Diskussion

5.6.1 Kritik till undersökningen

I undersökningen som ligger till grund för resultatet är det endast en eller två leveran- törer av varje produktgrupp som intervjuats. De två respondenterna som ingår i Bygg- varubedömningens kriteriegrupp var främst tänkta att bidra med sin syn på ämnet och öka förståelsen för hur bygg-, fastighets- och anläggningsbranschen arbetar med social hållbarhet idag. Ett av dessa företag har dock även egen produktion av produkter och har räknats som en leverantör i vissa avseenden. Det kan möjligtvis ha påverkat resul- tatet något då de innehar information kring ämnet social hållbarhet som de andra re- spondenterna inte fått tagit del av innan. Vi gjorde en avvägning angående om de två respondenterna skulle intervjuas och vi kom fram till att den information de kunde bidra med kring ämnet ändå var viktig för undersökningen. Det är endast nio företag som har intervjuats var av åtta av dem är leverantörer av varor till bygg- och fastig- hetsbranschen. Vi tror att resultatet av dessa undersökningar kan ses som en indikat- ion på hur arbetet med social hållbarhet hos leverantörer ser ut i dagsläget, men att det krävs en mer omfattande undersökning för att få ett tillförlitligt resultat vilket vi går in på mer i 6.3.

En annan parameter som gör resultatet osäkert är respondenternas kunskap inom ämnet. Det framkom under en del intervjuer att respondenten inte var den per- sonen på företaget som egentligen arbetade med frågor rörande social hållbarhet. Vi upplevde även att respondenterna hade förberett sig olika mycket. Detta trots att de uppmanats förbereda sig och söka information internt eller låta andra personer med- verka om de lämpade sig bättre till att svara på frågorna. Det är svårt att avgöra huruvida det berodde på att respondenten inte var insatt i ämnet eller om företaget inte arbetade med vissa frågor. Vår uppfattning om bristande förberedelse styrks av det faktum att respondenten inte kunde svara på vissa frågor, men som vi inför inter- vjuerna hittat information om på företagets hemsida.

5.6.2 Förlitan på “ det större systemet”

I boken ETIK (2011) skriver Andersson & Lennerfors om sociologen Zygmunt Bauman som tar upp problematiken med att luta sig tillbaka på det större systemet. Bauman var en skeptiker till hur regler och byråkrati får människor att sluta reflektera själva och menade att det i längden kan blir rent skadligt för samhället. Människan har på så sätt tendens att avsäga sig ansvaret och istället lita på att någon annan tar hand om det. Vi finner utifrån resultatet att flera av företagen verkar luta sig på de bestämmel- ser som finns på lands- eller EU-nivå och att de inte lägger någon vikt vid att kontrol- lera om dessa bestämmelser följs. Det stämmer överens med Baumans teori om hur det moderna samhället är uppbyggt. I många fall förutsatte respondenterna att leverantö-

43 Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET

rer var kontrollerade och levde upp till en hög standard i sin produktion eftersom de verkade i Europa. Vi får en känsla av att det krävs en insats i att se till att arbetet med social hållbarhet följs upp och kontrolleras. Flera respondenter hänvisar till lagar och huvudkoncernen när vi ställer vissa frågor och andra är osäkra på vilka rutiner som finns angående revisioner och platsbesök hos underleverantörer. Enligt resultatet är det inget av företaget som gör oanmälda platsbesök och kanske beror det på att de förlitat sig på att det inte finns behov av den typen av kontroller.

Vi upplever att det idag finns vissa förväntningar från samhället att företag inte bara ska handla efter lagar och regler utan även ta ett större ansvar än de är förplikti- gade till. Att konsumenter är känsligare för negativ information än positiv gör att en problematik lätt uppstår när en handling anses vara omoralisk av allmänheten, men enligt lagen är korrekt (Beckmann, 2007). Det kan kännas enkelt att luta sig mot lagen och det större systemet, som kan vara en stor koncern eller samhället, men om arbetet slutar där finns risken att allmänheten ändå anser att det inte räcker och att ett företag bör ta ett större samhällsansvar. Risken finns att det skapar rubriker i media som inte är till företagets fördel eftersom det verkar finnas ett allmänintresse i att granska före- tag som upplevs som oetiska.

5.6.3 Etiska dilemman

Ett antal av respondenterna diskuterade kring det etiska dilemmat om individens rätt att avgöra vad som är acceptabelt för dem. Lagstiftning och bestämmelser kring lägsta ålder för barnarbete, arbetstider och liknande i lågavlönade länder togs upp. Exempel- vis kan en arbetare vars transportsträcka till och från arbetsplatsen vara lång och de anställda kan då föredra att arbeta långa skift för att utnyttja tiden på ett effektivt sätt. Det kan dock säga emot gällande regler och de mänskliga rättigheterna om maximalt antal tillåtna arbetstimmar under ett skift. Ett problem som de intervjuade företagen ser är att de anställda förr eller senare blir trötta om de tillåts arbeta längre skift är vad lagarna säger, vilket leder till en ökad risk för arbetsskador. Detta exempel och lik- nande fall om barnarbete (se 5.1.1) visar på att det finns en hel del etiska dilemman att ta hänsyn vid utformning av företags uppförandekoder och kravställningar med avse- ende på socialt hållbarhet.

Ett annat dilemma handlar om hur upphandlingar mellan leverantörer ska ske. Enligt Bryntse (2000) bör en leverantör som vill vara konkurrenskraftig inte bara be- akta hur de arbetar med pris och kvalitet för egen vinning. Respondent 8 poängterar att hela byggbranschen behöver fundera på konsekvensen av att upphandla en leve- rantör till ett lågt pris. Leverantören blir i sin tur pressad att välja underleverantörer till ett lågt pris och då är det lätt att aspekter som hållbarhet och arbetsförhållanden bli åsidosatta.

44

Kap 5. Analys

Som stor byggare måste vi ta ett stort ansvar i dessa frågor och att det se- dan får sprida sig till de mindre aktörerna, men det kan ta tid, samtidigt som våra underentreprenörer är på hugget och nyfikna och vet att tuffa krav ställs. Börjar dessa krav komma ut med enkla verktyg så kommer alla materialleverantörer förstå att de måste arbeta med dessa frågor. Det är viktigt att den här fråga hanteras tidigt, redan i projekteringsfasen, att de kommer in i avtalen. Eventuellt till 2019 när alla produkter ska var bedömda i Byggvarubedömningen kanske man också kan ställa de kra- ven.

45 Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET