S KILLNADER PÅ MÖJLIGHET TILL HJÄLP BEROENDE PÅ KÖN

Alla intervjupersoner medger att flickor och kvinnor är den största målgruppen för

hedersrelaterat våld och förtryck men att det finns pojkar och män som också är utsatta men inte i samma utsträckning. Att det finns många tjejer och kvinnor som blir utsatta gör att det idag finns en del hjälp för den målgruppen att få. Däremot är det svårare för pojkar och män eftersom det är en betydligt mindre grupp vilket gör att det inte finns lika mycket hjälp att få, vilket flera av intervjupersonerna menade påverkar att den hjälp som finns många gånger är bristfällig. Flera av intervjupersonerna menar även att uppfattningen om att pojkar och män inte är offer i en hederskontext påverkar att det kan vara svårare för dem att få hjälp. En syn som också kan utgöra ett hinder för pojkar och män att söka hjälp, då de påverkas av hur andra ser på dem men även att synen på dem färgas av sig på sin egna syn på sig själva.

Kategorins underkategorier är “Skillnader på hjälp” och “Brister i kunskap om pojkars

utsatthet”. Underkategorierna presenterar resultat som tyder på okunskap om pojkars utsatthet då en stor majoritet av offer för hedersrelaterat förtryck och våld är tjejer och kvinnor. Bland samtliga intervjupersoner finns en konsensus om att det behövs mer kunskap om

hedersrelaterat våld och förtryck samt om pojkars utsatthet men också mer förebyggande insatser.

5.3.1 Skillnader på hjälp

Flera av de intervjuade menar att de föreställningar som finns om pojkar och män när det gäller hedersproblematik påverkar bemötandet av dem samt att många ej blir trodda på.

Intervjupersonerna menar att färre pojkar och män är utsatta vilket innebär att det finns mindre hjälp för dem att få, men att behovet för hjälp trots allt finns. Dessutom finns det enligt intervjupersonerna en del brister i den hjälp som finns, framförallt när det gäller skyddat boende för pojkar och män då det är mycket begränsat. Alla intervjupersoner uppger att de personer som de möter med hedersproblematik till största delen är kvinnor och tjejer.

Könsfördelningen av hjälpsökande beror mycket på vilken typ av verksamhet de jobbar i. Till exempel var det mer jämt fördelat mellan könen i de två organisationer som arbetade främst stödjande och förebyggande. Skyddsboendena hade till störst del flickor/kvinnor men det

30

förekom en del pojkar/män också. Medan de två intervjuade från socialtjänsten förekom det i princip inga ärenden med pojkar som utsatta för hedersproblematik, Pontus uppgav ett ärende där en pojke behövt hjälp medan Emilia inte hade haft något sådant ärende de år hon arbetat där.

Frida upplever att det finns skillnader i hjälpen som finns att få beroende på kön. Hon upplever att det finns en annan syn på pojkar och männen vilket hon menar påverkar bemötandet de får, men också vilken hjälp de kan få.

Ställer nog högre krav på männen att de ska lösa situationen. [...] och att man glömmer att de också är väldigt utsatta. Per definition för att man är man,är man inte förövare, alltså man måste vara jättenoga med hur man, hur man uttrycker sig och tänker för man förmedlar på något sätt ändå med hela sitt kroppsspråk och hela sitt varande i det mötet att ja den man tror att den personen ”vilken sida tillhör du?”. Så att jag tänker att det är jätte… det är svårare, där är killar svårare för att det utmanar ens egna föreställningar mer. [...] Man behöver jobba med att förstå killarnas utsatthet också. Man kan ha gjort fruktansvärda saker men som man inte haft något val att välja för att konsekvenserna skulle bli ännu värre. Och låter man inte de berätta sin historia, låter man liksom inte dem få stöd och hjälp och förstå att det inte behöver vara så här. [...] Erbjuder en vettig väg ur så ja jag tänker att det är jätteviktigt. (Frida)

Gustav beskriver också att det finns skillnader i möjlighet till hjälp men också skillnader på bemötandet beroende på kön. Pojkars offerroll osynliggörs och föreställningar om män som förövare påverkar det bemötande som de kan få när de söker hjälp. Gustav berättar bland annat om att pojkar kan bli bemötta med misstänksamhet vilket påverkar pojkarnas förtroende för socialtjänst:

Det är otroligt stor skillnad många pojkar blir ju inte betrodda alls ens än idag, så de pojkar som söker hjälp då blir man misstänksam mot de och tänker att de är ute efter något. Och det är ju många pojkar som har sökt hjälp vid flertalet gånger men som inte blivit betrodda så ger de upp och tänker att det är inte, att det är skitsamma. [...] pojkar som lever med utsatthet, vi har ju fantastiskt många skyddade boende för flickor runt om i landet det kan ju så klart bli fler men det finns, men boende för pojkar det finns bara en i hela Sverige som är pojkar och heder. Sen så det man gör med de här pojkarna är att man placerar dem på boende för missbrukare, för kriminella, för alltså och de

personerna personalen på dem här boendena kan ju inte de här frågorna. Så då blir det att de där hamnar i kriminalitet eller missbruk istället för att de ska göra det på gatan.

31 (Gustav)

Enhetschefen Pontus ger ett exempel på hur socialtjänsten arbetar med utsatta pojkar som lever i en hederskontext:

Men det är frivilliga insatser och skulle det vara någon kille som säger att ”jag behöver hjälp med att hantera trycket från mina föräldrar” då får vi hjälpa han också men det.

