Handelssystemets påverkan på konkurrenssituationen för verksamheterna

genom den så kallade superindustrialiseringen kan det industriella samhället både bekämpa klimatförändringarna och skapa ökad resurseffektiv tillväxt samtidigt då en marknad för grön teknologi skapas inom miljöpolitiken vilket i sin tur leder till en bättre konkurrenskraft. Därav omfattade några av enkätfrågorna ställningstaganden kring vilka fördelar och vilka nackdelar som EU ETS omfattar för företagen ur perspektivet av konkurrenssituationen för

verksamheterna. Både Hannigan (2014) och Bonnedahl (2012) menar att enligt den ekologiska moderniseringen och superindustrialiseringen kan ekonomisk och ekologisk utveckling gå hand i hand och skapa en så kallad “win-win” situation där båda faktorerna gynnas av marknadsmekanismer, dock visar studiens empiri på att detta inte nödvändigtvis är sant. Som EU ETS ser ut nu gynnas främst miljön av handelssystemet och inte företagen. Stål 1 anser exempelvis att handelssystemet inte har några fördelar för själva företaget då de är undertilldelade och därav behöver köpa resterande behov av utsläppsrätter. Nackdelen är enligt Stål 1 att det blir en stor kostnad, men kommenterar också att det är så ekonomiska styrmedel fungerar: “Det är ju också en morot mot omställningen till fossilfritt”. En passiv syntes blir i Stål 1:s svar att handelssystemet är kostsamt för företaget men nödvändigt för att uppnå både Sveriges och EU:s miljömål.

36

Mineral 1 anser i likhet med Stål 1 att fördelarna på klimat- och miljöaspekten är positiva men att samma inte gäller för deras företag: ”Beaktas inte klimat- och miljöaspekten då är svaret

nej. Vid låg produktion har historiskt visst överskott i tilldelning uppstått. Långsiktigt endast ökade kostnader för bolaget och dess kunder. Beaktas miljöaspekten och att antagandet att IPCC:s klimatmodeller är korrekta, då är svaret ja genom att långsiktig överlevnad kräver anpassning”. De menar att vid låg produktion har historiskt sett ett visst överskott i tilldelning

uppstått, men långsiktigt har endast ökade kostnader för bolaget och dess kunder skett. Vidare kommenterar de att cap-and-trade nu har ett tydligt fokus på auktionering, vilket leder till kortvariga prisförändringar. En passiv syntes i Mineral 1:s svar är att de inte är säkra på om klimatmodeller är korrekta och att deras involvering i EU ETS är kostsamt. I likhet med Mineral 1:s tidigare svar om kortsiktigheten på grund av deras långa avskrivningstider som uppstår för företaget inom EU ETS, kan även Dessler och Parson (2010) forskning om

handelssystemets kortsiktighet och dess konsekvenser vara relevant i detta svar. På frågan om det förekommer nackdelar för företaget med EU ETS anser Mineral 1 följande:

”Administrativa kostnader, kostnader för utsläppsrätter, betydande osäkerhet och svårigheter

att kompensera sig för ökade kostnader från kunder…”. En passiv syntes är i detta svar att EU ETS innebär kostnader för både företaget och för deras kunder, vilket i sig kan tolkas till en

konkurrensnackdel i förhållande till företag som inte omfattas av EU ETS.

Metall 1 är mer positiva i sitt svar på frågan och kommenterar att: “Övervakningssystemet

som krävs för att vara med i EU ETS innebär i sig en kontroll, standardisering och ständig förbättring av verksamheten vilket alltid är positivt för företag”. En passiv syntes i svaret är

att EU ETS på aspekten om övervakningssystemet är positivt för både företag och miljö. Vidare menar Metall 1 att själva utsläppshandeln har en positiv effekt genom att

utsläppsminskande åtgärder får en högre prioritering inom företaget i och med att de kan motiveras med minskade kostnader. I Metall 1:s fall har EU ETS varit drivande för vidtagande av utveckling där minskade kostnader har varit en motiverande faktor, vilket är en passiv syntes i detta svar. Metall 1 betonar dock även den stora konkurrensnackdelen som företaget utsätts för genom att vara med i gemenskapssystemet:

Vi liksom de flesta ingående industrisektorerna verkar framförallt på globala marknader med en global prissättning av våra produkter och har konkurrenter från många delar av världen. Då utsläppshandel och prissättning på utsläpp inte finns för

37

motsvarande verksamheter i många andra delar av världen medför EU ETS en konkurrensnackdel för oss. Vi är även ett elintensivt företag och får stora

extrakostnader till följd av handelssystemets genomslag på elpriset. Kompensation för de så kallade ”indirekta effekterna” på elpriset är ingenting som Sverige har idag. Det är i dagsläget upp till varje medlemsstat att avgöra huruvida och på vilken nivå industrin ska kompenseras för indirekta effekter. Detta har gjort att företag

verksamma i en del av de europeiska konkurrentländerna idag får en kompensation som svenska företag inte får. Det är en nackdel för oss eftersom det stör konkurrensen på den inre marknaden och ger företag skilda förutsättningar. (Metall 1)

En passiv syntes i Metall 1:s svar är att ytterligare konkurrensnackdelar medförs för vissa företag på grund av indirekta effekter som inte kompenseras för. Detta innebär högre kostnader för påverkade företag.

Fördelarna med EU ETS för Mineral 2 är att gratistilldelningen av utsläppsrätter täcker deras behov, vilket gör att de endast handlar när eller om de behöver: ”Vi behöver inte handla,

gratistilldelningen täcker vårt behov”. De anser även att systemet tar av deras resurser i form

av byråkrati vilket är en nackdel: ”Det tar av våra resurser”. En passiv syntes av Mineral 2:s svar är att systemet främst har inneburit administrativ börda. Metall 2 har likheter i sina svar med Mineral 2, men anser till skillnad från Mineral 2 att inga fördelar med handelssystemet finns: ”Höga kostnader för utsläppsrätter. Mycket administration”. En passiv syntes av Metall 2:s svar är att det finns brister i EU ETS som påverkar mindre företag negativt.