4. RESULTAT
4.1. Intervjuer med aktörer i byggbranschen
4.1.2 Vilka svårigheter och utmaningar kan identifieras i leverantörer av varor till
hållbarhet?
Företag 1
Företaget har endast avtal med underleverantörer i första ledet. I avtalet står det fast- ställt att de förväntar sig att underleverantören i sin tur ska ha motsvarande krav på sina leverantörer. Respondenten framhåller att de däremot inte har rätt att kontrollera att kraven efterföljs hos underleverantörerna och ser det som en svårighet i arbetet med social hållbarhet.
Det finns inte dokumenterat huruvida interna eller externa revisioner ger bäst resultat. En svårighet blir därmed att veta vilken metod som ger det mest tillförlitliga resultatet.
En annan utmaning för företaget av den här storleken är de långa och kom- plexa leverantörskedjorna. Företaget har till exempel cirka 600 underleverantörer i första ledet.
Produkter som framställts genom kemisk process kan vara svåra att spåra. Le- verantörer av kemikalier kan ha ett patent som medför att de inte behöver redovisa innehållet och det är då problematiskt att kartlägga hela leverantörskedjan. “Transpa- rens är den stora utmaningen.”
Företag 2
Då inga avtal existerar mellan företaget och underleverantörer efter första ledet, ställs inga krav på hur de ska arbeta med social hållbarhet. Det kan ses som en svårighet om krav i framtiden ska kommuniceras längre ned i kedjan.
23 Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET
En annan utmaning som kan identifieras är att på grund av att företaget konti- nuerligt expanderar och köper nya fabriker är det inte möjligt att ha samma nivå av arbete med social hållbarhet på alla företagets fabriker eftersom det krävs en över- gångstid för att genomföra förbättringar.
Företag 3
Som tidigare nämnts i 4.1.1 framkommer det inte huruvida uppförandekoden innehål- ler krav på hur leverantörer ska arbeta med social hållbarhet. Respondenten menar att det är sådant som hanteras på företagets Europakontor och det är därför svårt att vara med och påverka:
“Vi påverkar ju inte det. Det styrs från högre ort, precis som vi styrs därifrån. [...] Våra strate- giska inköpare kan ju vara med och påverka, men vi styrs ifrån huvudkoncernen”.
Respondenten tror att det kan bli problematisk att införa krav på hur arbetet med social hållbarhet ska se ut. Svårigheten ligger i att kommunicera kraven till de systerbolag som har produktionen.
Företag 4
En svårighet som nämnts i 4.1.1 är bristen på resurser för att utföra revisioner på un- derleverantörer.
En annan tydlig utmaning som identifieras på företaget är svårigheten att spåra underleverantörer längre ned i leverantörskedjan. Detta är ett problem i kemikalie- branschen generellt. Det finns ett motstånd till att lämna ut information på grund av patent och företagshemligheter. Underleverantörer vill ogärna lämna ut uppgifter på var de köper varor för att inte riskera att inköparen hoppar över ett steg och handlar direkt från nästa steg i ledet: “För oss är det svårt att kontrollera hela vägen för det blir hemligt någonstans på vägen många gånger. Det är ett problem”.
Företaget köper upp andra företag och expanderar snabbt. De uppköpta före- tagen behöver några år på sig att nå upp till samma standard. Det ses som en svårighet i det sociala hållbarhetsarbetet då det kan ta tid att förändra arbetsmiljön i en fabrik.
Företag 5
Respondenten konstaterar att utmaningen blir att dokumentera aspekter rörande soci- al hållbarhet och det är något de vill och måste jobba med i och med Byggvarubedöm- ningens krav. “Det kan bli genom en ISO-certifiering eller om det ska vara certifierat enligt något annat i Byggvarubedömningen?”
Företag 6
I och med att det finns så pass många olika miljöbedömningssystem skapar det pro- blem, enligt respondenten: “Pengar tas från forskning och utveckling för att kunna finansiera dessa olika bedömningssystem”.
24
Kap 4. Resultat
Företag 7
Inga specifika svårigheter nämns under intervjun.
Företag 8
Respondenten framhåller att en utmaning blir att kartlägga den egna produktionen: “Ur ett socialt perspektiv behöver vi nog kartlägga vår produktion också och framför- allt på ett nytt sätt att titta igenom våra processer och se hur våra egna produkter upp- fyller kraven”.
Social hållbarhet tolkas på två olika sätt inom företaget vilket ibland blir pro- blematiskt:
Dels finns det man gör runt projekten för att skapa en bättre tillvaro för de som bor där och social hållbarhet i leverantörskedjan går mer under vårt etiska arbete. Däremot finns de flesta frågorna med i kriterierna i le- verantörsrevisionsmallar. Så kraven ställs delvis redan, men en insats be- höver göras för att både synkronisera och förklara varför vi ställer de här frågorna och varför det är viktigt.
(Respondent 8)
Företag 9
Enligt respondenten kommer det vara en resa för företaget att börja ställa krav på soci- al hållbarhet. De behöver i framtiden jobba med att kommunicera och skriva in det redan i förfrågningsunderlaget. Det måste ske på sikt: “Det kommer att ta ett tag innan tillräckligt med information kommer in för att alla entreprenörer och underleverantö- rer ska klara sig och vi känner att det går att göra riktigt bra val på inom området soci- al hållbarhet också.”
Även i detta fall kan en svårighet i att definiera vad social hållbarhet identifie- ras:
Socialt ansvarstagande innebär olika saker. Dels att ställa krav på de pro- dukter som används och säkerställa att det i leverantörsledet inte finns några problem med tillverkningen av varan. Ett annat tema är hur man som organisation är en samhällsansvarstagande aktör i lokalsamhället.
(Respondent 9)
Sammanfattning
Respondent 1 och 4 uppger att det är problematiskt att spåra produkter som är fram- ställda genom kemisk process då det råder brist på transparens. De företag som verkar globalt och har långa leverantörskedjor är medvetna om utmaningen att spåra och identifiera alla underleverantörer. Flera av respondenterna talar om dokumentation och kommunikationen till underleverantörer och systerbolag som den största utma-
25 Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET
ningen. En svårighet som Respondent 6 och 8 tar upp är otydligheten kring vad social hållbarhet innebär och att det i branschen utvecklats en stor variation av bedömnings- system.