Sen är föräldrarna vårdnadshavarna och kan säga nej till att barnen får ta emot insatser eller inte. Och sen, det har vi alltid med oss, vi är samhällets yttersta skydd för barn och unga. Någonstans har vi alltid med i bedömningen, med i ögonen, är det här ett barn som behöver skydd? Och då kan insatsen vara att omhänderta och kan det vara att placera barnet utanför familjen och skydda dem. Men det är en väldigt liten del av vad vi sysslar med utan det är frivilliga insatser som vi försöker motivera till. (Pontus)

Berit ser en skillnad i synen på pojkars utsatthet idag, att det har blivit vanligare att även pojkar blir placerade i skyddat boende. Men trots det menar hon att det finns brister.

Att det tror jag för att man har pratat mer om även killars utsatthet att man har fått upp ögonen lite grann för att även en kille är kan vara ett offer på många olika sätt. [...] Även om det blivit lite bättre på sista tiden tänker jag att det fortfarande är finns väldigt få boende som tar emot pojkar. Och det också att socialtjänsten är så att socialtjänsten mer ser att det kanske inte är lika allvarligt för en kille att du kille och är över tjugo eller den åldern så hänvisas man nog ofta till att lösa situationen på egen hand. (Berit)

De skyddade boenden som finns är oftast riktade till tjejer och kvinnor vilket gör att det kan vara svårt att hitta ett skyddat boende för pojkar och män, Alban menar att bristen gör att tyvärr gör att de skydd som finns möjliga är bristfälliga.

[...] men för killar är det ganska dåligt med det. Det kan hända att en kille som lever i en hederskontext söker hjälp, lever under hot, behöver skyddat boende, hamnar på ett boende där det är många unga som lever under missbruksproblematik till exempel. Då blir det inte nog med att denna unga kille lever under heder så kan också han dras in i alltså missbruk. (Alban)

5.3.2 Brister i kunskap om pojkars utsatthet

Det finns flera hinder för att pojkar och män ska kunna få hjälp och framförallt rätt hjälp.

Några av de intervjuade uppger att pojkar och män själva kan utgöra ett hinder för sig själv då de inte söker hjälp eller är villiga att ta emot den hjälpen som finns att få. De menar att en del av problemet ligger i hur pojkar och män ser på sig själva och vilka föreställningar de har om

32

hur män ska vara. Även synen på pojkar och män från andra professionella och socialarbetare kan utgöra ett hinder för hjälpen. Majoriteten av intervjupersonerna menar att det måste arbetas mer förebyggande i hederskontext och med hedersproblematik.

Frida berättar att okunskap kan innebära ett motstånd i skyddsärenden där personer med hedersproblematik blir placerade på skyddade boenden med uppdrag av olika socialtjänsten:

Så det är ett motstånd generellt sätt just med myndigheter kan man säga. Socialtjänsten är ofta svårare med familje- och barnsidan för de har inte lika mycket kunskap och kompetens om våld i nära relation och hedersproblematik, nu generaliserar jag verkligen! (Frida)

Sedan finns det män som erbjuds hjälp men som är sämre på att ta emot hjälpen vilket kräver reflexivet och kompetens hos den professionella. Maj-Britt berättar:

Sen kan det ju kanske vara att en kvinna har lättare för att prata, alltså att är lättare att ha samtalen där och mannen är lite stoltare kanske och han tycker kanske att nej jag

behöver inte prata om det här och då gäller det att man hitta andra sätt för att fånga upp honom (Maj-Britt)

Det handlar även om en allmän kunskapsbrist om hedersrelaterat våld och förtryck samt om hederskulturer vilket såklart inkluderar pojkars utsatthet i hederskontext som osynliggörs ytterligare. Emilia arbetar i en liten kommun och berättat hur ofta hon kommer i kontakt med personer med hedersproblematik:

Så det är inte jättemycket här. Vilket är konstigt eftersom det borde ha kommit nu efter den här vågen 2015. Men vi har nog varit skonade. Eller så har vi inte hittat dem [...] Vi var på Kälvesten utbildning där jag träffade någon som jobbade i Malmö stad och hon beskrev väl lite mer killas utsatthet också, hon hade lite mer specifikt killar då. (Emilia)

Det finns några hinder i hjälpen för de personer som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld, både på högre instanser och på gräsrotsnivå menar Berit:

Och även sen har ju rätten också som det kan vara svårt för socialtjänsten att att få igenom beslut om LVU och liknande. [...] Överhuvudtaget kan det ju kunskapsnivån behövas höjas inom socialtjänst men också rättsväsen och domstolar och så så att att det inte blir det här lotteriet att det råkar vara att man träffar rätt person utan att det ska vara lika för alla och så ja. (Berit)

33

Ofta saknas kunskap, kompetens och verktyg hos socialtjänst för att erbjuda insatser till pojkar i ett tidigt stadie. Istället inväntas andra destruktiva ungdomsbeteenden. Gustav beskriver hur arbetet med pojkar med hedersproblematik måste förbättras:

Vi måste slutat släcka bränder och det är ju precis det här vi måste börja jobba mer och har mer långsiktiga lösningar istället för att hela tiden vänta att det finns något att släcka.

(Gustav)