Detta kapitel tar upp de metoder som använts för att genomföra denna studie. Nedan beskrivs genomförandet av studiens intervjuer samt vilka förutsättningar och utgångspunkter som arbetet utgått ifrån.
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats
Hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats menar på att människor inte kan vara helt objektiva vid studier av verkligheten, vilket betyder att sättet vi tolkar och förstår betingas av att människor är historiska varelser. Utifrån hermeneutisk enhetsmetod bör kunskap inhämtas genom att ta del av andras arbeten och erfarenheter, samla material och data (Ödman 2017).
Denna kandidatuppsats har en hermeneutisk ansats och tar del av andras kunskaper och erfarenheter genom bland annat intervjuer och tidigare forskning. Arbetets tolknings- och förståelseprocess utgår från den hermeneutiska cirkeln mellan helhet och del. Den
hermeneutiska cirkeln anspelar på processen när förståelse utvecklas genom konstant rörelse mellan helhet och del av den data och material som försöker förstås. Förståelse för materialet kan variera beroende på kontexten som det tolkas i. Samtidigt kan samma material ge en annan förståelse när det är satt i ett annat sammanhang. Alla materialets delar måste därför tolkas i ljuset av dess helhet. Den nya förståelsen av helheten kommer således leda till att nya tolkningar av delarna. Tolkningsprocessen medför till en enhetlig förståelse som visar på samband mellan delarna och den helhet som skapas (Thomassen 2007). Studiens
intervjumaterial som samlats in har tolkats utifrån studiens andra datamaterial där samband och kopplingar har dragits för att bygga en förståelse för helheten och på så sätt uppfylla undersökningens syfte och besvara på dess problemformuleringar.
16
4.2 Datainsamlingsmetod
Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ intervjumetod som metod. Intervjuer är en metod för att skaffa kunskaper om sociala förhållanden eller enskildas upplevelser och känslor (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). En kvalitativ metod är vald framför en kvantitativ metod för att det är en relativt liten och specialiserad grupp intervjupersoner som efterfrågas för att fylla ut kunskapsluckorna i ämnet. Den kvalitativa forskningsintervjun används för att förstå ämnet från den levda vardagsvärlden ur intervjupersonens perspektiv (Kvale & Brinkmann 2014).
Studien är utformad som semistrukturella forskningsintervjuer. Intervjuerna är semistrukturella på sådant sätt att de består av delvis fasta frågor utifrån teman och
kompletteras med öppna frågor. En styrka med kvalitativa intervjuer är flexibiliteten av frågor då intervjuaren inte är bunden till ett standardiserat frågeformulär utan kan anpassa frågorna och ställa dem i den ordning som är lämplig för situationen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015).
4.2.1 Urval och urvalsprocess
Intervjustudien är formad för att undersöka organisationers arbete med utsatta av
hedersproblematik. De valda avgränsningarna och urvalen är av personer som arbetar med målgruppen genom socialtjänst, kommunala eller ideella organisationer samt privatägda skyddade boenden. Intervjupersonerna för intervjustudien arbetar med både pojkar/män och flickor/kvinnor med hedersproblematik i ett hjälpande syfte, antingen genom förebyggande insatser, aktiva åtgärder, omhändertagande eller jourhem. Urvalet för intervjuerna har gjorts medvetet, alltså ett avsiktligt urval. Syftet är att det ska ge de talrikaste data som är mest relevant för studien, urvalet ska medföra ett brett spektrum av information och synpunkter (Yin 2013). Urvalet har hittats genom att bland annat söka på internet efter relevanta intervjupersoner för studien, som därefter har kontaktats via mejl eller telefon. Även personliga kontakter har frågats.
Ett annat alternativ är urval som tillkommer utifrån så kallad snöbollsurval, att nya
datainsamlingsenheter avknoppas av existerande. Vilket innebär att en person som intervjuas rekommenderar andra personer som kan tänkas vara lämpliga för en intervju. Urvalet får bara väljas om det sker av ändamålsenliga skäl och inte på grund av bekvämlighet, ändamålsenligt
17
kan exempelvis vara att de tilltänkta intervjupersonerna antas besitta ytterligare information som är relevant för studien (Yin 2013). Det fanns förhoppningar inför denna uppsats att även intervjupersoner skulle tillkomma genom snöbollsurval. Några av de personer som
intervjuades tillfrågades om de hade någon kontakt som skulle kunna vara relevant för uppsatsen. Det tillkom två möjliga intervjupersoner via snöbollsurval, men som tyvärr inte kunde medverka. Därav har inte snöbollsurval använts i denna studie.
Den tidigare forskning som är vald hittades med hjälp av databasen Social services abstract.
De sökord som användes var bland andra honour, boys, male, victim och honour related violence. I början letade vi endast efter hedersrelaterade vetenskapliga artiklar och avhandlingar vilket medförde information om hedersrelaterat våld och förtryck med
framförallt flickor och kvinnor i fokus. Efter kommentarer på uppsatsplanen fortsatte vi leta artiklar med hjälp av universitetets sökhjälp som handlar om pojkars offerroll, vilket gav den tidigare forskningen ett bredare perspektiv och djup.
4.2.2 Tillvägagångssätt vid intervjuerna
Inför intervjuerna har alla deltagare tagit del av ett informationsbrev, se bilaga 1. I informationsbrevet framkommer information om uppsatsens syfte och deras del i den.
Samtycke har därefter givits av intervjupersonen om deltagande i intervjun samt i uppsatsen.
Vid intervjuernas början informerades intervjupersonen om hens möjlighet att avbryta intervjun närsomhelst samt att de får komma med frågor även när intervjun är slutförd (Kristensson 2014).
Alla intervjuerna spelades in. Vid inspelning krävs tillåtelse av dem som ska spelas in, vilket ska göras innan intervjun påbörjas (Yin 2013). Godkännande av inspelning gavs av
intervjupersonerna innan inspelning startades. Intervjuerna skedde individuellt och det fanns en strävan att genomföra intervjuerna på en plats som intervjupersonerna själva valt,
vanligtvis på deras arbetsplats. På grund av arbetets tidsram och avståndet till de olika
intervjupersonerna genomfördes fyra av intervjuerna via Skype eller över telefon. Intervjuerna utgick från en intervjuguide, se bilaga 3, med förberedda frågor utifrån olika teman. Inför intervjuerna är det viktigt att vara förberedd, förutom att förbereda frågor kan det också vara bra att testa frågorna innan för att se så att de uppfattas rätt (Eriksson-Zetterquist & Ahrne
18
2015). Detta gjordes inför intervjuerna, bland annat testades frågorna på kurskamrater för att se så att frågorna skulle uppfattas som önskat.
4.2.3 Val av analysmetod
Efter att intervjuerna genomfördes skrevs de ut ordagrant. Utfyllnadsord har tagits bort i transkriberingen för att göra texten mer läsvänlig samtidigt som intervjuernas innehåll och mening förblir densamma. Under alla intervjuer fördes ljudinspelningar och därefter avidentifierades intervjupersonerna vid databearbetningen (Kristensson 2014). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att strukturera materialet skapades koder, kodningen innebär en sortering av materialet utifrån kategorier. Kodningen är en del av själva analysen och syftet är att ordna materialet samt synliggöra samband och mönster (Jönson 2010). Intervjuerna lästes igenom flertal gånger för att få en överblick över resultatets helhet (Lundman & Graneheim 2008). Processen för innehållsanalys går ut på att identifiera likheter, skillnader och mönster i texten som utgör empiri. Den kvalitativa innehållsanalysens fördel är överblicken av materialets yta och djup (Kristensson 2014). Analysen strukturerades upp i olika kategorier och underkategorier samt tema. Vid valet av dessa kategorier och underkategorier bearbetades intervjuerna för att hitta meningsbärande enheter som sedan komprimeras till koder. Koderna diskuterades och ställdes emot varandra för att hitta likheter och skillnader för att sedan arbetas ihop till kategorier som i sig utgörs av olika underkategorier (Lundman & Graneheim 2008).
4.3 Etiska övervägande
Människor som medverkar i forskning ska skyddas från kränkning och skada, men samtidigt är det inte rimligt att obetydlig skada får hindra viktig forskning som kan leda till förbättringar för både samhälle och medborgare. Därmed behövs en avvägning göras mellan nytta och skada. Det finns olika forskningsetiska kodexar som uppkommit som en form av regler för hur forskare ska agera för att handla etiskt riktigt före, under och efter genomförandet av forskningen (Hermerén & Vetenskapsrådet 2011). I det etiska övervägandet är de
forskningsetiska principerna vägledande.
Informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet är de fyra allmänna
huvudkraven för det grundläggande individskyddskravet inom forskning. Informationskravet
19
handlar övergripande om att forskaren ska informera berörda om forskningens syfte.
Forskaren ska informera om den uppgift i projektet deltagarna har samt vilka villkor som gäller för deras deltagande, att det är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om så önskas. Ett annat krav är samtyckeskravet som innebär att deltagarna i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan, forskaren ska därmed inhämta samtycke
(Vetenskapsrådet 2002). Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om intervjupersonerna ska ges största möjliga konfidentialitet samt att personuppgifter skall förvaras på sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet handlar om att uppgifter som är insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål, det får till exempel inte lånas ut för kommersiellt bruk (Vetenskapsrådet 2002). Dessa allmänna huvudkraven har följts under detta uppsatsarbetet, deltagarna har delgivits information och samtycke har inhämtats inför intervjuerna. Materialet har blivit förvarat på sådant sätt att obehöriga ej kunnat ta del av det och det kommer inte användas på annat sätt än till denna uppsatsen.
För att skydda den enskilda människan och respektera människovärdet vid forskning har det uppkommit en etikprövningslag i Sverige, Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Vid forskningen ska etiska aspekter finnas i åtanke vid ett
genomförande. Forskare har ett särskilt ansvar gentemot de människor som medverkar i forskningen och de som kan tänkas påverkas av den (Hermerén & Vetenskapsrådet 2011).
Etisk prövning ska göras om en undersökning behandlar personuppgifter som rör
ras/ursprung, sexualitet, politiska åsikt med mera. Dessutom ska en etisk prövning göras om det innebär uppenbar risk för den enskildas fysiska eller psykiska hälsa. Stämmer någon av punkterna in på undersökningen ska en etisk prövning göras, syftet är att skydda
forskningspersonerna (Lunds universitet 2019). Eftersom inga av punkterna stämmer på denna kvalitativa studie behövdes ingen prövning göras. Dock har åtgärder tagits för att skydda intervjupersonerna i studien. Genom att bland annat avidentifiera intervjupersonen och de verksamheter de arbetar på går det inte att koppla resultatet till den enskilde.
4.4 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är ett sätt att arbeta på för att uppnå hög kvalitet och för att säkerställa så hållbart resultat som möjligt. Validitet går ut på att studien ska observera, identifiera eller
20
mäta det som den säger sig mäta. Validitet kan förklaras med två olika perspektiv. Det kan vara ett sätt att beskriva och värdera en studies kvalitet och partiskhet där studiens utfall och design utgör validiteten, ifall resultatet är hållbara, rimliga och generaliserbara. Validitet kan även förklaras som en indikator på om studien uppfyller det som var syftet med studien.
Reliabilitet går ut på att mätningarna ska vara så säkra som möjligt genom följdriktigheten, överensstämmelsen och pålitligheten. Reliabilitet beskriver kvalitén på studien och hur pålitlig resultatet är. Därav är en strävan efter hög validitet och reliabilitet relevant vid all sorts forskning, även vid kvalitativa intervjustudier (Kristensson 2014; Bryman 2018). Vid en kvantitativ forskning mäts pålitligheten med siffror, medan en kvalitativ forskning istället mäts med utförlig beskrivning av studiens insamlingsmetoder, bearbetning av data samt processen till det slutgiltiga resultatet.
För att öka studiens validitet och pålitlighet görs en omfattande bakgrundsundersökning av ämnet där flera vetenskapliga artiklar har lästs för att förstå hedersproblematiken i sin helhet samt som forskningsproblem och socialt problem. Utifrån artiklarna om hedersrelaterat förtryck och våld samt om pojkars dubbelt utsatta roll skapades en intervjuguide för att samla in den empiri som behövdes för att uppfylla studiens syfte. Pålitligheten höjs genom att urval har gjorts av intervjupersoner för att få empiri från olika verksamheter samt att ha minst två intervjupersoner från samma sorts verksamhet. Detta betyder att pålitligheten och
sannolikheten att vi får liknande resultat om studien görs om höjs. Dock betyder detta inte att resultatet är generaliserbart då två liknande svar inte innebär ett samband. Intervjuerna är semistrukturerade vilket har inneburit att vi ställt relevanta följdfrågor för att få en så
fullständig empiri som möjligt samt för att öka intervjupersonernas inflytande i intervjuerna.
4.5 Arbetsfördelning
Studien påbörjades tillsammans genom att söka efter relevanta vetenskapliga artiklar.
Därefter delades artiklarna upp mellan oss båda, vi bearbetade några artiklar var för att sedan gå igenom varandras artiklar. Tillsammans letade vi efter personer att intervjua till studien, där vi skrev ihop ett informationsbrev och sedan mejlade eller ringde personer som vi fann intressanta för en intervju. En semistrukturell intervjuguide formades ihop tillsammans, där vi skrev ner en del fasta frågor utifrån teman. Intervjuerna utfördes ihop, där vi turades om att ställa frågor. Vi har transkriberat varannan intervju. Kodning av transkriberingarna har gjorts
21
ihop, likaså övriga delar har vi författat tillsammans. Detta innebär att vi båda står bakom samtliga delar av examensarbetet.
4.6 Metoddiskussion
Vid val av personer att intervjua låg fokus i början på att personen skulle jobbade inom rimligt avstånd för oss att ta oss till arbetsplatsen för att utföra intervjun, detta för att inhämta maximalt med information. Dock märktes det efterhand att det var svårt att hitta personer som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju och därmed bestämde vi oss för att det gick bra med Skype/telefonintervjuer också. Till en början fanns en negativ inställning till det, eftersom det fanns en rädsla för att det skulle påverka intervjun negativt att inte träffas och utföra intervjun ansikte mot ansikte. Men vid sökning efter personer för intervjuerna över hela Sverige märkte vi att det gav oss fler antal personer som kunde tillföra intressant material för vår studie, då vi hittade verksamheter som inte fanns i närheten av där vi studerar.
Målet var att ha åtta intervjupersoner, men totalt blev det sju intervjuer. Varför det endast blev sju intervjupersoner beror på en rad olika faktorer. Den största faktorn var att det var svårt att överhuvudtaget komma i kontakt med möjliga intervjupersoner, de flesta vi hörde av oss till svarade inte på de mejl vi skickat eller i telefon när vi ringde. Av de få som svarade var det några som uppgav att de inte hade tid att ställa upp eller att de inte tyckte uppsatsämnet var relevant för deras verksamhet. Dessutom förekom det en del bortfall, det fanns två möjliga intervjupersoner som tillkom via snöbollsurval men som senare uppgav att de inte hade tid att ställa upp. En annan organisation vi kom i kontakt med hade flera personer i verksamheten som eventuellt skulle kunna tänka sig att ställa upp men där tidsramen inte passade. Vid bearbetning av material som framkommit av de sju intervjuerna som utförts känner vi att vi fått ut mycket av de intervjuerna och upplever inte en avsaknad i material. Kanske skulle en till intervju inte medföra något mer till empirin. När representativitet diskuteras i kvalitativa intervjuer brukar det talas om att uppnå mättnad. Med mättnad menas att den som intervjuar upplever att svaren som fås känns igen och där ett visst svarsmönster kan tydas. Därmed kan det innebära att fler intervjuer inte kommer att tillföra någon ny kunskap. I analysen kan därefter avgöras om mättnad uppnås (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). Efter att
intervjuerna gjordes kunde ett visst svarsmönster tydas, de personer som jobbade inom samma typ av verksamheter gav liknande svar, exempelvis uppgav de som jobbade på skyddat
boende liknande svar. Efterhand som vi gjorde analysen märkte vi också en mättnad.
22
Fokus var att granska pojkar och mäns roll i en hederskontext och undersöka den hjälpa som finns för målgruppen samt om hjälpen skiljer sig beroende på kön. I studien märkte vi att det inte är så många verksamheter som arbetar med pojkar/män med hedersproblematik. Samt att de som gör det framförallt har ett fokus på ungdomar och unga vuxna. Medelåldern på den hjälpsökande målgruppen var runt 16-20 år. Därav handlar vår studie framförallt om pojkar och unga män som lever i en hederskontext och hur de roller de hamnar i kan se ut samt hur de kan få hjälp. Därmed är inte män över tjugoårsåldern direkt med i vår studie trots att de kanske kan vara ett offer eller ha en dubbel roll som offer och förövare också. Detta är vi medvetna om kan ha en påverkan på utfallet av studien.