Social hållbarhet

(1)

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2016/01-SE

Examensarbete 15 hp Juni 2016

- en undersökning av de möligheter och utmaningar som leverantörer av varor till bygg- och fastighetsbranschen står inför i arbetet med social hållbarhet

Emma Peres

Anna Skog

(2)

(3)

Examensarbete 15 hp Juni 2016

SOCIAL HÅLLBARHET

– en undersökning av de utmaningar och möjligheter som leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen står inför i

arbetet med social hållbarhet

Emma Peres Anna Skog

Institutionen för teknikvetenskaper, avd. Tillämpad Mekanik, Byggteknik

Uppsala Universitet, Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1, Box 534, 751 21, Uppsala

(4)

ii

Examensarbete 2016

Denna rapport är framställd vid Institutionen för teknikvetenskaper, avd. Tillämpad Mekanik, Byggteknik, Uppsala Universitet, 2016

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2016/01-SE

Institutionen för Teknikvetenskaper, avd. Tillämpad Mekanik, Byggteknik

Uppsala Universitet, Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1, Box 534, 751 21, Uppsala

(5)

iii

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten

Besöksadress:

Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0

Postadress:

Box 536 751 21 Uppsala

Telefon:

018 – 471 30 03

Telefax:

018 – 471 30 00

Hemsida:

http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

Social sustainability - An investigation of the challenges and opportunities suppliers of products in the

construction and real estate industry faces in the work with social sustainability

Emma Peres och Anna Skog

Social sustainability is a concept in which relevance is prevailing within the

construction industry. In 2016 there shall be a new EU constitution that shall require mandatory sustainability reporting for companies and organisations and new

regulations that precedes the current regulation on working environments. The purpose of the regulations is to promote a virtuous working environment and avert the risk of illness due to organisational and social conditions within the work

environment. As a consequence, companies need to increase their socially sustainable requirements where primary focus has been on economic sustainability and

environmental sustainability.

Byggvarubedömningen are a non-profit association that through assessments examine products used within construction practices and the real estate industry with a focus on chemical content of materials and their adverse effects on the environment.

Byggvarubedömningen are to implement social criteria’s within their assessments on behalf of their investors which consists of builders, real estate companies and various other participants within the construction industry.

The purpose of this report is to investigate how suppliers of products in the construction and real estate industry, which are members of Byggvarubedömningen, work with social sustainability in the current situation. This report highlights social sustainability aspects that align with basic human rights. The goal of this report is to observe difficulties and challenges suppliers of products in the construction and real estate industry faces within social sustainability work and with requirements defined in the supply chain. In conclusion the report shall provide a basis for further studies in the field of the construction industry since there is a current shortage in similar surveys regarding social sustainability.

Information has been collected through semi-structured interviews from companies that supply products to the construction and real estate industry to increase a greater understanding of the significance of social sustainability work for the industry.

Literature studies about the concept social sustainability and underlying reasons for the introduction of social criteria’s have been made to collect more information about why the subject is relevant today.

The results of the survey show that suppliers' work with social sustainability are of varying degree and it is possible to discern clear difficulties, but also benefits of developing a work on social sustainability. The survey also shows that all companies participating in the study have a positive attitude towards having their products being assessed in terms of social sustainability in the future. Major companies expressed that it would be difficult to track their products processes all the way to the extraction of raw materials, whilst the smaller companies informed that it would not be as onerous.

& Further studies with more extensive interviews should be conducted to generate a more detailed comparison between product groups and also generate a broader understanding of the situation in the construction industry today.

Handledare: Ouliana Åhlfeldt

Ämnesgranskare: Carl Anderson Kronlid Examinator: Caroline Öhman Mägi ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2016/01-SE

(6)

iv

SAMMANFATTNING

Social hållbarhet är ett begrepp som blir allt mer aktuellt i byggbranschen. Under år 2016 kommer en ny EU-lag som ställer krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning för företag och organisationer och nya föreskrifter som utgår från arbetsmiljöför- ordningen med syftet att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa.

Som en konsekvens ökar kraven på att företag utvecklar sitt sociala hållbarhetsar- bete.

Byggvarubedömningen är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som i dagsläget granskar produkter som används i bygg-, fastighet- och anläggnings- branschen utifrån kemiskt innehåll och miljöperspektiv. På uppdrag av Byggvaru- bedömningens ägarföretag, som består av byggherrar, fastighetsföretag och andra aktörer i byggbranschen, ska de som ett nästa steg implementera sociala kriterier i sina bedömningar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen, som är medlemsföretag i Byggvarubedömningen, arbetar med social hållbarhet i dagsläget. I den här rapporten avgränsas social håll- barhet till att syfta på aspekter som är förenliga med mänskliga rättigheter. Målet är att rapporten ska uppmärksamma svårigheter som leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen ställs inför i och med ett arbete med social hållbarhet. Av- slutningsvis ska arbetet ge en grund för fortsatta studier inom ämnet i byggbranschen då det idag råder brist på liknande undersökningar som behandlar social hållbarhet.

Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har information samlats in från olika företag som är leverantörer av varor till bygg- och fastighetsbranschen. Litte- raturstudier om begreppet social hållbarhet och bakomliggande orsaker till infö- randet av sociala kriterier har genomförts för att få mer information om varför äm- net är aktuellt idag.

Resultatet av undersökningen visar att leverantörernas arbete med social hållbarhet är av varierande omfattning och det går att urskilja tydliga svårigheter, men även fördelar med att utveckla arbetet med social hållbarhet. Undersökningen visar också att samtliga företag som deltar i studien är positivt inställda till att i framtiden få sina produkter bedömda med avseende på social hållbarhet. De större företagen ser det som en omöjlighet att spåra sina produkter hela vägen ned till råvaruutvinningen, medan de mindre företagen beskriver det som genomförbart.

Vidare undersökningar med en mer omfattande intervjustudie med fler ak- törer i byggbranschen bör utföras för att generera en utförligare jämförelse mellan de olika produktgrupperna och även frambringa en bredare uppfattning om hur läget i byggbranschen ser ut idag.

Nyckelord: Social hållbarhet, Byggvarubedömningen, leverantörskedja, mänskliga rättig- heter, uppförandekod, revisioner, supply chain management, underleverantör

(7)

v FÖRORD

Examensarbetet har genomförts som avslutande del på högskoleingenjörspro- grammet i byggteknik vid Uppsala Universitet under denna soliga vårtermin 2016.

Rapporten har delvis utförts för Byggvarubedömningen i Stockholm med deras hållbarhetsansvarige Ouliana Åhlfeldt som vår handledare. Vi vill rikta ett stort tack till Ouliana för all stöttning och feedback och till övriga personer på Byggvaru- bedömningen som fick oss att känna oss välkomna på kontoret. Ämnesgranskare har varit Carl Andersson Kronlid på Institutionen för Teknikvetenskaper, Industri- ell teknik, som vi även honom vill rikta ett stort tack till för värdfulla synpunkter.

Slutligen vill vi tacka alla respondenter som svarat på våra frågor och deltagit i denna studie.

Anna Skog och Emma Peres Uppsala 2016

(8)

vi

ORDLISTA

CSR - Corporate Social Responsibility (svenska: företags samhällsansvar) ETA - European Technical Approval, en organisation för teknisk bedömning av byggprodukter

FPC - Factory Production Control, övervakning och kontroll av viss produktion eller drift

FSC - certifiering - Forest Stewardship Council-certifiering, ett certifieringssystem för skogsbruk

GRI - Global Reporting Initiative, en hållbarhetsrapporteringsstandard som hjälper organisationer att möta hållbarhetsutmaningar

ILO - Internationella arbetsorganisationen (engelska: International Labour Organi- sation), FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor

ISO 26000 - en internationell ISO-standard med riktlinjer för socialt ansvarstagande Konfliktmineraler - mineraler vars utvinning stödjer konflikter och kränker mänsk- liga rättigheter

Revisioner - en oberoende granskning och uttalande om information av förhållan- den på en plats

Smältverk - industriell anläggning som framställer metaller

UN Global Compact - internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbets- rättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag

Uppförandekod - riktlinjer för hur ett företag eller en organisation ska bedriva sin verksamhet

(9)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Mål ... 3

1.4 Frågeställningar ... 3

1.5 Avgränsningar ... 3

1.6 Presentation av Byggvarubedömningen ... 4

2. TEORI ... 7

2.1 Hållbar utveckling ... 7

2.1.1 Social hållbarhet ... 8

2.2 Motiv till arbete med hållbarhetsfrågor ... 9

2.3 Nya EU–direktiv om hållbarhetsrapportering och föreskrifter om arbetsmiljö 9 2.4 Supply chain management ... 10

3. METOD... 13

3.1 Litteraturstudie ... 13

3.2 Intervjustudie ... 13

3.2.1 Intervjuernas karaktär ... 13

3.2.2 Metodkritik ... 14

3.2.3. Urval ... 14

3.2.4 Utförande ... 15

4. RESULTAT ... 17

4.1. Intervjuer med aktörer i byggbranschen ... 18

4.1.1. Hur arbetar leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen med social hållbarhet idag? ... 18

4.1.2 Vilka svårigheter och utmaningar kan identifieras i leverantörer av varor till bygg- och fastighetsbranschens arbete med social hållbarhet? ... 22

4.1.3 Vilka möjligheter och fördelar kan leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen se med ett arbete kring social hållbarhet? ... 25

4.1.4 Är det möjligt för leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen att spåra sina produkter hela vägen ned i leverantörskedjan? ... 26

4.1.5 Vad är företagets uppfattning angående införandet av krav på social hållbarhet?... 30

(10)

5. ANALYS... 35

5.1. Svårigheter med arbete kring social hållbarhet... 35

5.1.1. Otydlighet kring definition, regelverk och bedömningssystem ... 35

5.1.2 Komplexa leverantörskedjor... 36

5.1.3. Brist på transparens ... 36

5.1.4 Revisioner och avsaknaden av avtal ... 37

5.1.5 Dokumentation och administration ... 38

5.2 Möjligheter och fördelar med ett arbete kring social hållbarhet ... 38

5.2.1. Konkurrensfördel ... 38

5.2.2. En ansvarstagande roll ... 39

5.2.3. Minskad risk för skandaler och positiv marknadsföring ... 39

5.3 Skillnader mellan olika produktgrupper ... 40

5.4 Spåra produkter i leverantörskedjan ... 41

5.6 Diskussion ... 42

5.6.1 Kritik till undersökningen ... 42

5.6.2 Förlitan på “ det större systemet” ... 42

5.6.3 Etiska dilemman ... 43

6. AVSLUTNING ... 45

6.1 Slutsats ... 45

6.2 Rekommendationer ... 46

6.3 Fortsatta studier ... 46

Referenslista ... 49

Bilaga 1: Mail till respondenter samt huvudsakliga frågeställningar ... 51

Bilaga 2: FN:s tio kärnkonventioner ... 53

Bilaga 3: Social sustainability principles (Missimer, 2015) ... 54

(11)

Kap 1. Inledning

1

1. INLEDNING

I den inledande delen presenteras först en bakgrundsbeskrivning till examensarbetet. Vidare fastställs syfte, mål och frågeställningar som följs upp av en beskrivning av undersökningens avgränsningar. Som avslutning introdu- ceras den organisation som ämnar använda denna undersökning som underlag till ett pågående projekt.

1.1 Bakgrund

Genom utvecklingen av tekniska hjälpmedel lever vi i en allt mer globaliserad värld. Människans rörlighet och kommunikationsmöjligheter ökar och av- ståndet till omvärlden minskar. Som Jansson (2014, p. 12) framhåller: “Globala förhållanden är varken beroende eller begränsade av det lokala samhället”.

Svenska byggföretag gör affärer och tecknar avtal med leverantörer långt ut- anför Sveriges gränser och det leder till att allt fler människor och företag har en indirekt påverkan på varandra. Som en konsekvens ökar även medveten- heten om människors olika levnadsvillkor och det ställer vissa etiska krav på människan som individ, men även på företag och andra organisationer (Jen- sen & Tollefsen, 2012). De byggvaror du handlar på den svenska marknaden kan påverka en människas liv i andra delar av världen. Framställningen av produkter till den svenska bygg- och fastighetsbranschen ser mycket olika ut.

Vissa material utvinns inom Sveriges gränser, medan andra har sitt ursprung internationellt. Beroende på användningsområde och vilken typ av material en produkt består av är framställningsprocessen olika lång och komplicerad.

Konsekvensen blir att leverantörskedjorna ser olika ut.

I byggbranschen är det i dagsläget fokus på att material, produkter och arbetsmetoder är hållbara ur miljösynpunkt. I Boverkets hållbarhetsrapport (2012, p 39) poängteras att hushållnisng med resurser blir allt viktigare och återvinningen av byggnadsmaterial har utvecklats, samtidigt som farliga äm- nen till största delen är utfasade. “Ny bebyggelse byggs alltid klimatsmart”.

Det som blir allt mer aktuellt i branschen är att även införliva sociala hållbar- hetskrav. Boverket (2010, p. 21) framhåller vidare: “Sedan 1990-talet har en enorm mängd skrifter producerats på temat social hållbarhet”. Däremot finns det i dagsläget ingen allmän definition av begreppet social hållbarhet. Det kan tolkas olika, vilket leder till en brist på tydlighet i branschen (Missimer, 2015).

Att definiera social hållbarhet är därför svårt, men kan generellt syfta till rätt- visa, välbefinnande och rättigheter för alla individer och på alla arbetsplatser.

Under 2016 träder en ny EU-lag i kraft som ställer krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning. I Sverige kom Arbetsmiljöverket med nya föreskrifter

(12)

Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET

2

om organisatorisk och social arbetsmiljö som utgår från arbetsmiljöförord- ningen. Det ställer nya krav på att byggföretagen aktivt jobbar med social hållbarhet och även kan redovisa hur de gör det. Vidare har media under de senaste åren uppmärksammat missförhållanden på arbetsplatser hos stora byggföretag (se t.ex. Barnarbetare tillverkar utrustningen till landstinget 2007, Trakasserier och svältlöner vid Mall of Scandinavia 2016). Det leder till en ökad medvetenhet hos organisationer och kunder i byggbranschen, vilket ställer allt högre krav på byggföretagen, men också att de produkter som används och köps in är tillverkade på ett socialt hållbart sätt. Det finns idag ett antal olika system (exempelvis Sunda Hus och BASTA) som aktörer i byggbranschen kan använda sig av för att ta del av information om olika produkter och dess in- nehåll. Byggvarubedömningen är ett sådant system som bedömer och tillhan- dahåller information om miljöbedömda varor och påverkar produktutvecklingen mot en giftfri och god bebyggd miljö. Nästa steg för Byggvarubedöm- ningen är att utöka bedömningen med att införliva sociala krav på de byggva- ruprodukter som bedömts i systemet (Byggvarubedömningen, 2015).

Byggbranschens globalisering med en ökad medvetenhet, nya lagar och direktiv, medial uppmärksamhet, företags hållbarhetsarbete samt människans möjligheter att påverka ska tillsammans bidra till en socialt hållbar bygg- bransch med goda arbetsförhållanden och respekt för mänskliga rättigheter för alla människor världen över.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen, tillika medlemsföretag i Byggvarubedömningen, arbetar med social hållbarhet i dagsläget. Undersökningen ska därigenom generera en indikation på hur långt byggbranschen kommit i arbetet med social hållbarhet i dag. Vidare ska arbetet visa på vad ett ökat arbete med social håll- barhet kan innebära för leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen, och se huruvida det går att identifiera några tydliga skillnader beroende på vilken typ av produkt som produceras. Arbetet syftar till att (1) bidra med underlag inför Byggvarbedömningens införande av bedömningskriterier av social hållbarhet och öka förståelsen för hur leverantörskedjorna kan se ut. På så vis ska undersökningen hjälpa till att säkerställa att en bedömning av produkter som används i bygg-, anläggnings-, och fastighetsbranschen med avseende på social hållbarhet hamnar på en genomförbar nivå. Samt (2) öka intres- set för de sociala hållbarhetsaspekterna och på sikt bidra till att företag i byggbranschen i större utsträckning inkluderar dessa i sitt hållbarhetsarbete.

(13)

Kap 1. Inledning

3

1.3 Mål

Målet är att rapporten ska uppmärksamma svårigheter och utmaningar som leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen ställs inför i och med ett arbete med social hållbarhet och med kravställning ned i leverantörskedjorna.

Vidare ska rapporten fungera som underlag till utformningen av kriterier för Byggvarubedömningens bedömningssystem av social hållbarhet. Ytterligare ett mål är att uppmärksamma hur olika aktörer i byggbranschen ställer sig till att i framtiden få sina produkter bedömda med avseende på social hållbarhet.

Avslutningsvis är målsättningen att arbetet ska ge en grund för fortsatta studier inom ämnet då det råder brist på undersökningar som behandlar social hållbarhet i dagsläget.

1.4 Frågeställningar

Examensarbetet kommer att besvara följande frågeställningar:

● Hur arbetar leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen med social hållbarhet idag?

● Vilka svårigheter och utmaningar kan identifieras i leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschens arbete med social hållbarhet?

● Vilka möjligheter och fördelar kan leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen se med ett arbete kring social hållbarhet?

● Finns det tydliga skillnader mellan olika produktgrupper vad gäller social hållbarhet?

● Är det möjligt för leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen att spåra sina produkter hela vägen ned i leverantörsked- jan?

● Vad är företagens uppfattning angående införandet av krav på social hållbarhet?

1.5 Avgränsningar

Det är inte relevant att ta upp alla definitioner av social hållbarhet på grund av undersökningens syfte och vi har avgränsat begreppet till att endast avse mänskliga rättigheter och antikorruption i leverantörskedjan i enlighet med:

● ILO:s åtta kärnkonventioner (Union to Union, 2016).

● FN:s konventioner (UN Global Compact, 2016)

● Riodeklarationen om miljö och utveckling (United Nations, 1972)

(14)

4

● Genevekonventionerna om reglering av väpnade interna och mellan- statliga konflikter (Röda korset, 2016)

Rapporten behandlar således inte samhällsplanering, stadsutveckling och vo- lontärarbete och liknande aspekter som annars kan kopplas till begreppet social hållbarhet i byggbranschen.

Arbetet avgränsas även till att undersöka leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen som ansvarar för slutproduktionen av byggvaror och levererar produkten till den svenska marknaden. De produkter som leveran- törerna arbetar med är:

● golvbeläggning av bland annat trä, plast och textil

● yt- och fasadmaterial av skiffer och keramiska plattor

● tillsatsmedel för betong och byggmaterial

● dörr- och låsanordningar av stål

● elektronik

Vi har medvetet tagit kontakt med leverantörer som arbetar med olika typer av material för att se om det går att urskilja någon skillnad i hur arbetet med de sociala hållbarhetsfrågorna ser ut mellan olika produkter. Det betyder att leverantörskedjorna för respektive företag varierar vilket gör att svårigheter, möjligheter och flera olika sätt att arbeta med social hållbarhet kan uppmärk- sammas. Urvalet av företagen beskrivs i avsnitt 3.2.3.

Eftersom arbetet avser att göra en undersökning av Byggvarubedöm- ningens medlemsföretag har de företag som intervjuats sedan tidigare produkter registrerade och bedömda i Byggvarubedömningen. Studien omfattar endast leverantörer som redan är bekanta med bedömningssystemet och där- med innehar viss information kring produkternas spårbarhet. Det var ett medvetet val eftersom de är företag som i första hand kommer att få en förfrå- gan om att få sina produkter bedömda även utifrån hur de arbetar med social hållbarhet.

1.6 Presentation av Byggvarubedömningen

Byggvarubedömningen är en ekonomisk förening som har skapats på initiativ av Sveriges fastighetsägare och byggherrar och ska bidra med information och transparens om produkter som säljs inom den svenska bygg-, fastighet- och anläggningsbranschen (Byggvarubedömningen, 2016).

Leverantörerna av produkter för bygg-, fastighet- och anläggnings- branschen kan bedöma sina produkter i Byggvarubedömningens databas.

Produkterna i systemet bedöms i nuläget utifrån sju aspekter/kriterieområden: kemiskt innehåll och sex stycken livscykelparamet-

(15)

Kap 1. Inledning

5 rar. Efter granskningen erhåller produkten en bedömning på kemiskt innehåll, men också en totalbedömning där alla sju kriterieområden vägs samman. Re- sultatet visas utifrån ett trafikljussystem där grön: rekommenderas, gul: accepteras och röd: undviks.

Nästa steg för Byggvarubedömningen är att utöka sina produktbe- dömningar till att omfatta bedömning på social hållbarhet. Då social hållbar- het är ett brett och nytt område för många behöver det tydligt definieras vad som krävs för att uppnå respektive nivå. Med anledning av det har ett kriteri- edokument tagits fram som beskriver hur arbetet med respektive del kan bed- rivas och ska fungera som en guide för leverantörer av varor till bygg-, fastighet-, och anläggningsbranschen. Då arbetet är nytt så kommer kraftansträng- ningar göras från Byggvarubedömningen i form av utbildningar och kontinu- erliga dialoger för att hjälpa leverantörer att komma igång, innan en skarp bedömning börjar göras. De produkter som bedöms med avseende på social hållbarhet ska uppfylla krav som bygger på:

● ILO: s åtta kärnkonventioner (Union to Union, 2016)

● FN: s konventioner (UN Global Compact, 2016)

● Riodeklarationen om miljö och utveckling (United Nations, 1972)

● Genevekonventionerna om reglering av väpnade interna och mellan- statliga konflikter (Röda korset, 2016)

Byggvarubedömningens (2016) sociala kriterier har till syfte att:

● Bidra till en förbättrad situation för de arbetstagare som producerar byggvaror runtom i världen.

● Premiera de byggvaror som idag produceras under schyssta arbetsvillkor, med respekt för internationellt erkända mänskliga rättigheter och utifrån ett aktivt anti-korruptionsarbete.

● Ge stöd och vägledning till leverantörer av fastighetsrelaterade produkter i arbetet med mänskliga rättigheter och anti-korruption.

● Underlätta för aktörer i bygg- och fastighetsbranschen att ställa sociala krav i byggprojekt genom att bidra med information och transparens.

(16)

Kap 3 Teori

6

(17)

2. TEORI

I följande kapitel beskrivs teorin bakom hållbarhetsperspektivet och mer ingående pa- rametern social hållbarhet. Sedan beskrivs motiv till ett hållbarhetsarbete och en av anledningarna till Byggvarubedömningens införande av sociala kriterier. Vidare diskuteras leverantörskedjor.

2.1 Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling introducerades först av miljövetaren och författaren Les- ter Brown i början av 1980-talet. Det var efter att FN-kommissionen för miljö och ut- veckling, World Commission on Environment and Development, lanserade den så kallade Brundtlandsrapporten, eller Vår gemensamma framtid år 1987, som begreppet blev glo- balt uppmärksammat. (Chefsforumet för hållbar utveckling, 2012). Brundtlandskom- missionen leddes av Gro Harlem Brundtland och hållbar utveckling definierades som följande: “En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter till att tillfredsställa sina behov” (UN 1987, p. 40).

Baserat på Bruntlandsrapporten togs senare beslut om en handlingsplan för hållbar utveckling på FN-kommissionens konferens i Rio de Janeiro. Under Riokonferensen antogs ett handlingsprogram, Agenda 21, som gav riktlinjer och mål för att uppnå en hållbar utveckling.

Inför FN:s toppmöte i Johannesburg 2002 tog Sverige fram en nationell strategi för hållbar utveckling. Strategin går ut på att hållbarhet ska vara ett långsiktigt mål och innefattar arbete både nationellt och internationellt. Hållbarhet delas vanligen upp i tre huvudgrenar: ekonomisk-, social-, och ekologisk hållbarhet. Dessa tas upp i den nat- ionella strategin för hållbar utveckling och vikten av att de tre huvudgrenarna integre- ras och samverkar betonas.

Figur 1: bild för att visa de tre komponenterna som ska samverka för att uppnå hållbar utveckling.

källa: hälsomyndigheten.se

7

(18)

Kap 2. Teori

8

Det finns en del kritik riktat mot otydligheten i hållbarhetsdefinitionen. Merlina Mis- simer skriver i sin avhandling Social Sustainability within the Framework for Strategic Sustainable Development (2015) att vaga definitioner har lett till att den stora bredden av verktyg, metoder och ramverk för hållbarhet har utvecklats att rikta sig mot specifika områden. Konsekvensen blir förvirring och ett växande behov av att förhålla sig till olika definitioner. Hon menar att det är en anledning till att företag har svårt att förstå hur de ska arbeta hållbart. Marrewijk & Werre (2003) ser dock en fördel med att utvecklingen har lett till en bredd av specifika verktyg och ramar. De skriver i sin artikel Multiple Levels of Corporate Sustainability att det ger företag en möjlighet att använda de verktyg som passar till sin valda inriktning på arbetet. På så vis går det att använda funktioner som löper i linje med företagets ambitionsnivå.

2.1.1 Social hållbarhet

I dagsläget existerar ingen allmän definition av begreppet social hållbarhet. Begreppets betydelse varierar beroende på vilket sammanhang och vilken bransch det används i.

Forskning på ämnet avslöjar bristen på tydlighet och robusthet och att det finns en icke fungerande definition av social hållbarhet (Missimer, 2015). Vidare poängterar Missi- mer vikten av att definitionen av social hållbarhet ska vara övergripande och inte ogil- tigförklara andra angreppssätt. Det ska istället skapa möjlighet för andra definitioner att jämföras och analyseras via en större och mer allomfattande ram.

CSR, Corporate Social Responsibilty, innebär att företag aktivt engagerar sig i samhällsutvecklingen (CSR Sweden, 2016). Det är ett uttryck som används flitigt av organisationer idag. CSR Europe har tagit fram en strategi, Enterprise 2020, där målet är att bygga en ekonomi baserad på marknader med ett samvete. Genom att arbeta tillsammans kan vi säkerställa en mer human och hållbar värld både för nu levande och kommande generationer (CSR Sweden, 2016).

Frostenson och Borglund hävdar i sin rapport Företagens ansvar och den svenska modellen (2006) att det inte bör sättas likhetstecken mellan CSR och affärsetik, eftersom det företagsetiska fältet också rymmer etiska frågor på andra nivåer än den mellan fö- retag och samhälle. Frågeställningar som Frostenson och Borglund tar upp i diskuss- ionen om CSR är intressentdialoger, hållbarhetsredovisningar, hållbar supply chain management, uppförandekoder, etiska regler för underleverantörer, sponsring och delaktighet i det lokala samhället. CSR-begreppet kan kopplas samman med Missimers forsking av vad hon anser är aspekter som skapar ett fungerande samhällssystem:

mångfald, bildning, självorganisering, förtroende och meningsfullhet. Missimer fram- håller i sin rapport (2015) ett antal principer som härleder från ovan nämnda aspekter som beskriver social hållbarhet: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och me- ningsskapande (Se Bilaga 3 för utförligare förklaring).

Som beskrivits ovan kan begreppet social hållbarhet i dagsläget tolkas på ett flertal olika sätt beroende på bransch, organisation och sammanhang. Inom byggsek- torn är social hållbarhet något som i dagsläget främst förknippas med stadsplanering.

Genom en god planering och utformning av städer och samhällen skapas möjlighet att främja människors behov och rörelsemönster (Boverket, 2009). I den här rapporten har begreppet fått samma innebörd som Byggvarubedömningens beskrivning, det vill säga mänskliga rättigheter och antikorruption i enlighet med FN konventionerna, Riodekla-

(19)

9 rationen och Genevékonventionerna. Begreppet social hållbarhet definieras på samma sätt för att underlätta kommunikation och samarbetet med Byggvarubedömningen.

2.2 Motiv till arbete med hållbarhetsfrågor

För att företag ska anse att ett hållbarhetsarbete är värt att satsa på behövs något som motiverar till att arbeta med hållbarhetsfrågorna. Enligt Marrewijk (2003) går det att finna fem olika punkter som verkar motiverande för företag: (1) compliance-driven, där hållbarhetsarbete snarare är en plikt eller skyldighet och utförs inom ramarna för vad lagar och förordningar säger. (2) profit-driven, som är ett vinstdrivande motiv där det bakomliggande syftet är ekonomisk vinning. (3) caring, som är en vilja att göra mer än det som lagen föreskriver och en ansvarskänsla över att ta hand om planeten. (4) sy- nergistic, som är en strävan efter balanserade funktionella lösningar (5) holistic, vilket innebär en syn på hållbarhetsarbetet som det enda alternativet eftersom varje männi- ska och varelse är ömsesidigt beroende av varandra och det innebär ett universellt ansvarstagande. Brown & Forster (2012) gör en liknande indelning och tar upp motiv som: (1) ekonomiskt och affärsmässigt motiv, som innebär ett arbete med hållbarhet som ska generera sänkta kostnader och en minskning av risker. (2) Förpliktade motiv, där företagen känner sig tvingade att uppfylla krav från myndigheter och har en grund i att samtidigt sänka kostnader och få en social fördel för företaget. (3) Osjälviska motiv, där arbetet med hållbarhet utförs utan ekonomiska motiv.

Det går att se likheter mellan de olika motiven och en enkel sammanfattning kan göras som visar att företag antingen har ekonomiska motiv, motiv som kommer av pliktkänsla eller motiv som är osjälviska och syftar till att göra mer än lagen kräver.

2.3 Nya EU–direktiv om hållbarhetsrapportering och före- skrifter om arbetsmiljö

Från och med den 1 juli 2016 träder en ny EU-lag i kraft om obligatorisk hållbarhetsre- dovisning. Under hösten 2014 kom Europaparlamentets och rådets nya direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU gällande stora företags och koncer- ners rapportering av icke-finansiell information och mångfaldspolicy. Direktivet inne- håller bestämmelser om att stora koncerner och företag med “allmänintresse” som i snitt har fler än 500 anställda ska redovisa viss icke-finansiell information (Europapar- lamentets och rådets direktiv, 2015/p.37/Ds 2014:45/EG). I Sverige har en lägre gräns satts och lagen ska gälla alla företag med fler än 250 anställda (Kellner J, 2015). Änd- ringsdirektivets syfte är öka transparens och öppenhet hos företag inom alla sektorer så att ekonomisk, social och miljörelaterad information som tillhandahålls av företagen når upp till samma höga nivå. Informationen ska avse frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korrupt-

(20)

Kap 2. Teori

1

ion. De berörda företagen ska lämna upplysningar om affärsmodell, policy, resultatet av policyn och risker förknippade med företagets verksamhet (Europaparlamentets och rådets direktiv, 2015/p.37/Ds 2014:45/EG). Det innebär att alla stora aktörer och bolag i EU:s medlemsstater ska ha en hållbarhetsredovisning. Innebörden blir att fas- tighetsutvecklare behöver se över sina leverantörer och samarbetspartners. De behöver framförallt börja ställa krav som exempelvis innebär att alla anställda har ett arbetsav- tal. Här uppstår även ett behov av uppföljning över vad val av produkter och leveran- törer har för påverkan på de mänskliga rättigheterna.

Arbetsmiljöverket kom i september 2015 med nya föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö som utgår från arbetsmiljöförordningen (1977:1 166). Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön (AFS, 2015:4). Föreskrifterna gäller i samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. De ska ge råd för att förebygga ohälsosam arbetsbelast- ning, motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa och se till att kränkande särbehandling inte accepteras. Föreskrifterna trädde i kraft 31 mars, 2016. Utöver de nämnda parametrarna ska arbetsgivaren ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa (AFS, 2015:4).

I och med de nya direktiven om hållbarhetsredovisning tvingas företag till att granska sitt eget arbete kring social hållbarhet. Kraven på en god arbetsmiljö sätter press på arbetsgivare i byggbranschen. Som en konsekvens av de nya direktiven har Byggvarubedömningens ägarföretag börjat implementeringen av sociala hållbarhets- bedömningar av varor i bygg- och fastighetsbranschen.

2.4 Supply chain management

Supply chain management är ett begrepp som saknar entydig definition och som dess- utom utvecklas över tiden. Enligt Bryntse (2000) kan det kort och gott sammanfattas som en kedja av aktiviteter och om kedjan består av ett antal enskilda leverantörer kan det kallas en leverantörskedja. En konkurrenskraftig leverantör arbetar inte bara med pris och kvalitet, utan beaktar även tidsperspektivet. Korta leveranstider, snabb utveckling av nya produkter, tidseffektiva betalningssystem och att företagen har välor- ganiserade flöden med sina leverantörer är några konkurrensfördelar (Bryntse, 2000).

Bryntse (2000) skriver även att leverantörernas kunskap om slutprodukten ofta varit begränsad. Var och en har gjort sin komponent utan kunskap eller intresse för helheten. Relationen och kunskapen till slutkunden har ofta legat hos det sista ledet i kedjan.

För att företag ska kunna hantera konkurrens bör flödesanalyser genomföras.

En flödesanalys görs genom att kartlägga samtliga aktiviteter som ingår i produktion och försäljning av en vara, från råvara till såld produkt. Ett antal olika aspekter kan

(21)

11 erinras som ökar flödesaktiviteten i en leverantörskedja: tidig involvering av flera aktö- rer i produktutvecklingen, reducering av mellanled, synkroniserad produktionsplane- ring med leverantörerna, reducering av komplexitet och effektiviserad kommunikation (Bryntse, 2000).

Att leverantörskedjor kan vara långa och komplexa och variera beroende på användningsområde och vilken typ av material en produkt består av har diskuterats tidigare i rapporten. Utvecklingen av nya teknologier, en ökad global konkurrens och allt mer individualiserade krav från kunderna kommer att kräva ett närmare samar- bete mellan företag i leverantörskedjor (Bryntse, 2000). Konkurrensfördelar kommer uppstå för de företag som investerar i integrerade relationer och ett socialt hållbarhets- arbete kan vara en process på vägen.

(22)

Kap 2. Teori

1

(23)

13

3. METOD

I följande kapitel beskrivs de arbetsmetoder som använts för framtagandet av den information som fungerat som underlag till rapporten.

3.1 Litteraturstudie

Examensarbetet inleddes med litteraturstudier om Byggvarubedömningen och dess bedömningssystem. Det genomfördes även studier om andra organisationer med certi- fieringsstandarder som används inom Europa och i resten av världen. Viss bakgrunds- studie av de företag som deltog i undersökningen gjordes för att underlätta och öka kunskapen inför den efterföljande intervjun. Avslutningsvis studerades hållbarhetsbe- greppet med betoning på social hållbarhet, lagar och föreskrifter och supply chain management för att få en djupare förståelse och mer information om varför ämnet är aktuellt idag.

3.2 Intervjustudie

Intervjustudien bygger på intervjuer med leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen som är slutproducenter av olika produkter. Namn på företag och företagens representanter (vilka senare nämns som respondenter i rapporten) som intervjuats har tagits bort av anonymitetsskäl. Även namn på underleverantörer och kända strategier har utelämnats. För att besvara de frågeställningarna som arbetet syftar till anses före- tag och respondenters namn vara överflödigt.

3.2.1 Intervjuernas karaktär

Syftet med intervjuerna var att samla information om hur arbetet kring social hållbar- het ser ut i dagsläget och erhålla svar på arbetets frågeställningar. Eftersom tolkningen av vad social hållbarhet innebär varierar och att respondenterna innehar olika roller på respektive företag valdes en metodik som är kvalitativ. I kvalitativa studier finns en generell betoning på frågeställningarna och en tyngd på intervjupersonernas egna upp- fattningar och synsätt. Tonvikten ligger oftare på ord än på kvantifiering vid insamling och analys av data (Bryman, 2008). Det här sättet att intervjua lämpade sig väl med tanke på att en del av intervjufrågorna skulle kunna vara känsliga ur ett företagspoli- tiskt perspektiv. I en kvalitativ intervjuteknik ska den som intervjuar utgå ifrån att verkligheten kan uppfattas på olika sätt och bero av många faktorer (Hedin, 1996).

Intervjuerna genomfördes med semistrukturerad karaktär. En strukturerad intervju passar när målet är att kontexten för samtliga intervjuer ska vara densamma och där varje respondent möter samma frågestimuli (Bryman, 2008). Följande sätt att

(24)

14

Kap 3. Metod

intervjua var inte optimalt i vårt fall eftersom det fanns ett behov av att anpassa frå- gorna efter hur intervjun utvecklade sig och därför användes en semistrukturerad metod. För oss innebar det att företagsrepresentanten i förväg delgavs några huvudfrågor för att få möjlighet att införskaffa information och material relevant för ämnet (se Bi- laga 1). Vidare anpassades frågorna efter hur samtalet utvecklades kring ämnet och respondenten tilläts till viss del styra samtalet mot det som den ansåg vara viktigt.

3.2.2 Metodkritik

Vi är medvetna om att det inte är en helt optimal metod eftersom det endast ger en indikation om hur arbetet kring social hållbarhet ser ut i nuläget. En kompletterande undersökning med en enkät som skickas ut till ett större antal företag hade möjligtvis gett en bredare uppfattning om läget. Denna metod har ändå valts bort eftersom vår uppfattning är att tolkningen av vad social hållbarhet innebär skiftar från person till person. Helena Nordström Källström (2008) framhåller att begreppet social hållbarhet kan definieras mycket brett eller mycket smalt. Det finns därför en möjlighet att frå- gorna i en enkät inte uppfattas på det sätt som önskas och att svaren istället har sin utgångspunkt utifrån det miljö- och kvalitetsarbete som är mer etablerat och konkreti- serat. En enkätundersökning valdes också bort för att det inte finns utrymme för dis- kussionsfrågor och därför kan redovisande svar vara missvisande (Bryman, 2008).

Risken med vårt sätt att ta fram information kring ämnet är också att företag utger sig för att vara bättre än vad de är. Det kan bero på rädsla för vad informationen ska användas till och med hänsyn till att inte utsätta företaget för negativ publicitet.

Därför erbjöds respondenterna och företagen anonymitet med förhoppning om ett är- ligare svar.

3.2.3. Urval

Företagen som har intervjuats är medlemmar i Byggvarubedömningen och har sedan tidigare produkter bedömda utifrån kemiskt innehåll och livscykelkriterier. Genom mailkontakt fick den person som sedan tidigare haft kontakt med Byggvarubedöm- ningen en förfrågan om att delta i en intervju. Av fjorton företag som vi ursprungligen tog kontakt med var tio av dem positiva till att delta i undersökningen. Slutligen ge- nomfördes intervjuer med nio representanter då det i ett fall var svårt att få tid till ett möte. De som representerade företagen var sedan tidigare bekanta med Byggvarube- dömningen och dess bedömningssystem. För att ta reda på eventuella produktspeci- fika skillnader var åtta av de nio företagen leverantörer av olika typer av produkter.

Det nionde företaget är ett fastighetsbolag och beställare och således den aktör som ställer krav på leverantörer. Av de nio företagen som deltagit i undersökningen ingår två av respondenterna i Byggvarubedömningens kriteriegrupp som tagit fram kriterie-

(25)

15 Examensarbete: SOCIAL HÅLLBARHET

dokumentet. Det var också anledningen till att de ombads delta och bidra med sin synvinkel och generella uppfattning kring ämnet.

3.2.4 Utförande

Samtliga respondenter fick i samband med tidig mailkontakt ta del av ett antal huvud- frågor (se bilaga 1). De hade på så sätt möjlighet att förbereda sig och ta fram relevant information inför den kommande intervjun. Intervjuerna genomfördes i fyra fall på företagets kontor, i ett fall på ett café och resterande över telefon. Färdiga intervjufrå- gor var formulerade, men användes snarare som en vägledning. Utgångspunkten var de huvudrubriker som respondenterna redan delgivits via mail.

Samtliga intervjuer spelades in efter godkännande av respondenterna och tog cirka en timme. Efter inspelningen sammanställdes dem skriftligt till en sammanfattning och delar av intervjuerna transkriberades för att sedan återges som citat i rapporten.

(26)

16

Kap 3. Metod

(27)

4. RESULTAT

I följande kapitel presenteras inledningsvis de olika aktörerna som har intervjuats i tabellform. Därefter redovisas resultatet av vad som framkommit under intervjuerna med samtliga aktörer. Presentationen av företagen sker i samma ordning som intervjuer har genomförts. Resultatet från respektive intervju presenteras utifrån fem av de sex frågeställningarna. Frågeställningen om huruvida det finns tydliga skillnader mellan olika produktgrupper besvaras i avsnitt 5.

Figur 2. Presentation av företagen

(28)

18

Kap 4. Resultat

4.1. Intervjuer med aktörer i byggbranschen

4.1.1. Hur arbetar leverantörer av varor i bygg- och fastighets- branschen med social hållbarhet idag?

Företag 1

Uppförandekod: Företaget har en uppförandekod som behandlar social hållbarhet. Före- taget har tillsammans med två av sina största konkurrenter inom elektronikbranschen skapat en gemensam uppförandekod. Uppförandekoden gäller för hela branschen och har idag undertecknats av närmare 110 företag med kopplingar till elektronikverk- samhet.

Revisioner: I uppförandekoden ingår som en punkt att utföra revisioner på underleve- rantörerna: År 2012 och 2013 var fördelningen på revisioner 80 % företagets egna och 20 % externa. I och med att utomstående organisationer började ställa krav på företaget skedde en omkastning till att istället bli 80 % tredjepartrevisioner och 20 % egna. Före- taget redovisar revisionsresultatet en gång per år utan att namnge respektive kontrollerad underleverantör. “Platsbesök på fabrikerna måste föranmälas ett antal dagar innan för att ge ledningen en chans att vara på plats och möta upp revisionsteamet. År 2014 gjorde vi 200 revisioner på våra totalt 600 underleverantörer i första ledet.” Vid en revision är det cirka 150-170 kontrollpunkter som behandlas. För varje punkt finns ett minimikrav där minst tre olika indikatorer ska bevisa att kravet som ställs uppfylls.

Dessa indikatorer kan till exempel vara att kravet är dokumenterat, att det finns ett anslag på arbetsplatsen eller att en intervju med en anställd angående kravet har ut- förts.

Avvikelser: Om endast två av tre indikatorer uppfylls, leder det till en anmärkning. Be- roende på anmärkningens svårighetsgrad ges olika lång tid att korrigera avvikelsen.

Efter en bestämd tid följs avvikelsen upp för att kontrollera att den rättats till.

Stöter vi på avvikelser hos en underleverantör måste de få en chans att rätta till problemet. Vi måste själva hjälpa till och stötta leverantören och inte avsluta avtal abrupt. [...] Vi vill helst inte bryta ett avtal med en un- derleverantör. Alla kan göra fel och alla ska ha chansen att få rätta till och bli bättre, vilket de ofta vill också. [...] som vissa företag gör, att bara lämna underleverantörer och dra när det inte lever upp till kraven, är helt fel. Ibland kan ju en hel by vara beroende av sysselsättningen på den fabriken och då är det ju bättre att hjälpa dem. [...] Det händer att vi bryter avtal, men då har man misskött sig år efter år.

(Respondent 1)

(29)

Företag 2

Uppförandekod: Företaget har en uppförandekod som delvis behandlar social hållbar- het. Den finns tillgänglig för de anställda på alla språk motsvarande de länder där verksamhet förekommer. Uppförandekoden behandlar ämnen som affärsetik, intres- sekonflikter, “fair play” och hur avtal med underleverantörer ska hanteras. Det finns även en webbaserad utbildning i företagets uppförandekod. 73 % av tjänstemännen på företaget genomgick utbildningen under 2014. De använder sig också av ett annat do- kument som är mer riktat mot anställda som arbetar i säljande positioner och handlar om anti-korruption. 70 % av säljarna har genomgått utbildningen i anti-korruption.

Det finns även en uppförandekod som skickas ut till företagets underleverantörer som är baserad på UN Global Compact. Enligt respondenten skickas den troligtvis ut till alla leverantörer, men framför allt till de som inte är anslutna till UN Global Compact, till exempel småföretag. Respondenten är dock osäker om det verkligen ställs krav på sociala kriterier i upphandlingsskedet eller vid kontrakt med underleverantörer.

Revisioner: Respondenten vet inte huruvida eventuella krav följs upp med besök och revisioner. Däremot utförs revisioner på de egna fabrikerna, men hur de går till och vem som utför dem framkommer inte.

Avvikelser: Respondenten vet inte hur avvikelser i samband med revisioner hanteras.

Företag 3

Uppförandekod: En uppförandekod finns framtagen och är något som alla anställda på företaget ska ta del av. Huruvida den innehåller krav för hur underleverantörer ska arbeta med social hållbarhet framkommer inte.

Revisioner: Både interna och externa revisioner genomförs regelbundet. Vid medver- kandet av revisioner har respondenten upptäckt markanta skillnader i fabrikerna hur arbetet kring social hållbarhet ser ut i olika delar av Europa. De stora skillnaderna syns i hur arbetsledningen fungerar och vilket förhållande de anställda har till sina chefer:

“Österut så har de inte samma möjligheter att påverka vad det gäller lön och arbets- miljö och så.” En anmälan sker en månad innan en internrevision ska utföras där leve- rantören delges konceptet om hur revisionen ska genomföras.

Avvikelser: Avvikelser hanteras genom att en handlingsplan för hur varje avvikelse ska åtgärdas presenteras inom tre månader från att den rapporterats. Ett återbesök görs sedan för att kontrollera vilka åtgärder som har gjorts. Det kan dock variera vilka personer som genomför den första och den senare revisionen. Om det skulle påverka resultatet framkommer inte. Respondenten är osäker på om det ges möjlighet till de an- ställda att rapportera eventuella missförhållanden, men tror att sådana ärenden ska gå genom den närmsta chefen. Det är dock alltid de lokala lagarna och bestämmelserna som ska följas om de har hårdare krav än företagets policy: ”Du får inte vara sämre än landets lagar.”

(30)

20

Kap 4. Resultat

Företag 4

Uppförandekod: Företaget har en uppförandekod till underleverantörer som på ett över- gripande sätt behandlar social hållbarhet och ska signeras i samband med avtal. Dessa krav gäller för underleverantörer i första ledet. Vid nya kontrakt med underleverantö- rer skickas även en enkät ut med frågor som bland annat berör punkter som hur de behandlar arbetet med mänskliga rättigheter, arbetstider och lägsta ålder på anställda.

Revisioner: Respondenten tror inte det är möjligt att genomföra revisioner hos underle- verantörer på grund av brist på resurser. Det kan dock förekomma revisioner i länder där särskilda risker identifierats, till exempel Indien. Ingen riskbedömning görs av underleverantörer ur ett perspektiv som beaktar social hållbarhet. Det är något som däremot diskuteras i dagsläget.

Avvikelser: Det framkom inte under intervjun hur avvikelser i samband med revisioner hanteras på företaget.

Företag 5

Uppförandekod: I dagsläget finns ingen uppförandekod angående social hållbarhet.

“Tyvärr har vi ingen uppförandekod. Dessa frågor har inte varit i “loopen” och det har varit så pass enkelt för oss just eftersom allt finns i Sverige. Men kanske till nästa af- färsplan som släpps 2017.”

Revisioner: Respondenten har själv precis blivit miljöskyddsombud och pratat kring revisioner på följande sätt:

Processer följs upp konstant och sker tillbud i produktionen antecknas det direkt och läggs in i en databas. Det kommer folk som gör skydds- ronder och inspektioner på hur vi förvarar ämnen, att skyddsutrustning är tillgängligt och att vi har kontroll på läget och har en säker arbetsmiljö.

Vi har kontroll på sådana saker tack vare fackförbunden.

(Respondent 5)

Avvikelser: Se Revisioner ovan.

Företag 6

Uppförandekod: Det framkommer inte huruvida det finns en uppförandekod som be- handlar social hållbarhet.

Revisioner: Produkterna kommer från tre länder i Europa. Av moraliska själ importerar de ingenting från Kina. De byggkemiska produkterna kommer ifrån ett företag i Tysk- land där respondenten menar att produkterna kontrolleras mycket noga.

Vi var i en kinesisk fabrik och såg förhållandena, det räckte för att ta ett beslut. Det var som att åka tillbaka 200 år i tiden, det var dammigt och skitigt, dör någon där så kastar man bara ut den på baksidan och tar in

(31)

någon ny [...] Alla kontroller på fabriker görs externt. I och med att vi har ETA-European Technical Approval och FPC-Factory Production Control så sköts det löpande med stickprovskontroller, för en sammansatt vara ska det tilläggas. Inte för en specifik råvara. Det sköts externt, skulle miss- förhållanden uppmärksammas skulle vi självklart göra besök.

Avvikelser: Se Revisioner ovan. (Respondent 6)

Företag 7

Uppförandekod: Företaget har en uppförandekod som delvis behandlar social hållbar- het. Den del som behandlar social hållbarhet består av en arbetsmijlöpolicy. “Den finns till för att kunderna ska se att vi jobbar på rätt sätt.” Företaget ställer inte krav på social hållbarhet i sina avtal med underleverantörerna. “Arbetsförhållanden kan inte kontrolleras innan, men det är ju stora bolag [...] man ser ju att inga barnarbeten förekommer.

Man får det man ser. Det är så på fabriker här i Sverige också.”

Revisioner: Platsbesök har utförts på samtliga skifferbrott. En kontroll utförs ifrån det första steget, där skiffer sågas ut, till sista steget i fabriken där människor packar ste- narna.

Avvikelser: Det framkom inte under intervjun hur avvikelser i samband med revisioner hanteras på företaget.

Företag 8

Uppförandekod: Företaget har en uppförandekod som delvis behandlar social hållbar- het.

Revisioner: De flesta revisioner som utförs är internrevisioner. Platsbesök görs till un- derleverantörer i första ledet och det förekommer en nära kontakt med dem. “Alla underleverantörer som vill leverera till oss måste genomgå en förkvalificering. Där man måste följa och acceptera vår uppförandekod. Den är dock inte nedbruten på specifik nivå som till exempel att barnarbete är förbjudet, utan det ingår.”

Avvikelser: En mall tillämpas för att identifiera brister och ett slutdatum bestäms sedan när eventuella avvikelser bör vara åtgärdade. Respondenten vet inte om det finns en guide för hur arbetet med avvikelser ska ske på ett strukturerat sätt.

Företag 9

Uppförandekod: Det finns en uppförandekod som bland annat ställer krav på de under- leverantörer som företaget har tecknat avtal med. Det ställs däremot inga sociala krav idag vid upphandling av entreprenörer. Uppförandekoden har inte varit så välanvänd av de byggande bolagen, enligt respondenten. En del av en ny satsning med hållbarhet är att uppförandekoden ska gälla för hela organisationen och inte bara för företagets riksförbund.

(32)

22

Kap 4. Resultat

Revisioner: Entreprenörerna som upphandlas ansvarar för inköp av produkter och det är därmed inte aktuellt för Företag 9 att utföra revisioner hos underleverantörer.

Avvikelser: Se Revisioner ovan.

Sammanfattning

Sex av företagen har uppförandekoder som behandlar social hållbarhet. Endast Före- tag 1 har en utförlig uppförandekod angående social hållbarhet. I två fall framgår inte om en uppförandekod finns. Företag 5, som endast verkar på svensk marknad, vet att de inte har en uppförandekod som behandlar social hållbarhet.

Samtliga företag utför någon form av revision och Företag 7 kontrollerar alla steg i leverantörskedjan. För företag 9 är revisioner inte aktuellt på grund av att de är en fastighetsägare.

4.1.2 Vilka svårigheter och utmaningar kan identifieras i leverantö- rer av varor till bygg- och fastighetsbranschens arbete med social hållbarhet?

Företag 1

Företaget har endast avtal med underleverantörer i första ledet. I avtalet står det fast- ställt att de förväntar sig att underleverantören i sin tur ska ha motsvarande krav på sina leverantörer. Respondenten framhåller att de däremot inte har rätt att kontrollera att kraven efterföljs hos underleverantörerna och ser det som en svårighet i arbetet med social hållbarhet.

Det finns inte dokumenterat huruvida interna eller externa revisioner ger bäst resultat. En svårighet blir därmed att veta vilken metod som ger det mest tillförlitliga resultatet.

En annan utmaning för företaget av den här storleken är de långa och komplexa leverantörskedjorna. Företaget har till exempel cirka 600 underleverantörer i första ledet.

Produkter som framställts genom kemisk process kan vara svåra att spåra. Le- verantörer av kemikalier kan ha ett patent som medför att de inte behöver redovisa innehållet och det är då problematiskt att kartlägga hela leverantörskedjan. “Transpa- rens är den stora utmaningen.”

Företag 2

Då inga avtal existerar mellan företaget och underleverantörer efter första ledet, ställs inga krav på hur de ska arbeta med social hållbarhet. Det kan ses som en svårighet om krav i framtiden ska kommuniceras längre ned i kedjan.

(33)

En annan utmaning som kan identifieras är att på grund av att företaget konti- nuerligt expanderar och köper nya fabriker är det inte möjligt att ha samma nivå av arbete med social hållbarhet på alla företagets fabriker eftersom det krävs en över- gångstid för att genomföra förbättringar.

Företag 3

Som tidigare nämnts i 4.1.1 framkommer det inte huruvida uppförandekoden innehål- ler krav på hur leverantörer ska arbeta med social hållbarhet. Respondenten menar att det är sådant som hanteras på företagets Europakontor och det är därför svårt att vara med och påverka:

“Vi påverkar ju inte det. Det styrs från högre ort, precis som vi styrs därifrån. [...] Våra strate- giska inköpare kan ju vara med och påverka, men vi styrs ifrån huvudkoncernen”.

Respondenten tror att det kan bli problematisk att införa krav på hur arbetet med social hållbarhet ska se ut. Svårigheten ligger i att kommunicera kraven till de systerbolag som har produktionen.

Företag 4

En svårighet som nämnts i 4.1.1 är bristen på resurser för att utföra revisioner på un- derleverantörer.

En annan tydlig utmaning som identifieras på företaget är svårigheten att spåra underleverantörer längre ned i leverantörskedjan. Detta är ett problem i kemikalie- branschen generellt. Det finns ett motstånd till att lämna ut information på grund av patent och företagshemligheter. Underleverantörer vill ogärna lämna ut uppgifter på var de köper varor för att inte riskera att inköparen hoppar över ett steg och handlar direkt från nästa steg i ledet: “För oss är det svårt att kontrollera hela vägen för det blir hemligt någonstans på vägen många gånger. Det är ett problem”.

Företaget köper upp andra företag och expanderar snabbt. De uppköpta före- tagen behöver några år på sig att nå upp till samma standard. Det ses som en svårighet i det sociala hållbarhetsarbetet då det kan ta tid att förändra arbetsmiljön i en fabrik.

Företag 5

Respondenten konstaterar att utmaningen blir att dokumentera aspekter rörande social hållbarhet och det är något de vill och måste jobba med i och med Byggvarubedöm- ningens krav. “Det kan bli genom en ISO-certifiering eller om det ska vara certifierat enligt något annat i Byggvarubedömningen?”

Företag 6

I och med att det finns så pass många olika miljöbedömningssystem skapar det problem, enligt respondenten: “Pengar tas från forskning och utveckling för att kunna finansiera dessa olika bedömningssystem”.

(34)

24

Kap 4. Resultat

Företag 7

Inga specifika svårigheter nämns under intervjun.

Företag 8

Respondenten framhåller att en utmaning blir att kartlägga den egna produktionen:

“Ur ett socialt perspektiv behöver vi nog kartlägga vår produktion också och framför- allt på ett nytt sätt att titta igenom våra processer och se hur våra egna produkter upp- fyller kraven”.

Social hållbarhet tolkas på två olika sätt inom företaget vilket ibland blir problematiskt:

Dels finns det man gör runt projekten för att skapa en bättre tillvaro för de som bor där och social hållbarhet i leverantörskedjan går mer under vårt etiska arbete. Däremot finns de flesta frågorna med i kriterierna i le- verantörsrevisionsmallar. Så kraven ställs delvis redan, men en insats be- höver göras för att både synkronisera och förklara varför vi ställer de här frågorna och varför det är viktigt.

(Respondent 8)

Företag 9

Enligt respondenten kommer det vara en resa för företaget att börja ställa krav på social hållbarhet. De behöver i framtiden jobba med att kommunicera och skriva in det redan i förfrågningsunderlaget. Det måste ske på sikt: “Det kommer att ta ett tag innan tillräckligt med information kommer in för att alla entreprenörer och underleverantö- rer ska klara sig och vi känner att det går att göra riktigt bra val på inom området social hållbarhet också.”

Även i detta fall kan en svårighet i att definiera vad social hållbarhet identifieras:

Socialt ansvarstagande innebär olika saker. Dels att ställa krav på de produkter som används och säkerställa att det i leverantörsledet inte finns några problem med tillverkningen av varan. Ett annat tema är hur man som organisation är en samhällsansvarstagande aktör i lokalsamhället.

(Respondent 9)

Sammanfattning

Respondent 1 och 4 uppger att det är problematiskt att spåra produkter som är fram- ställda genom kemisk process då det råder brist på transparens. De företag som verkar globalt och har långa leverantörskedjor är medvetna om utmaningen att spåra och identifiera alla underleverantörer. Flera av respondenterna talar om dokumentation och kommunikationen till underleverantörer och systerbolag som den största utma-

(35)

ningen. En svårighet som Respondent 6 och 8 tar upp är otydligheten kring vad social hållbarhet innebär och att det i branschen utvecklats en stor variation av bedömnings- system.

4.1.3 Vilka möjligheter och fördelar kan leverantörer av varor i bygg- och fastighetsbranschen se med ett arbete kring social håll- barhet?

Företag 1

Respondenten påpekar att det är en konkurrensfördel att bli granskade av externa organisationer. En fördel med att ha ett bra arbete med social hållbarhet är att det minskar risken att av media framställas som ett företag som inte tar ansvar: ”Jag tycker att det är bra att vara ett företag som sköter sig, samtidigt som att det är mycket image.”

Företag 2

Respondenten framhåller att det ger ett mervärde att få sina produkter granskade av en tredjepart som Byggvarubedömningen. Det är mer seriöst att bli kontrollerad av en utomstående. “Det finns annars en risk att det inte känns lika seriöst om vi själva säger att vi jobbar med social hållbarhet och ställer krav. “

Företag 3

En fördel med att företaget arbetar med bättre arbetsvillkor på sina systerföretag är att det kan bidra till bättre levnadsvillkor för de anställda. Respondenten tar upp en fabrik i Sydafrika som exempel där de aktivt arbetar för att hindra spridningen av HIV och erbjuder behandling om nödvändigt.

Företag 4

Företaget nämner inga specifika fördelar men ser ändå positivt på arbetet med social hållbarhet.

Företag 5

Företaget nämner inga specifika fördelar men ser ändå positivt på arbetet med social hållbarhet.

Företag 6

I och med att företaget jobbar inom EU anser respondenten att sociala hållbarhetskrite- rier är bra. “För våra leverantörer finns det inga svårigheter att se ett värde i det. De är

(36)

26

Kap 4. Resultat

tidiga och snabba på de här bollarna, det ger ett mervärde. Det finns ett värde i att fabrikerna kontrolleras.”

Företag 7

Respondenten anser att det för dem endast är fördel att företagets produkter kan komma att bedömas ur ett socialt hållbarhetsperspektiv: “För oss är det bara en fördel att Byggvarubedömningen ska ta in sociala kriterier eftersom vi redan är där.”

Företag 8

Respondenten framhåller en fördel med ett hållbarhetsarbete ur ett socialt perspektiv:

Det är lättare att prata social hållbarhet än vad det är att prata miljö. Det är nytt, spännande och man förstår det mer. Det ligger närmare hjärtat, medan miljö är jobbigt att förstå med kemikalier. Social hållbarhet brin- ner många för att jobba med. Det är coolt att arbeta med de här frågorna.

(Respondent 8)

Företag 9

Respondenten anser att det är viktigt för ett stort bolag att vara ansvarstagande och ligga i framkant med sitt arbete med de sociala frågorna.

Sammanfattning

Samtliga respondenter anser att det är en konkurrensfördel att arbeta med social håll- barhet. Det leder till minskad risk för negativ medial uppmärksamhet, ger ett mer- värde och företaget upplevs mer seriöst. Respondent 3 framhåller att det kan bidra till bättre levnadsvillkor för de anställda och Respondent 9 anser att det är viktigt att vara ansvarstagande. De möjligheter som kan utlysas är att företag som jobbar inom Europa eller endast i Sverige finner det enkelt att arbeta med social hållbarhet. Respondent 8 tycker att det är lättare att prata social hållbarhet än miljö för att det är något som många kan ta till sig.

4.1.4 Är det möjligt för leverantörer av varor i bygg- och fastig- hetsbranschen att spåra sina produkter hela vägen ned i leverantör- skedjan?

Företag 1

Respondenten konstaterar att de inte har kontroll på alla sina underleverantörer hela vägen ned i leverantörskedjan. Det finns däremot en karta på hemsidan med information underleverantörerna i första ledet. Den illustrerar var underleverantörerna befin-