Handelssystemets framtid

I enkäten inkluderades två frågor om handelssystemets framtid för inkluderade verksamheter i studien för att undersöka hur företagen ser på ekonomisk tillväxt och ekologiskt ansvar i framtiden i enighet med ekologisk modernisering. Frågorna omfattade hur en positiv, fördelaktig utveckling av EU ETS skulle se ut för verksamheterna samt studiedeltagarnas tankar om framtiden för EU ETS och handel med utsläppsrätter. Som tidigare nämnt redogör Lidskog och Sundqvist (2011) för att tekniska lösningar och organisatorisk utveckling kan lösa miljöproblemen, i detta fall koldioxidutsläppen, utan bekostnad av ekonomisk tillväxt. Stål 1 anser att det är viktigt att EU och Sverige bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser

38

och har en vision om ett fossilfritt Europa, dock menar de att vi också måste värna om den industri som verkar i Sverige och inte göra det för kostsamt och svårt att bedriva verksamhet med dessa pålagor: “Det är tveksamt om det ur något perspektiv är gynnsamt för vårt klimat

eller miljön om industriläckage sker till andra delar av världen där miljökraven inte är lika höga som inom EU”. En passiv syntes i Stål 1:s svar är att eftersom alla verksamheter

genererar utsläpp bör klimatfrågan hanteras globalt för att inte påverka vissa verksamheter negativ i form av sämre konkurrenskraftighet. Mineral 1 kommenterar också

handelssystemets framtid:

Reduktionsfaktorerna i teoretiska modeller för minskning av tilldelning av

utsläppsrätter kan komma att förstöra för europeisk industri. Detta kommer att ske om inte handelshinder införs för produkter från länder utan motsvarande belastning avseende utsläpp av klimatgaser. Sverige och Europa är inte en isolerad ö vad gäller handelsströmmar. (Mineral 1)

En passiv syntes i Mineral 1:s svar är att EU ETS reducering av utsläpp förutsätter att EU endast har handel med dem som har strategier mot utsläpp. Då endast företag inom EU minskar utsläppen resulterar EU ETS i en konkurrensnackdel. Vidare anser Metall 1 följande: ”Det finns en oro för att den tekniska utvecklingen inom vår industrisektor inte kommer att

följa samma takt som handelssystemets taksänkning och att framtida kostnader för

koldioxidutsläpp kommer påverka företagets förmåga att göra nödvändiga investeringar”. En

passiv syntes i Metall 1:s svar är i likhet med Stål 1:s och Mineral 1:s svar att framtida kostnaderna skulle resultera i ytterligare konkurrensnackdelar för vissa företag inom EU. Företagens svar på frågan om EU ETS framtid kan kopplas till Hornborg (2010), Ney (2009) och Bonnedahl (2012) som skriver om samma typ av miljörättvisa. Enligt Hornborg (2010) har den Europeiska unionen som stor aktör på den globala marknaden både kapital och

förmåga att investera i miljöteknologi som EU ETS, vilket beror på vinster de gjort tidigare på marknaden. Därför kan ren miljö anses vara en aspekt av globala fördelningsfrågor där rikare aktörer kan ta tag i miljöfrågor. Men som Ney (2009) också påpekar omfattar miljöfrågan många områden och rör sig över landsgränser där policys försvårar lösningar på problemen. Vidare redogör Bonnedahl (2012) för att nackdelen med system som EU ETS är att aktörer som har mindre pengar har svårare att anpassa sig efter policyinstrumenten på den globala marknaden, vilket de mindre företagen Mineral 2 och Metall 2 bekräftar. Eftersom systemet är

39

mer marknadsanpassat än riktat mot samhällsförändring kan rika och större aktörer köpa sig fria från utsläppsminskningar.

Mineral 2, som inte upplever några fördelar med handelssystemet, påpekar att EU ETS har brister i sin konstruktion och “som det är konstruerat nu finns det ingen drivkraft för oss att

vara med i systemet”. En passiv syntes av Mineral 2:s svar är att företagen måste drivas till att

vara med i systemet och billigare kostnader räcker inte i deras fall. Metall 2 anser följande: ”Det är viktigt att säkerställa att EU ETS inte innebär suboptimeringar och motverkar

positiva miljöåtgärder, tex återvinning av spillvärme”. En passiv syntes i Metall 2:s svar är att

handelssystemet i nuläget har varit kontraproduktivt för företaget.

När det kommer till tankar om framtiden för EU ETS och handel med utsläppsrätter anser Stål 1 att dom är ett bra exempel på utvecklingspotential: ”Rättvis tilldelning är en förutsättning

och reduceringen av denna borde i högre grad matcha teknikutvecklingen och

förutsättningarna på marknaden. Vi är ett bra exempel – vi står redo att gå över till biogas. Men det finns ingen tillgång och prisbilden är inte realistisk än”. En passiv syntes i Stål 1:s

svar är att en balans mellan verksamhetens intresse och miljö behövs eftersom

teknikutvecklingen inte sker i samma takt som taksänkningen i EU ETS. Projektet som RISE och Energimyndigheten håller i om algodlingarna beskriver samma dilemma och Stål 1 kommenterar: “Det är en hel kedja av mekanismer som måste till för att få en omställning där

verksamhetsutövare kan hänga med och fortsätta verka i Sverige”. Forskarna i projektet

hävdar att stora ytor behövs för att använda denna typ av teknik samt att mycket

utvärderingsarbete måste göras för att bedöma potentialen av tekniken (Strömberg, 2019). Mineral 1 kommenterar handelssystemets påverkan på konkurrenssituationen för

verksamheterna:

De priser som finns i dag och som prognostiseras kommer att få konsekvenser

avseende konkurrenskraft för företag som finns inom systemet i förhållande till de som står utanför. Mycket svårt att lösa, men en bättre lösning än nuvarande lotteri med fri tilldelning av utsläppsrätter är önskvärd. Handel med järn, stål och mineraler mm bör ske med likartad ekonomisk belastning för alla företag på global nivå avseende

hantering av klimatgaser. Annars riskeras både industri och välstånd i Europa.

40

En passiv syntes av Mineral 1:s svar är att välstånd i Europa förutsätter liknande

miljöstrategier globalt. Mineral 1 uttryckte även att en skatt hade varit ett enklare sätt att uppnå miljömålen då det leder till mindre administrativ börda och mindre spekulation samt osäkerhet. Tankegången som Mineral 1 har haft med den gröna skatten har även många forskare också spekulerat i. Avi-Yonah och Uhlmann (2009) skriver att det administrativa problemet hade uteblivit och att samma miljömål uppnås som nämnts i tidigare forskning. Som Dessler och Parson (2010) skriver kan en skatt förändras över tid för att uppnå delmål, som kan anpassas efter de kumulativa utsläppen. Vidare anser Metall 1följande: ”En positiv

utveckling för oss vore dels en utveckling av systemet med en harmoniserad och

unionsfinansierad kompensation för indirekta effekter. Dels en utveckling av handelssystemet som tillgodoser europeiska industriverksamheters behov av skydd från kostnader som riskerar att försämra konkurrenskraften på den globala marknaden”. En passiv syntes av Metall 1:s

svar är i detta fall att det kommer negativa effekter av systemet som företaget vill ska täckas upp för. Även Mineral 2 anser att utveckling av handelssystemet krävs då de är en liten aktör som borde kunna besparas från systemet samt att det vore bättre att få med fler kostnader för flyget i handelssystemet: “Här talar vi om stora koldioxidutsläpp och bolag med stora

resurser. Lägg koldioxidkostnaden på biljetten. Det måste få kosta mer än 199 kr att flyga till Barcelona”. En passiv syntes av Mineral 2:s svar är att det bör vara mer kostsamt för större

aktörerna som är med i systemet, speciellt de som utgör stora koldioxidutsläppskällor. Metall 2 är positiva i sitt svar till Naturvårdsverkets förslag att undanta små fjärrvärmeanläggningar: ”Vi välkomnar det förslag på att undanta små fjärrvärmeanläggningar med en installerad

effekt lägre än 20 MW som Naturvårdsverket initierat, vilket skulle innebära att

värmeåtervinningen åter skulle kunna startas upp inför nästa handelsperiod”. En passiv

syntes i svaret är att mindre företag som de själva inte skulle påverkas negativt av EU ETS på den aspekten.