EU ETS som drivkraft för investering i klimatarbete

Om man ska utgå från Hajers (1995) beskrivning av ekologisk modernisering som sammanfattas av Lidskog och Sundqvist (2011) har utvecklingen av grön teknik och miljöarbete ökat inom företag. Lidskog och Sundqvist (2011) menar även i sin

sammanfattning att olika åtgärder är möjliga för företagen att tillämpa, exempelvis att

kartlägga sin tillverkningsprocess för att identifiera sina koldioxidutsläpp. Enligt enkätsvaren har ett antal av deltagarna infört olika åtgärder för att utveckla den gröna tekniken inom verksamheten för att skapa processförbättrande åtgärder. Dock framkommer ändå skillnaden i företagens engagemang som tydligast i frågorna som omfattar framtiden av EU ETS inom verksamheterna och vidtagande av åtgärder. En av enkätfrågorna omfattade om företagen har vidtagit några åtgärder som minskar koldioxidutsläpp de senaste 14 åren (sedan EU ETS etablerades) och om dessa åtgärder i så fall var en följd av EU ETS. Stål 1 svarade att de år 2002 genomförde ett samverkansprojekt med fokus på återvinning av spillvärme. Det

projektet resulterade i en reducering av koldioxidutsläpp om 13 000 ton ekvivalenter årligen. År 2012–2014 konverterade Stål 1 sin ugnspark från olja och gasol till naturgas vilket

reducerade företagets koldioxidutsläpp med 20 %. Vidare påpekar Stål 1: “Naturgas är ju en

fossil gas – men vi har möjliggjort redan nu för en konvertering till biogas då den kan flöda i samma energisystem. En övergång kan ske när tillgången är säkrad och prisbilden

realistisk”. Problemet med en övergång till biogas för företaget är därför att tillgången måste

säkras samt att kostnaderna ska sjunka, vilket utgör en passiv syntes av Stål 1:s svar. På frågan om åtgärderna är en följd av implementeringen av EU ETS svarade Stål 1: ”Den har

absolut varit en bidragande faktor. Vår strategi går mot fossilfrihet liksom Sverige och EU har ett mål. Så varje steg på vägen är viktigt och nödvändigt”. En passiv syntes av Stål 1:s

svar är att det är bra med miljömål och att företaget engagerar sig i klimatarbete samt att EU ETS är drivande i klimatarbetet.

34

Vidare uppger Mineral 1 att de i likhet med Stål 1 har inlett ett utvecklingsarbete:

”Utvecklingsarbete har inletts med syfte att använda förnyelsebar energi, samt att bolaget bidrar till utvecklingsarbete avseende CCS och CCU. Vidare har inletts försök, i produktion, men i liten skala med biobränsle”. En passiv syntes i Mineral 1:s svar är att intresset för ett

användande av biogas finns och att företaget investerar i koldioxidminskande åtgärder. Om åtgärderna beror på EU ETS eller inte är oklart. CCU är dock inte optimalt då Dowells studie (2017, s. 245) hade jämfört tekniken på jordens alla världsdelar där Europa var den del som drog minst nytta av CCU. Detta innebär att trots Mineral 1:s vilja att utveckla sig blir

utvecklingsarbetet för koldioxidsbehandling möjligtvis en konstandsineffektivtet för företaget.

Metall 1 är som tidigare nämnt en verksamhet som är beroende av fossila bränslen i processen och menar att: “Det finns idag inget rimligt alternativ till dessa fossila bränslen men vi har

ständigt pågående projekt för att effektivisera processen och minska förbrukningen av fossila bränslen och i förlängningen då även minska koldioxidutsläppen”. Som exempel har de

ändrat formen på en av deras ingående råvaror vilket ska minska förbrukning samt stabilisera processen. Den nya formen ska även minska oönskade processeffekter som ger upphov till perflourkolväteutsläpp vilka räknas om till koldioxidekvivalenter och är en betydande del av globala koldioxidutsläpp. Metall 1 menar dock att de flesta åtgärder inte är en direkt följd av

EU ETS då de processförbättrande åtgärderna ger positiva effekter för många fler aspekter än

bara koldioxidutsläpp. Vidare har de också installerat värmeväxlare i en del av processen för att minska sin användning av eldningsolja för uppvärmning av lokaler: “Vi håller även på att

se över andra delar där värmeåtervinning är intressant för att kunna sluta använda olja för uppvärmning helt”. Metall 1 påpekar att detta har sin grund i hushållning med råvaror och

energi och att ta tillvara på de resurser de har inom verksamheten och att kostnader för

utsläppsrätter relaterade till koldioxidutsläpp från oljeanvändning har varit ett starkt argument i projektet. En passiv syntes i Metall 1:s svar är att EU ETS kan vara mer drivande i vissa åtgärder än andra.

Utifrån svaren har EU ETS motiverat majoriteten av studiedeltagarnas åtgärdstaganden av investeringar i grön teknik och miljövänliga lösningar på koldioxidproblematiken, dock beror det inte enbart på grund av EU ETS. Åtgärderna kan även ha genomförts i motivering av billigare kostnader, fler positiva effekter inom andra områden än specifikt koldioxidutsläpp

35

samt mindre behov av utsläppsrätter. Exempelvis uppger Mineral 2 att de har vidtagit åtgärder: ”Vi har infört reduktion av gasolåtgång. VI gjorde det av 2 skäl, billigare

gasolkostnad och mindre behov av utsläppsrätter”. En passiv syntes av Mineral 2:s svar är att EU ETS har påverkat deras utvecklingsarbete. Även Metall 2 redogör för att de arbetar

löpande med energieffektiviseringar i verksamheten: ”Vi arbetar löpande med

energieffektiviseringar i verksamheten och har tex genomfört energikartläggningar för att finna, och genomföra, förbättringsmöjligheter. Återvinning av aluminium sparar dessutom 95% energi jämfört med vad som åtgår vid primärframställning av aluminium!

EU ETS har dock, som beskrivits ovan, tyvärr inneburit att vi tvingats stänga en av våra största investeringar på energiområdet, värmeåtervinningen”. En passiv syntes i Metall 2:s

svar har i likhet med Metall 1:s svar att EU ETS kan vara mer drivande i vissa åtgärder än andra.

5.4 Handelssystemets påverkan på konkurrenssituationen för verksamheterna