser av filmning som dokumentationsverktyg inte är något negativt. Det är ett komplext verktyg att arbeta med, vilket gör att pedagoger bör vara medveten i relation till arbetet med den. Genom att arbeta med filmning som dokumentationsverktyg på ett medvetet sätt kan det bidra till att positiva förändringar i individens yrkesroll, samt att filmning kan vara med och bidra till att barns utbildning förbättras (Holmberg, 2015).

28 Eidevald och Engdahl (2019) förklarar hur barn kan drabbas av kravet som ställs på förskollärare att arbeta med pedagogisk dokumentation när det finns minimal forskning som kan leda förskollärare i arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Författarna berättar om praktiska handlingar och belyser att film som dokumentationsverktyg i praktiken kan innebära att förskollärare omedvetet kan skapa situationer som sätter krav på barnen och då förskollärare har en förutbestämd bild om hur barnen ska agera. En konsekvens som kan bli av detta menar författarna är att barn kan få en dålig självkänsla om dem inte lyckas prestera på sättet som förskolläraren tänkt. Bristen på forskning och vägledning sätter förskollärare i situationer där dem behöver reflektera och tänka extra noga på det pedagogiska valen dem gör i relation till dokumentationen. Att omsätta den pedagogiska dokumentationen i praktiken utan mallar, vägledning och minimal forskning bidrar till att förskollärare är i behov av att se över, prata om och analysera den med kollegor, rektor och miljön som barnen erbjuds. (Eidevald &

Engdahl, 2019).

I studien framkom det att förskollärarna har svårigheter med att definiera vad pedagogisk dokumentation är. Förskollärarna valde då att ge praktiska exempel på hur den pedagogiska dokumentationen kan användas utifrån sina egna definitioner. Det framkom också att förskollärarna i olika grad var beroende av sina kollegor för att kunna föra det pedagogiska arbetet framåt. Förskollärarna förklarade att dem har behovet av att analysera och reflektera med andra kollegor för att skapa en meningsfull dokumentation, samt för att kunna försäkra sig själva om att dokumentationen görs på rätt sätt. Pia förklarade att hon utvecklar fram syften i relation till dokumentationen utifrån det frågor som specialpedagogen har tagit fram i form av mallar.

Eidevald och Engdahl (2019) förklarar att den pedagogiska dokumentationens roll i Sveriges utbildning är baserad utifrån ett bedömningsperspektiv. Författarna förklarar att den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av att kunna kontrollera barns lärande och utveckling. Elever i den obligatoriska skolan bedöms genom program som tillexempel PISA och att den pedagogiska dokumentationen är motsvarigheten till detta för dem yngre barnen.

Den pedagogisk dokumentationens syfte utrotas genom att den i svensk utbildning används som ett bedömningsverktyg. Den pedagogiska dokumentationen används sällan för att stödja barns lärande och utveckling även om det är den pedagogisk dokumentationens centrala syfte.

Vidare förklarar författarna att det genuina syftet med den pedagogiska dokumentationen inte kan synlighetgöras på det sättet som den ska göra i svensk utbildning på grund av den minimala forskningen kring den pedagogiska dokumentationen. Den pedagogiska dokumentationen kan