Vad är företagets uppfattning angående införandet av krav på social

Företag 1

Respondenten tror inte att företaget kommer ha några problem att bli bedömda av Byggvarubedömningen. Eftersom företaget ligger i framkant och bedriver ett arbete med social hållbarhet på hög nivå, både jämfört med liknande företag och andra branscher, kommer en bedömning endast ses det som en konkurrensfördel. I framti-den hoppas respondenten att kunder ska ställa liknande krav på social hållbarhet som det i dagsläget ställs på miljön.

Företag 2

Respondenten ser vissa svårigheter med att bli bedömda utifrån social hållbarhet av Byggvarubedömningen:

31 Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET

Det kan vara problematiskt med “mjuka värden”, hur de ska följas upp och kontrolleras. Ska Byggvarubedömningen göra revisioner? För att det ska vara meningsfullt behöver det kopplas till någon tredjepartscertifie- ring eller liknande. Till exempel certifiering via UN Global Compact och då är det någon som kontrollerar och se till att de krav som ställt uppfylls. Eller ISO-certifieringar, då kommer en tredjepart och revisioner. Detta ger också ett mervärde eftersom det är seriöst då det kontrolleras.

(Respondent 2)

Företag 3

Uppfattningen att det inte kommer innebära några större problem att i framtiden ställa högre krav på hur arbetet kring social hållbarhet ska se ut. ”Vi jobbar väldigt mycket med sådana här frågor [hållbarhetsfrågor]. [...] vi gör nog mycket mer än vi tror. Det märker man när man börjar titta på det.”

Respondenten tror att de ligger till ungefär likadant som konkurrenterna angå- ende social hållbarhet eftersom alla köper ifrån samma ställe. “Många företag har sitt ursprung i samma företag och arbetar nog på liknande sätt. Det gäller bara att välja rätt underleverantör, och i regel väljer man samma underleverantör som konkurren- ten. [...] Det är nog inte så stora problem där.”

Företag 4

Generellt är arbetet med social hållbarhet ännu inte speciellt utbrett på företaget i Sve- rige. Anledningen är att de framförallt handlar på svensk och europeisk marknad och förutsätter att svenska lagar och EU:s lagar följs och att det därmed inte kommer att innebära några problem att bli bedömda. Dock kan det bli problem att nå underleve- rantörer på grund av bristande transparens.

Företag 5

Den generella uppfattning är att social hållbarhet är intressant och något som måste tas på allvar. Respondenten tycker det är bra att det kommer in som ett bedömningskrite- rium i Byggvarubedömningen. “En god social hållbarhet påverkar produkten i slutän- dan och gör att det blir bättre kvalitet på alla sätt. Jag tror att vi kommer klara de grän- ser relativt lätt eftersom hela produktionen finns på svensk mark.”

Eftersom system som Byggvarubedömningen kommer att ställa sociala håll- barhetskrav måste företaget ha arbetet kring social hållbarhet dokumenterat, enligt respondenten: “Det får bli genom ISO 26000 eller att vi hittar en standard som passar oss.” Respondenten vill dock poängtera att de sociala frågor som stora företag med produktion utomlands behandlar inte drabbar de på samma sätt eftersom allt finns nära:

32

Kap 4. Resultat

Vi försöker hålla oss så uppdaterade vi bara kan och vi förstår att social hållbarhet är viktigt. Eftersom vi har all produktion här i Sverige och vi har god kontakt med våra underleverantörer som också producerar i Sve- rige samt vet att de följer svenska lagar, regler och fackföreningar, har de frågorna inte drabbat oss.

(Respondent 5)

Företag 6

Respondenten har svårt att tro att det skulle innebära problem med att ställa högre sociala hållbarhetskrav på sina leverantörer om det i framtiden blir nödvändigt: “Det finns ett värde i att fabrikerna kontrolleras [...] Jag ser inget av det här som något nega- tivt eller ett jätteproblem i min vardag med våra leverantörer hur man ska hantera det.”

Vidare får Byggvarubedömningen beröm för att vara det bästa systemet för be- dömning av byggvaror i Sverige. Respondenten påpekar dock vikten av att vara upp- daterad i en bransch som hela tiden utvecklas.

Företag 7

Respondenten tycker att det ger ett mervärde att bli bedömda ur social hållbarhets- synpunkt: “För oss är det bara en fördel att Byggvarubedömningen ska ta in sociala kriterier eftersom vi redan är där”. De upplever att deras kunder, de större bolagen, inte ställer några krav på socialt hållbart arbete: “De frågar inte efter sociala kriterier, men de frågar efter bedömningar från Byggvarubedömningen.”

Företag 8

Respondenten förklarar att företaget ser positivt på att Byggvarubedömningen grans- kar produkter ur ett socialt hållbart perspektiv, dels deras egna produkter, men även för att säkerställa att underleverantörerna uppfyller kraven.

Vi vill att våra leverantörer som har ett långsiktigt kontrakt ska svara på Byggvarubedömningens kriterier. Upptäcks brister kan kanske endast en revision göras som fokuserar på de bristerna som leverantörerna svarat svagt på. Då kan mer tryck läggas på de frågorna och då kanske även till- sammans med andra stora företag [...] och arbeta ihop med dessa frågor för att ställa gemensamma krav. Byggvarubedömningen arbete ger möj- lighet att arbeta mer strukturerat kring frågan och hur arbetet med avvi- kelser ska gå till. Ska vi lägga jättemycket pengar internt och så gör de andra stora företagen samma sak och är ute och kontrollerar alla sina le- verantörer eller ska vi samordna ett förarbete så att leverantörerna kan förbereda sig och komma igång med ett arbete? Då kan vi fokusera mer på att se till att de arbetar med frågan och välja leverantörer utifrån vad de faktiskt gör.

33 Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET

(Respondent 8)

Företag 9

Respondenten berättar att det undersöks huruvida verktyget ISO 26000 kan implemen- teras på byggvaror, men ser då att det uppstår ett annat problem. Det skulle, enligt respondenten, innebära ett tidsödande arbete och vara mycket ineffektivt. Det finns en styrka i att många företag istället går ihop och använder bedömningssystem som Byggvarubedömningen. Företaget arbetar aktivt med den sociala aspekten och delar av organisationen är verifierad enligt ISO 26000. ISO 26000 används även som ett verk- tyg för att identifiera risker och om det säger respondenten:

I det arbetet konstaterar vi att många av riskerna ligger i det vi köper. [...] antingen det vi köper i form av entreprenader [...] det andra är att vi kö- per också produkter, och produkter är en del av det även om det inte all- tid är vi som köper dem utan det kan vara byggentreprenören också.

(Respondent 9)

Sammanfattning

De flesta respondenterna ser inga problem med att företagets produkter blir bedömda. Företag 5 tror att de kommer klara gränserna enkelt eftersom de endast har produktion på svensk mark. Företag 1 anser att de ligger i framkant och har ett socialt hållbarhets- arbete på hög nivå jämfört med andra. Det finns en fördel med att många företag går ihop och använder endast ett bedömningssystem som Byggvarubedömningen. Tidsö- dande samordning, ineffektivitet och administration kan undvikas med ett bedöm- ningssystem och en gemensam bedömning kan på så sätt spara tid och pengar. Doku- mentation ses som ett av de största problemen i och med en bedömning och speciellt att samla information om nya produkter. Hos flertalet av respondenterna uppstod det frågor kring hur uppföljning och kontroll av bedömningen ska ske. Hur ska samtliga företag bli bedömda utifrån samma kriterier?

34

35 Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET