5. ANALYS
5.1. Svårigheter med arbete kring social hållbarhet
Avsnitten nedan tar upp de svårigheter som är återkommande i resultatet eller av an- nan anledning anses vara av stor betydelse.
5.1.1. Otydlighet kring definition, regelverk och bedömningssystem
Det som uppdagas utifrån flertalet av intervjuer är meningsskiljaktigheten kring vad begreppet social hållbarhet egentligen innebär. I flertalet av intervjuerna har social hållbarhet främst inneburit en god arbetsmiljö, medan andra respondenter har syftat på ett samhällsansvar. Respondent 2 poängterar att det kan bli problematiskt med “mjuka värden” vid en bedömning. Respondent 8 framhåller vikten av att synkroni- sera kraven. Att social hållbarhet å ena sidan innebär att skapa en bättre tillvaro för de boende och å andra sidan går under deras etiska arbete i leverantörskedjan. Det be- kräftas av Missimer (2015) som i sin avhandling beskriver att otydliga definitioner har lett till förvirring. Ett begrepp som definieras olika beroende på bransch, företag och individ kan försvåra byggbranschens arbete med social hållbarhet.
En väsentlig problematik med att göra sociala hållbarhetsbedömningar för före- tag med global verksamhet har i resultatet visat sig vara de olikheter som finns i regel- verk och lagarstiftningar. Lokal lagstiftning och regler präglas av kultur, tradition, klimat och historia och skiljer sig av naturliga skäl mellan olika länder och kontinenter. När ett företag ska formulera en kravställning och kommunicera en uppförandekod till alla delar av bolaget, finns risken att de krav som fastställs hos moderbolaget går emot de lagar som finns i landet där underleverantören har sina fabriker. Är det inte nog- grant genomarbetat kan det skapa komplicerade processer och konflikter där beslut landar i ett etiskt dilemma. Ett tydligt exempel är frågan om var nivån för vad som anses som barnarbete ska ligga. Respondent 4 anser att det inte är en enkel fråga:
Det finns ju nästan alltid nationella krav att ta hänsyn till och det stöter man ofta på att åldersgränsen i olika länder för att du ska få arbeta är väldigt olika. Det är för att i vissa länder så måste du börja jobba när du är 13 år eller 15 år för att familjen inte har råd att ta hand om dig. Så ska barnen svälta på gatan eller ska de få jobba? Och då säger vi att de får jobba. Och då kan det ju vara väldigt svårt för europeiska leverantörer att ställa krav på att alla minsann ska vara 18 år fyllda.
36
Kap 5. Analys
Respondent 1 tar upp samma dilemma och poängterar att de otydliga riktlinjerna för hur regler och lagar ska tillämpas är en av anledningarna till att det råder stora skill- nader hos leverantörer när det gäller kunskapen och bestämmelserna kring social håll- barhet.
Ett återkommande ämne som uppdagats under intervjuerna och bör beaktas är kritiken mot det stora antalet bedömningssystem och värderingsorgan som bedömer hållbarhetsarbete i byggbranschen idag. Det är något som kan bli både okoordinerat och kostnadsdrivande. Respondent 6 anser att mycket pengar kan läggas på viktig forskning inom företaget istället för finansiering till flera olika bedömningssystem. Respondent 8 har liknande åsikter och ser positivt på att information om produkter kan samlas på ett ställe: “Byggvarubedömningens arbete ger möjlighet att arbeta mer strukturerat kring frågan.” Vidare anser Respondent 8 att hela byggbranschen skulle tjäna på en gemensam bedömning: “Ska vi lägga mycket pengar internt [...] eller ska vi samordna ett förarbete så att leverantörerna kan komma igång med sitt arbete?” Före- tag 1 har skapat en gemensam uppförandekod tillsammans med två av sina konkur- renter som ett sätt att arbeta mot samma mål.
Det går utifrån resultatet att se tecken på att tydliga riktlinjer och definitioner efterfrågas. Det som Marrewijk & Werre (2003) tar upp som en möjlighet: att de från början otydliga definitionerna har lett till att det går att anpassa verktyg efter företa- gets behov, upplevs snarare som motsatsen.
5.1.2 Komplexa leverantörskedjor
Leverantörskedjorna är i vissa fall långa och komplexa. Företag 1 har till exempel cirka 600 underleverantörer endast i första ledet. Det är därför en omöjlighet för dem att spåra sina produkter hela vägen ned i leverantörskedjan. Respondent 1 menar dock att de har arbetat med att kartlägga leverantörskedjorna. De har i nuläget förvånansvärt bra kontroll på var innehållet i produkterna kommer ifrån med tanke på de långa leve- rantörskedjorna. Enligt Bryntse (2000) är kartläggning av aktiviteter ett sätt att hantera konkurrens. Samma positiva inställning återfinns inte hos Respondent 3 som menar: ”Det är bara att acceptera att man inte kan veta allt helt och hållet”. Bryntse framhåller att konkurrenskraft uppstår i och med reducering av mellanled, komplexitet och ge- nom en effektiviserad kommunikation. Utifrån det blir motsatsen till konkurrenskraft en komplex leverantörskedja där kommunikationen är bristfällig.
5.1.3. Brist på transparens
Företag 4 är producenter av produkter som innehåller kemiska komponenter och Re- spondent 4 påpekar vid flera tillfällen att det inte är möjligt att spåra produkterna hela vägen ned i leverantörskedjan, även om det rent teoretiskt fungerar: “För oss är det
37 Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET
svårt att kontrollera hela vägen för det blir hemligt någonstans på vägen många gånger. Det är ett problem.” Anledningen, påstår Respondent 4, är att inom kemikalie- industrin finns en rädsla för att lämna ut information om vad produkter innehåller och var innehållet i sin tur kommer ifrån. Leverantörer i alla led investerar stora summor pengar i utveckling av produkterna och med hänsyn till företagshemligheter vill de ogärna dela med sig av information. I ett arbete med social hållbarhet kan bristen på transparens vara problematisk. Ska arbetet i framtiden bedömas finns en risk att före- tag som använder kemiska produkter får ett lägre betyg eftersom de i praktiken inte har möjlighet att kartlägga hela leverantörskedjan. Det säger egentligen ingenting om hur de sociala förhållandena ser ut och en bedömning kan på så vis vara missvisande. Den stora utmaningen för Företag 4 blir alltså att klara eventuella krav som ställs på att de ska spåra sina produkter ned i leverantörskedjan.
Företag 1 som har teknologi och elektronikprodukter står inför en liknande ut- maning när det gäller att spåra sina produkter. En komponent som består av endast ett material är lättare att spåra än en sammansatt del som delvis har kemisk sammansätt- ning, enligt respondenten. Även Respondent 5 tar upp bristen på transparens som en svårighet generellt, men som de ändå hittat en lösning på i och med ett nära samarbete och leverantörer inom landsgränserna:
Vi vill inte skicka ut vårt recept till vem som helst utan då får man säga att det är konfidentiell information som inte får spridas. [...] Fast vi har produktion i Sverige får vi kämpa för att få exakt rätt innehållsbeteckning och exakt vad våra underleverantörer använder för de har ju också kon- fidentiell information som de inte vill dela med sig av. Men tack vare att vi har sådant nära samarbete så fungerar det bra.
(Respondent 5)
5.1.4 Revisioner och avsaknaden av avtal
Ett mönster i hur revisioner utförs kan ses hos flertalet av leverantörerna. Revisioner och platsbesök görs på underleverantören i första ledet. Det är dock inget av företagen som kontrollerar att den leverantören i sin tur granskar sitt nästa steg i kedjan. Re- spondent 1 beskriver att i kontraktet med underleverantören har företaget en förvän- tan på att de har motsvarande krav på sin underleverantör. Det finns däremot inga krav i avtalen på det. Respondent 8 poängterar att: “Platsbesök görs till leverantörer i första ledet och det förekommer en nära kontakt med dem”. Respondent 4 anser att det inte är genomförbart att göra revisioner hos sina underleverantörer i dagsläget. Detta på grund av att det inte finns tillräckliga resurser.
Diskussionen huruvida revisioner bör vara övervägande interna eller externa skiljer sig mellan företagen. En av fördelarna med att utföra interna revisioner, enligt Respondent 1, är en ökad konkurrenskraft. “Om revisionsresultatet är bra, då vill före- taget äga det, alltså bekosta revisionen och kunna använda den externt när folk frå-
38
Kap 5. Analys
gar.” Respondent 1 framhåller att det finns en allmän uppfattning om att revisioner utförda av tredjepart är bättre. En konkurrent till Företag 1 upptäckte dock att de fick bättre resultat om det var övervägande egen personal som utförde revisioner. Persona- len kände leverantören och deras historik bättre vilket genererade ett ärligare resultat.
5.1.5 Dokumentation och administration
Att påbörja ett arbete med social hållbarhet som ännu inte är särskilt etablerat i bran- schen kan innebära ett omfattande bakgrundsarbete. Respondent 3 uttrycker att det vid en framtida bedömning av arbetet med social hållbarhet skulle en svårighet vara att samla information om varje produkt. Det innebär ett ökat administrativt arbete och kräver att leverantörer förstår nyttan av ansträngningen. Respondent 8 framhåller att ett arbete med att kartlägga hela produktionen måste utföras. Ett flertal andra respon- denter uttrycker också att dokumentationen kommer att innebära en utmaning.
En god social hållbarhet påverkar produkten i slutändan och gör att det blir bättre kvalitet på alla sätt. [...] Vi har aldrig jobbat med social håll- barhet på det sättet så det vi måste göra är att få allt dokumenterat [...] det är någon som inte har gjorts i dagsläget eftersom det inte har behövts. [...] Utmaningen blir att dokumentera alltihop.
(Respondent 5)