I detta avsnitt diskuteras resultat och analys kopplat till de slutsatser som vi dragit av vår studie samt hur dessa delar besvara vårt syfte och frågeställning.
37
Den tidigare forskning som finns om hedersproblematik tar främst upp kvinnan som offer och hur manliga släktingar är förövare. Forskning har börjat komma om hur män kan ha en
dubbelroll som både offer och förövare. Vår studie belyser ytterligare den komplexitet i rollerna som kan finnas i familjer och släkt i en hederskontext. Där alla i en hederskontext på sätt och vis kan ses som offer för de normer och värderingar som de tvingas leva i. Även hur medlemmar i familjen och släkten kan ha varit offer för förtrycket men med tiden själva är de som förtrycker andra eller tvärtom att de har förtryck och sedan bli utsatta för förtryck. Vi ser också den dubbla roll som viss forskning visar. Vilken roll en person har i en hederskontext anser vi därmed inte kan tas för givet, då är det lätt att missa personer som kanske behöver hjälp men också missar de som kanske är förövaren vilket kan vara farligt.
Ett annat intressant dilemma som uppstår från resultatet och analysen är definitionsfrågor av vad heder och hedersproblematik är. Möjligtvis bör en vedertagen definition av begreppet heder upprättas. En generell definition av heder kan vara fördelaktig då den utsattes hedersproblematik uppmärksammas och därmed kan den professionella kunna erbjuda rätt hjälp. Men det kan också vara problematiskt då det i praktiken inte är lika enkelt att avgöra problemet då det oftast är väldigt komplext och kan handla om multiproblematik. Det kan också vara negativt om definitionen och kännetecken för hedersproblematik hamnar i centrum istället för individen och leder till generella utredningar och därmed frångår den individuella bedömningen.
Om det finns en vedertagen definition så spelar det också roll hur smal eller bred den definitionen är. En stram definition kan göra att personer som är utsatta inte uppfyller definitionen vilket kan innebära att personen inte få den hjälp den behöver. Enhetschefen på socialtjänsten har en smal definition av heder och utreder andra underbyggda faktorer till problematiken medan andra intervjupersoner som möter samma problematik har en bredare definition. Vi anser att det finns för- och nackdelar med båda varianterna av definitionerna.
Det positiva med en smal definition som Pontus använder är att de underliggande faktorer synliggörs och diskuteras. Ofta är det flera underliggande faktorer som ligger till grund till problematiken där hedersdefinitionen kan förblinda många. Vanligtvis reagerar de flesta starkt och högt när det tros förekomma hedersrelaterat våld och förtryck, den starka reaktionen är inte alltid till offrets förtjänst. Därför kan det vara bra att ha en snävare definition av
begreppet så att situationer inte förstoras och försämras till följden av överreaktioner på ordet heder. Det negativa med en smal definition kan vara att hedersproblematiken inte
38
uppmärksammas alls utan utesluts på grund av att problemet inte passar in i definitionen, men att det egentligen ligger hedersrelaterade värderingar och attityder bakom. Detta kritiserades regeringen för att göra efter att tre hedersmord rubriceras som vanliga mord. Mycket kritik och debatter uppstod om regeringens neutrala ställning och osynliggörande av det
hedersrelaterade våldet och förtrycket (Wikström & Ghazinour 2010). Den breda definitionen är generellt det vanligaste förekomna utifrån våra intervjuer och tidigare forskning.
Definationer är något som kan konstrueras i sammanhang med olika professioner som arbetar med samma sorts problematik. Vilket innebär att definitioner hela tiden är i förändring när problemet socialt konstrueras i dess samtid. Därför är det viktigt att vara medveten om att sociala konstruktioner skapas i sammanhanget där tid och rum spelar in. Därmed kan olika faktorer påverka den sociala konstruktionen av något, till exempel kan kultur påverka hur olika saker uppfattas. Att något anses vara hedersförtryck och utsatthet istället för hård barnuppfostran beror oftast på sociala konstruktioner som kan ha grund i den egna kulturen och uppfostran. Barnuppfostran är något som till exempel kan skiljas åt, en sorts uppfostran kan vara normativ i ett land medan samma uppfostran kan förkastas i ett annat land.
Uppfattningar om vad som anses acceptabelt eller inte är uppbyggt av sociala konstruktioner om vad vad som är god och dålig uppfostran. Det komplexa är att uppfattningar kan skiljas åt enormt. Var ska gränsen gå och hur långt kan man acceptera kulturella skillnader? När ska samhället rycka in och sätta stopp för hård uppfostran eller vad som kan anses vara
hedersförtryck? Det kan även förekomma skillnader i definitioner beroende på individens ursprung. Till exempel anses sekter upprätthålla hedersnormer eftersom att det förekommer att de fryser ut och klipper alla band med avhoppare, även den närmsta familjen och
vännerna? Sådana aspekter bör diskuteras i konstruktionen om en definition av vad som är heder eller inte. Riktlinjer som alla professionella utgår ifrån kan därmed ses som viktiga för att det ska vara jämlika förutsättningar för att få hjälp samt för att alla utsatta oavsett kön ska synliggöras. Vi är också medvetna om att våra egna uppfattningar om till exempel heder, vem som är offer och könsroller påverkas av sociala konstruktioner.
I vår uppsats är syftet bland annat att undersöka skillnader undersöks utifrån ett
könsperspektiv. Vi upprätthåller därmed sociala konstruktioner som är normativa om kön då vi endast talar om man/pojke och kvinna/flicka. Men de som till exempel är transsexuella eller icke binära då? Det är människor som inte tas upp i uppsatsen trots att de också finns och därmed även finns inom hederskontexten. Det kan anses problematiskt att vi upprätthåller
39
icke-inkluderande könsnormer trots att vi egentligen talar för ett normbrytande könstänk.
Anledningen till det normaliserande könsperspektiv i uppsatsen är det rådande
forskningsutbudet som huvudsakligen berör den manliga och kvinnliga könsidentiteten.
Kullberg och Skillmark (2016) menar att föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt ändras och blir mindre tydliga. Utvecklingen innebär bland annat att det blir enklare för män att söka emotionellt stöd. Framförallt visar det på att yngre män är mer benägna att söka professionell hjälp i jämförelse med äldre män (Kullberg & Skillmark 2016). Denna
utveckling och tendenser finns att urskilja i vår empiri. Två av intervjupersonerna arbetar på verksamheter som bland annat arbetar med attitydförändrande utbildningar. I dessa två verksamheter är könsuppdelningen betydligt mer jämlik där många unga män är involverade.
Det tycks vara enklare att söka hjälp och stöd hos verksamheter som inte arbetar individuellt med den unge utan arbetar mer förebyggande och med att utbilda de unga om hederskultur, attityder och värderingar. De unga medverkar möjligtvis inte på utbildningar på grund av deras personliga situation utan vill ha stöd och hjälp i att förändra de hedersrelaterade normer och värderingar som de är uppväxta med. Detta visar också på att det stämmer överens med Kullberg och Skillmarks (2016) slutsats om att män sällan söker emotionellt stöd då empirin visar att det är enklare att söka till gruppaktiviteter såsom utbildning. Gustav berättar om hur pojkarna som gått ut utbildningen blir faddrar till andra pojkar som lever i en hederskultur som behöver stöd och råd. Genom fadderverksamheten kan ungdomar som aldrig självmant skulle söka hjälp eller ifrågasätta hederskulturen nås. Fadderverksamheten kan på så sätt uppmärksamma och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Det här sättet att arbeta förebyggande med att förändra attityder och värderingar är enligt många studier viktigt i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (Rexvid & Schlytter 2012; Sedam & Ferrer-Wreder 2014).
Vi har valt att framförallt fokusera på pojkar som är en grupp som inte syns i samma utsträckning som kvinnor och flickor när det handlar om hedersproblematik (Schlytter &
Rexvid 2016). Under skrivandets gång har vi ifrågasatt barnperspektivet i arbetet med
hedersproblematik. Enligt Schlytter och Rexvid (2016) görs inte omhändertagningar av pojkar med hjälp av LVU i någon större utsträckning när det gäller hedersproblematik, trots att det finns pojkar som tvingas till att bestraffa och kontrollera andra samt förs ur landet för att uppfostras eller giftas bort. Några av rekvisiten för ett omhändertagande är bland annat att det finns en påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling skadas (Lag 2003:406). Några
40
intervjupersoner menade på att det krävs att pojkarna behöver utveckla annan problematik såsom missbruk eller kriminalitet innan ett omhändertagande blir aktuellt. Dessa
intervjupersoner menar att ett omhändertagande med motivering att pojken är utsatt för
hedersrelaterat förtryck genom att tvingas kontrollera och begränsa systrar, inte kommer att gå igenom förvaltningsrätten och utreds därmed sällan. Utifrån ett barnperspektiv är denna stelbenta inställning där de väljer att inte agera och omhänderta pojkar med
hedersproblematik väldigt problematisk. Barnets bästa beaktas inte i de fall där det avvaktas med utredning tills andra nedbrytande beteenden tillkommer. Vi anser att det inte får gå så långt innan hjälp kan erbjudas, oavsett bör en LVU utredning göras om ett
tvångsomhändertagande med även om det finns misstankar om att det inte kommer att gå igenom. Vidare anser vi att frivilliga insatser bör erbjudas, även om det finns risk för att det kommer att nekas av vårdnadshavare eller av den unge. Barnperspektivet måste beaktas och barnet måste synliggöras. Genom att inleda utredningar och utreda barnets situation ordentligt synliggörs och uppmärksammas barnet samt hedersproblematiken i situationen. Detta kan leda till en medvetenhet om socialtjänstens närvaro från både den unge och vårdnadshavaren.
6.1 Avslutande diskussion
Avslutningsvis har denna studie främst tillfört att det även finns ett behov av hjälp för pojkar som blir utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. De kan också vara offer och det är viktigt att människor som jobbar inom socialt arbete uppmärksammar det så att dessa pojkar kan få den hjälp de behöver. Resultatet betonar också vikten av att socialarbetare ser individen och inte fastnar i förutfattade meningar om hur hederskulturen är och ser ut, för att inte missa vem som är offer och vem som är förövare. Det huvudsakliga är vikten av kunskap och kompetens i området för att kunna synliggöra de utsatta och ge de rätt hjälp.
Förändringar av uppfattningar och normer som är socialt konstruerade börjar hos de professionella. Normer om vilka som är offer och förövare behöver breddas och
uppmärksammas av professionella inom socialt arbete. Därmed behövs mer kunskap och kompetens hos de professionella för att samma möjlighet till hjälp ska erbjudas oberoende av kön, kommun eller socialsekreterare.
41
Utbildningar och attitydförändringsprogram för de som växt upp med hedersrelaterade normer och värderingar är något som fler kommuner skulle kunna satsa på för att skapa en förändring.
På så sätt skulle förebyggande av hedersrelaterat förtryck och våld skapas, att arbeta förebyggande är den hållbara långsiktiga lösningen.
6.2 Förslag på vidare forskning
Studien har lett till många intressanta tankegångar och frågor. Eftersom forskning kring pojkar och män i en hederskultur är ganska begränsad skulle det vara lärorikt och
kunskapshöjande om mer forskning gjordes i området. Det vore även intressant med forskning om hedersproblematik ur ett familj/kollektivt perspektiv. Eftersom det är något som behövs för att kunna få en helhetsbild och förståelse för problematiken, då kollektivet kommer före individen i en hederskultur.
Något som frekvent kom upp vid intervjuerna är att mer kunskap behövs när det gäller personer med funktionsvariationer eller som är HBTQ och som lever i en hederskontext, intervjupersonerna menar att de lever i en annan typ av utsatthet som det finns för lite kunskap om.
Det hade också varit intressant att göra en jämförelsestudie hur arbetet med
hedersproblematik och kunskapen i området kan skilja sig mellan mindre och större kommuner samt beroende på hur vanligt ärenden med hedersproblematik är i kommunen.
42