DISKUSSION

I detta kapitel diskuterar jag och tolkar mina huvudresultat och jämför dem med tidigare forskningsrön (se kapitel 4).

Syftet med detta arbete var att undersöka hur synliga potentiellt marginaliserade sociala grupper – kvinnor, utlänningar, funktionsnedsatta personer och icke-heteronormativa personer – är i tre utvalda svenska gymnasieläroböcker i fysik. Vidare jämfördes dessa tre nutida läroböcker med en äldre. Resultaten av denna undersökning presenterades i det föregående kapitlet (kapitel 7), både på detaljnivå där jag analyserade en lärobok i taget (kapitel 7.1-4) och på en mera övergripande nivå där jag först jämförde de tre nutida böckerna sinsemellan med syftet att nå fram till en bild på vad läget är nu för att senare jämföra denna nutida lägesbild med hur det såg ut för de sociala grupperna för 20 år sedan (kapitel 7.5-6). Mot bakgrund av den äldre boken och andra tidigare forskningsrön (kapitel 4) blir bilden av nuläget tydligare och skarpare.

Det första man märker när man jämför de nutida böckerna med Alphonce är att andelen innehållsenheter som innehåller människor – trots ungefär samma omfång vad gäller antalet enheter (inom alla dessa: bildmaterial, uppgifter och avsnitt i övrig text) – fördubblades sedan 1994. Synsättet hos författarna verkar således ha ändrats från det manliga (fysik som ”kall” kunskap, med inget behov av människor i texten) till det mer kvinnliga (där människan är viktig vid konstruerandet av fysik) – för att använda von Wrights (1999) formuleringar.

Andelen människor ökade alltså, men hur uppnådde man detta? Det tycks ha funnits två angreppssätt: man utökade dels antalet fiktiva personer (lämpligt i alla innehålls- typerna) dels antalet direkta referenser till bokens läsare. I Impuls och Heureka överväger det senare angreppssättet (läsaren), i Ergo – det förra (fiktiva personer). Det förra sättet (fiktiva personer) tillåter en att inkludera så många sociala kategorier som man vill när man skriver en lärobok, men risken är stor att man som bokens författare ”glömmer bort” (medvetet eller omedvetet) någon social kategori. Det senare sättet är mer universellt: per automatik inkluderas läsaren med alla sina sociala identiteter, vad de nu må vara. Å andra sidan dock blir det sociala sammanhanget runt fysikämnet fattigare: ”du”-läsaren är ”mindre” än en hel palett av fiktiva eller autentiska personer som eleven kan möta i texten.

Läroböckerna tycks ha blivit ”kvinnligare” (se begreppet hos von Wright, 1999) – eller så kanske kan man uttrycka det som att de blivit ”mänskligare” – också tack vare inklu- derandet av namngivna autentiska personer som inte är forskare: i Alphonce fanns inga sådana personer, i de tre nutida böckerna finns de, och en hel del kvinnor bland dessa. Nu har alltså fått fysiken ett mänskligare sammanhang, den kanske har börjat upplevas som närmare ”vanliga” människor och ”vanliga” elever. Man utökade dessutom antalet namngivna forskare ur fysikens och vetenskapens historia, med det sannolika målet att

82 levandegöra ämnet och att visa att ämnet konstruerats och konstrueras i sociala sammanhang.

Är då allt arbete fullbordat? Inte på långa vägar! – i alla fall om man tittar på mina resultat vad gäller könsfördelningen bland de människor som framställs i böckerna. Visserligen inkluderar man nu kvinnor bland namngivna forskare och andra kända personer – vilket Alphonce inte gjorde – men andelen kvinnor bland dessa två grupper är fortfarande mycket lägre än 50 %. Dessutom är andelen kvinnor högre bland namn- givna icke-forskare än bland forskare, som om fysik inte var ett ämne lämpat för kvinnor. Givetvis finns historiska skäl till denna mansdominans bland forskare, men något försök till att problematisera eller förklara den tycks saknas. Och man kan inte förvänta sig att tonåringar, dessa läroböckers främsta adressater, har djupare kunskaper om utvecklingen i fysikens historia.

Bland fiktiva personer är bilden muntrare: könsfördelningen tycks vara jämn eller nästan jämn, mot bakgrund av den skeva fördelningen i Alphonce eller i de andra böcker som analyserats tidigare (t.ex. von Wright, 1999, och Hedrén & Jidesjö, 2010). Dessutom verkar kvinnor och män vara lika aktiva/passiva i de nutida böckerna, medan kvinnor i Alphonce tenderade att vara mer passiva och män – mer aktiva (i enlighet med den gamla, patriarkala könsstereotypen). I nutida böckerna fann jag inte heller någon korrelation mellan den framställda personens kön och dennes koppling till fysikämnet. Men det var ganska överraskande att se att fiktiva kvinnor i Alphonce har tendens att vara mer kopplade till fysikämnet än män. En möjlig förklaring för denna observation kan vara att man redan i Alphonce, i mitten av 1990-talet, började motarbeta könsstereotyper och att man i sin iver att motarbeta kopplade kvinnor till fysiken mer än män.

Dominansen av svenskar är i de nutida böckerna mindre utpräglad bland fiktiva personer än den var i Alphonce, men är fortfarande påtaglig (78-97 % beroende av läroboken och innehållstypen). Vad gäller bildmaterialet är andelen svenskar förmodligen ganska kraftigt överskattad p.g.a. min mycket breda definition av vad en ”svensk” är (hur denne ser ut) i bild (se kapitel 3.4.3). Sedan är denna dominans i sig inte något riktigt problem kanske då etniska svenskar faktiskt utgör en mycket stark majoritet här i riket.

Svenskar finns bland namngivna forskare (och utgör en minoritet i samtliga fyra böcker), vilket kan ses som ett sätt att visa för eleven att fysik är något också en svensk

kan utöva. Problem uppstår om eleven råkar vara en flicka (inga svenska kvinnliga

forskare finns nämnda!). Vidare finns det fler icke-forskare än forskare av svenskt påbrå: en svensk elev kanske börjar då tro att svenskar inte är/blir fysiker, att man som svensk brukar vara idrottare eller något annat istället (de flesta namngivna svenskar i nutida böcker är just det!) – att fysik inte är ”för mig”, att den inte stämmer bra överens med min egna ingrupp med alla möjliga och dystra konsekvenser av detta (kapitel 3.2).

83 Och är eleven av kvinnligt kön ser hon att de berömda kvinnor som nämns vid namn nästan uteslutande sysslar med idrott, d.v.s. är kopplade till någon form av kroppsligt arbete, och brukar finnas till i texten för att illustrera ett fysikaliskt förlopp (oftast något rörelsefenomen innanför mekanikområdet).

Funktionsnedsatta personer är nästan lika osynliga i de nyare böckerna som de var i Alphonce eller i de böcker som exempelvis Sleeter & Grant (2011) granskade. Men dessa personer tycks ha i alla fall börjat göra inträde i fysikläroböcker: i två av de nyare böckerna har vi enstaka exempel på rullstolsbundna personer. I ena boken är dessutom deras funktionsnedsättning inte i fokus, det viktiga är att personerna i fråga spelar basket.

Som jag tolkar det finns det även (möjligtvis) två icke-heteronormativa parförhållanden i de nyare böckerna, något som var absolut otänkbart i Alphonce. Man vill kanske protestera här: varför ska vi vilja inkludera några sådana par överhuvudtaget? Men då ställer jag en motfråga: varför valde författarna att inkludera några heteronormativa parförhållanden? Några könsöverskridande personer tycks inte finnas i de granskade böckerna. En möjlig förklaring kan vara att denna kategori inte heller tycks synas mycket i samhället i stort.

Nutida läroböcker tycks – utifrån min granskning – vara mer inkluderande. Ju mer inkluderande blir samhället, desto mer inkluderande blir läroböcker – med en viss, naturlig fördröjning. Behovet av jämställdhet har man uppmärksammat och diskuterat i långa decennier och till slut verkar även fysikläroböcker blivit (nästan) jämställda. Svenska samhället har nu i ett par decennier gått över från att vara relativt homogent, etniskt sett, till att vara alltmer sammansatt – och så har utlänningar börjat göra inträde i fysikläroböcker. Vem vet, måhända blir läroböcker mera inkluderande även vad gäller funktionsnedsatta personer eller personer utanför heteronormen när dessa kategorier existerat tillräckligt länge i det öppna, i den offentliga diskursen? I likhet med det som hänt med jämställdheten och kvinnans plats i det offentliga.

84

Källor: granskade läroböcker

Alphonce, Rune; Björkman, Lars; Gunnvald, Per & Lindahl, Göran (1991) Fysik för

gymnasieskolan 1. Stockholm: Biblioteksförlaget.

Alphonce, Rune; Björkman, Lars; Gunnvald, Per & Lindahl, Göran (1994) Fysik för

gymnasieskolan 2. Stockholm: Natur och Kultur.

Alphonce, Rune; Björkman, Lars; Gunnvald, Per; Lindahl, Göran; Bergström, Lars & Johansson, Erik (1993) Fysik för gymnasieskolan 3. Stockholm: Natur och Kultur. Alphonce, Rune; Bergström, Lars; Gunnvald, Per; Ivarsson, Jenny; Johansson, Erik

& Nilsson, Roy (2011) Heureka! Fysik kurs 1. Stockholm: Natur och Kultur. Fraenkel, Lars; Gottfridsson, Daniel & Jonasson, Ulf (2011) Fysik 1. Impuls. Malmö:

Gleerups.

Pålsgård, Jan; Kvist, Göran & Nilsson, Klas (2011) Ergo. Fysik 1. Stockholm: Liber.

Referenslitteratur

Anzenbacher, Arno (2005) Wprowadzenie do filozofii (originaltitel: Einführung in die

Philosophie). 8:e upplaga. Kraków: WAM.

Berge, Britt-Marie & Widding, Göran (2006) En granskning av hur kön framställs i ett

urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ’I enlighet med skolans värdegrund?’. Stockholm: Skolverket.

Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Burstyn, Joan N. & Corrigan, Ruth R. (2011) »Images of Women in Textbooks 1880- 1920«, i Provenzo m.fl. (2011), s. 36-46. Ursprungligen publicerad 1975 i Teachers

College Record, 76(3), s. 431-440.

Ceglie, Robert & Olivares, Vida (2012) »Representation of Diversity in Science Text- books« i Hickman & Porfilio (2012), s. 49-68.

Cohen, J. (1988) Statistical power analysis for the behavioral sciences. 2:a upplaga. New Jersey: Lawrence Erlbaum.

Crowl, Thomas K. (1996) Fundamentals of Educational Research. 2:a upplaga. Madison, Wisconsin: Brown & Benchmark.

Deaux, Kay (2001) »Social Identity« i Worrell, Judith (red) Encyclopedia of Women and

Gender (band 2), s. 1059-1067, Academic Press: San Diego.

Englund, Boel (1999) »Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande«, Pedagogisk

Forskning i Sverige, årgång 4, nr 4, s. 327-348.

Englund, Boel (2006) Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning:

Underlagsrapport till Läromedelsprojektet. Stockholm: Skolverket.

Helford, Elyce Rae (2000) »Feminism, Queer Studies, and the Sexual Politics of Xena:

Warrior Princess«. s. 135-162 i: Helford, Elyce Rae (red.) (2000) Fantasy Girls: Gender in the New Universe of Science Fiction and Fantasy Television. Lanham:

85 Hedrén, Johan & Jidesjö, Anders (2010) Kunskap utan kunskapens användning: En studie

av fysikläromedel i grundskolans senare år. Skolinspektionen.

Hickman, Heather & Porfilio, Brad J. (red.) (2012) The New Politics of the Textbook:

Problematizing the Portrayal of Marginalized Groups in Textbooks. Rotterdam:

Sense Publishers.

Högskoleverket och SCB (2011) Universitet och högskolor: Utländsk bakgrund för studen-

ter och doktorander 2010/11. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden.

UF 19 SM 1201.

Imsen, Gunn (2006) Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Student- litteratur.

Kesselberg, Margareta (2014) »Finalveckan«, Fysikaktuellt, nr 2, s. 20-23.

Larsson, Håkan & Rosén, Maria (2006) En granskning av hur sexuell läggning framställs i

ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ’I enlighet med skolans värdegrund?’. Stockholm: Skolverket.

Lübcke, Poul (2004) Filosofilexikonet. Stockholm: Forum. Läroplanen för gymnasieskola (2011). Stockholm: Skolverket.

Monsen, Nina Karin (2007) »Feministoppgjør«, Morgenbladet, 31.08.2007. Hämtad på: http://morgenbladet.no/samfunn/2007/feministoppgjor#.U1KqyV7YLtU

NE (Nationalencyklopedin). Artikeln »Heteronorm«. Hämtad 18.5.2014 på: www.ne.se Nicholls, Jason (2003) »Methods in School Textbook Research«, International Journal of

Historical Learning, Teaching and Research, 3(2), s. 11-26.

Nyberg, Catarina & Gustavsson, Anders (2006) En granskning av hur funktionshinder

framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ’I enlighet med skolans värdegrund?’. Stockholm: Skolverket.

Orlenius, Kennert (2010) Värdegrunden – finns den? Stockholm: Liber.

Pienta, Rachel Sutz & Smith, Ann Marie (2012) »Women on the Margins: The Politics of Gender in the Language and Content of Science Textbooks« i Hickman & Porfilio (2012), s. 33-47.

Pingel, Falk (1999) UNESCO Guidebook on Textbook Research and Textbook Revision. ED-99/WS/27. UNESCO.

Provenzo, Eugene F., Jr., Shaver, Annis N. & Bello, Manuel (red.) (2011) The Textbook as

Discourse: Sociocultural Dimensions of American Schoolbooks. New York: Routledge.

RFSL Heteronormativitet och dess konsekvenser. Hemsida. Hämtad 18.5.2014 på: http://www.rfsl.se/?p=412

Runblom, Harald (2006) En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av

läroböcker: Underlag till skolverkets rapport ’I enlighet med skolans värdegrund?’.

Stockholm: Skolverket.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Riksdagen.

Skolverket (2004) Elever med utländsk bakgrund: Rapport till regeringen. Dnr 75–2004:545. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2006a) I enlighet med skolans värdegrund? – En granskning av hur etnisk

tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Rapport 285. Stockholm: Skolverket.

86 Skolverket (2006b) Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Skolverket.

Sleeter, Christine E. & Grant, Carl A. (2011) »Race, Class, Gender, and Disability in Current Textbooks«, i Provenzo m.fl. (2011), s. 183-215. Ursprungligen publicerad i Apple, Michael W. & Christian-Smith, Linda K. (red.) (1991) The Politics of the

Textbook, New York: Routledge, s. 78-110.

Socialstyrelsens termbank (2014). Hämtad 18.5.2014 på: http://socialstyrelsen.iterm.se/

Tallberg Broman, Ingegerd (2011) Pedagogiskt arbete och kön: Med historiska och nutida

exempel. Lund: Studentlitteratur.

Thornberg, Robert (2009) Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.

Whiteley, Peter (1996) »The gender balance of physics textbooks: Caribbean and British books, 1985-91«, Physics Education, 31(3), s. 169-174.

von Wright, Moira (1999) Genus och text: När kan man tala om jämställdhet i fysikläro-

medel? Stockholm: Skolverket.

Wyndhamn, Jan, Riesbeck, Eva & Schoultz, Jan (2000) Problemlösning som metafor

och praktik: Studier av styrdokument och klassrumsverksamhet i matematik- och teknikundervisningen. Linköping: Linköpings universitet.

Zimmerman, Jonathan (2011) »Brown-ing the American Textbook: History, Psychology, and the Origins of Modern Multiculturalism«, i Provenzo m.fl. (2011), s. 216-239. Ursprungligen publicerad 2004 i The History of Education Quarterly, 44(1), s. 46- 69.