Vi kom i denna studie fram till att de svenska företagen som vi har undersökt anpassat sig efter EU ETS på olika sätt, beroende på mängden resurser men även kostnader i form av utgifter. Studiedeltagarna ser både för- och nackdelar med handelssystemet men anser generellt att systemet har utvecklingspotential. Företagen menar att systemet medför
konkurrensnackdelar i relation till marknaden med andra länder utanför EU som inte omfattas av liknande ekonomiska styrmedel. Ytterligare uttrycker företagen ett missnöje för hur
handelsrätten fungerar i praktiken, då det påverkar utveckling av grön teknologi negativt för vissa av verksamheterna då det blir för kostsamt. Efterfrågan på utveckling av systemet omfattar därför framför allt en förändring som gör investeringar och användning av grön teknik möjligt för både stora och små företag. Fördelen är enligt företagen att EU ETS är ett viktigt moment av ekonomisk styrning som behövs på marknaden för att minska
koldioxidutsläppen. Systemet har även för ett fåtal företag agerat drivande för investeringar i deras klimatarbete. Vidare upplever majoriteten av företagen att systemet tar mycket
administrativa resurser, vilket främst påverkar de mindre företagen, och en utveckling av EU
ETS bör därför omfatta en anpassning av den administrativa delen som alla företag omfattas
av.
Metoden för studien är inte felfri. Precis som Tokar (1997) förklarar kan företagen svara på vår undersökning i ett marknadsföringssyfte för att framställa sig som att de arbetar mer för att minska negativ miljöpåverkan än dom gör, det vill säga att det finns en risk att deras svar är greenwashing. Detta kan vi inte veta säkerligen. Det hade möjligtvis varit svårare för företagen att uppge falsk information i studien om en kvalitativ intervjustudie i person hade genomförts istället för en kvalitativ enkätstudie som sker på internet. Vi har dock genom en noggrann analys kunnat identifiera eventuella självmotsägelser i enkätsvaren, vilket vi inte upplevde fanns. Vid vissa tillfällen har dock en analys av svaren varit utmanande då delar av insamlad empiri har varit kortfattad. Vi anser ändå att vi har fått fram en tydlig bild av företagen och deras åsikter.
6.1 Hur effektivt är EU ETS för att minska koldioxidutsläpp?
Tanken med EU ETS som handelssystem är i enighet med ekologisk modernisering och superindustrialisering att skapa en marknad för både miljö- och tillväxtintressen. Den
49
skapa en marknad vars mål är att minska koldioxidutsläpp samtidigt som den både utökar ekonomisk samt ekologisk tillväxt. Som tidigare nämnt är majoriteten av företagen överens om att ett system som är till för att sätta begränsningar på utsläppsmängder i form av ekonomiska styrmedel är positivt och något som företagen ser som en styrka med cap-and-
trade som system. Däremot är en svaghet med systemet att det inte tar hänsyn till mindre
företag som exempelvis hanterar spillvärmeåtervinning och som därav också inkluderas i EU
ETS vilket skapar stora kostnader för exempelvis Metall 2. Detta kan i sin tur leda till att
kostnaderna hindrar företagen från att utveckla och använda sig av sådan grön teknik. De mindre företagen anser att utvecklingsmöjligheter i handelssystemet krävs där mindre aktörer borde kunna besparas från vissa kostnader som går ut över deras verksamhet i form av
nedskärningar. Systemet fungerar därför enligt de mindre företagen bättre för större företag som exempelvis får hälften av tilldelade utsläppsrätter i gratisfördelning och köper in resten av utsläppsrättbehovet.
Vidare kräver ett system som EU ETS resurser i form av administration, vilket många av studiedeltagarna anser är en nackdel med systemet. Ney (2012) hävdar att policys är problematiska som oftast försvårar problem, speciellt miljöproblem som rör sig över landsgränser. Därför finns handelssystem som EU ETS vars syfte är att hjälpa till med problemen som rör sig över dessa landsgränser. Systemet omfattar en viss svårbegriplighet som har varit en negativ faktor menar både företagen, som måste tillsätta mer resurser i form av administration, och forskarna Avi-Yonah och Uhlmann (2009). En lösning på den
administrativa delen presenteras av ett flertal forskare och utgör en grön skatt (se Figur 2 på sida 6). Genom att inte handla med varandra på nationell och internationell nivå hade många administrativa problem minskat. Som Metall 2 nämnde innebär felrapporteringar av koldioxid höga straffavgifter, vilket har lett till att företagen måste bekosta konsulthjälp för att förstå EU
ETS. Gröna skatter är anpassningsbara till de kumulativa utsläppen samt minskar mängden
resurser för företagen att årligen skicka in koldioxidsrapporter till Naturvårdsverket som sedan skickas vidare till EU. En poäng av vikt är även att företagen hade haft möjlighet att återgå till att arbeta långsiktigt med sitt miljöarbete och med hjälp av den gröna skatten kan även detta scenario med “optimal pollution” framkomma, där incitament finns för företag att hålla sig under skattgränsen för att slippa extra kostnader för sina utsläpp (Dessler & Parson, 2010, s. 136).
50
Företagens åsikter om EU ETS som ett cap-and-trade system samt tidigare forskning på ämnet utsläppsrätter skildrar en stor del av systemets brister. Majoriteten av företagen påpekar bristen i systemet då inkluderade företag påverkas i form av extra kostnader vilket i sin tur kommer att få konsekvenser avseende konkurrenskraft för företag som finns inom systemet i förhållande till de som står utanför. Precis som Stern (2015) uppger finns det ingen policy i sig som själv kan framföra lösningen på utsläppsproblematiken, utan det krävs flera olika mål som måste hanteras samtidigt för att bekämpa utsläppen, gärna på global nivå. För att
utveckling av cap-and-trade system som ekonomiskt styrmedel ska fungera krävs det att ekonomisk utveckling, reducerade utsläpp och kreativa anpassningsmetoder går hand i hand (Stern, 2015). Det är därför viktigt att ekonomiska styrmedel tar hänsyn till ekonomiska risker och osäkerheter. Studien visar att företagen vill se en utveckling av systemet i form av
problemet med konkurrenskraftighet, som påverkar dem negativt i relation till utomstående länder. Detta gäller både ekonomiskt, då företagen omfattas av extra kostnader i och med EU
ETS, men också utsläppsmässigt då företag utanför systemet som inte omfattas av ekonomiska
styrmedel när det kommer till utsläppsmängder har möjligheten att bibehålla eller öka sina utsläppsmängder.
Galaz och Thorsell (2001) redogör för att det är viktigt att bibehålla det förtroende människor och företag har för miljöarbetet som görs, men eftersom koldioxidutsläppen påskyndar klimatförändringsprocessen uppstår ett scenario där teknikutvecklingen inte hänger med i behovet av lösningar på klimatförändringar. Detta kan skada förtroendet för policys och införandet av miljösystem som EU ETS, där allmänheten och företag inte ser det trovärdiga av arbetet. Klimatförändringarna presenterar därför en unik utmaning för utvecklingen av
ekonomiska styrmedel i bekämpningen av utsläpp inom industrier.
Vi anser som Galaz och Thorsell (2001) redogör för i kapitlet om ekologisk modernisering: klimatfrågan bör inte enbart lägga fokus på nationella miljöproblem. En konsekvens av att gå från en reparerande miljöpolitik till en förebyggande är att lösningar på klimatfrågan numera är toppstyrt vilket påverkar industrierna och inkluderade företag både positiv och negativt. Som Metall 1 påpekar är klimatfrågan av global karaktär och bör därför utvecklas på global nivå. Fokusen bör inte endast hamna på framgången av miljöledningssystem inom industrier i EU samt utveckling och export av miljövänlig teknik och hur den i sin tur kan bidra till ekonomisk och ekologisk utveckling. Risken är då att utveckling av sociala och etiska frågor
51
som påverkar människor globalt kan bortprioriteras. På så sätt är miljörelaterad lagstiftning på global nivå, däribland utvecklingen av cap-and-trade system, en viktig del i att bekämpa missgynnandet av länder som också påverkas negativt av utsläppen som exempelvis EU- länderna genererar. Samtidigt ger utvecklingen av denna typ av lagstiftning möjligheten för en säkrare framtid för kommande generationer.
6.2 Förslag på vidare studier
Vidare studier på området kan förslagsvis omfatta handelssystemets utveckling inför kommande handelsperioder för att bli effektivt för både större och mindre företag inom inkluderade verksamheter. Studierna kan genomföras kring hur det administrativa kan anpassas efter mängden anställda och därmed bli mindre kostsamt för de mindre företagen. Då krävs djupare analyser av hur ekonomiska styrmedel som EU ETS påverkar situationen för större och mindre företag olika. Vidare hade det varit intressant att jämföra industrier i olika medlemsländer inom EU för att se hur systemet fungerar i praktiken, möjligtvis i samband med en kvantitativ analys över handelssystemets funktion inom hela EU. Ytterligare studier kan även omfatta en utveckling av grön skatt på området som ersättning för nuvarande handelssystem.
52