Heureka!

Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken?

I denna lärobok finns totalt 536 bilder och 644 uppgifter; texten är indelad i 109 avsnitt. Nästan 45 % av bilder och uppgifter och drygt en tredjedel av avsnitt ryms innanför området mekanik (se Tabell 7.1).

Ca 21 % av bilderna innehåller människor. Högst andel bilder med människor finner vi inom mekanik (ca 31 %) och lägst andel finns inom ellära (ca 6 %). Människor finns i ca 16,5 % av uppgifterna. Högst andel uppgifter med människor finner vi i området mekanik (ca 29 %), lägst – i området ellära (knappt 2 %). Knappt 68 % av textens avsnitt innehåller människor. Högst andel avsnitt med människor hittar vi i värmelära (ca 91 %), lägst – i ellära (ca 44 %). Alla dessa uppgifter finns samlade i Tabell 7.1 och Fig. 7.1.

Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren?

Av Tabell 7.2 och Fig. 7.3a framgår att drygt 9 % av de människor som finns i bild- materialet är autentiska, medan över 90 % är fiktiva. Vidare ser vi att autentiska personer syns på bilder i alla områden: i högst utsträckning inom områdena modern fysik (ca 27 % av alla de personer som syns i bilderna) och ellära (ca 22 %), i lägst utsträckning inom områdena mekanik (ca 4 %) och värmelära (ca 7 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.9a.

Autentiska personer utgör drygt 1,5 % av alla människor när det gäller uppgifter; fiktiva personer utgör knappt 73 % och läsaren tar nästan 26 % av den resterande platsen (Tabell 7.2 och Fig. 7.3b). Flest autentiska personer (2 %) finner man inom mekanik; de andra områdena har inga autentiska personer i uppgifterna. I områdena värmelära och modern fysik är fördelningen mellan fiktiva personer och läsaren i uppgifterna jämn (eller nästan jämn). I området ellära hittar vi endast fiktiva personer i uppgifterna (se Fig. 7.9b och Tabell 7.2).

När det gäller den övriga texten är ca 45 % av de framställda personerna autentiska, av resten är drygt en tredjedel fiktiva och knappt två tredjedelar utgörs av själva läsaren (Tabell 7.2 och Fig. 7.3c). Flest exempel på autentiska människor finner vi inom området modern fysik (över 70 %) och minst (exakt en femtedel) inom mekanik (Tabell 7.2 och Fig. 7.9c). Fiktiva personer förekommer i minst utsträckning i områdena värme- och ellära (ca 11 respektive 13 %), och har högst andel i modern fysik (ca 21 %). Mer än 60 % av personerna inom mekanik och ellära är läsaren, medan modern fysik innehåller lägst andel referenser till läsaren, ca 8 % (se Tabell 7.2 och Fig. 7.9c).

48 Fig. 7.9. Andel människor i de olika kategorierna: autentiska personer, fiktiva personer och läsaren, efter de olika innehållstyperna: (a) bildmaterialet, (b) uppgifterna och (c) den övriga texten i läroboken Heureka!

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Relativ frekvens, % Ämn eso mr åd e

Autentiska Fiktiva Läsaren (a) 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Relativ frekvens, % Ämn eso mr åd e

Autentiska Fiktiva Läsaren (b) 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Relativ frekvens, % Ämn eso mr åd e

Autentiska Fiktiva Läsaren (c)

49 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia

Det finns totalt 51 vetenskapsmän och andra kända personer ur vetenskapens historia i hela Heureka! (Tabell 7.3). Flest nämns i övriga texten (50) och inom området modern fysik (31) – se Tabell 7.4.

De forskare som nämns i Heureka! oftast är: A. Einstein (6 gånger), I. Newton (6), Galileo Galilei (4), Ernest Rutherford (4) och J. C. Maxwell (3), som det framgår av Tabell 7.5. Av dessa är det bara A. Einstein och I. Newton som finns även i bildmaterialet; där möter vi emellertid fler forskare: M. Skłodowska-Curie, L. Meitner, B. Franklin, Demokritos, E. du Chatelet, L. Vestergaard Hau, S. Arrhenius, T. Berners-Lee och V. Hess (Tabell 7.6).

Bland de 11 forskare som finns i bildmaterialet är 4 kvinnor (Tabell 7.6), en ganska hög andel; alla kvinnliga forskare finns på bild. När det gäller det totala antalet forskare oavsett innehållstypen dominerar män mycket tydligt, med det totala antalet kvinnor lika med fyra; män utgör ca 92 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4a). Bland de forskare som nämns i Heureka! minst tre gånger finns inga kvinnor (Tabell 7.5).

I bildmaterialet hittar vi en svensk (S. Arrhenius) – se Tabell 7.6. Bland de forskare som nämns minst tre gånger hittar vi däremot inga svenskar (Tabell 7.5). Totalt möter vi sex svenska forskare: S. Arrhenius, A. Celsius, N. Celsius, O. Klein, R. Sievert och C. Anderson (en amerikansk fysiker av svenskt påbrå), vilket ger en andel på knappt 12 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4b).

Några funktionsnedsatta eller könsöverskridande (till identitet eller uttryck) forskare förekommer inte någonstans i textens tre innehållskategorier.

Frågeställning 4: Andra kända personer

Det nämns totalt endast 6 andra personer som blivit berömda för sitt livsverk och som namnges i texten. De flesta (5 personer) av dessa nämns i övriga texten och en person finns i bild (Tabell 7.9 och 7.10). De absolut flesta (4 personer) nämns inom mekanik och ingen i värmelära eller modern fysik (Tabell 7.10). Ingen nämns fler än en gång (Tabell 7.8).

En klar majoritet utgörs av män (ca 83 %; Tabell 7.9). Svenskar utgör ca 33 % (2 perso- ner); se Tabell 7.9. Kvinnor utgör en mera frekvent grupp här än bland forskare; detsamma gäller även svenskar (tydligt syns det i Fig. 7.4a respektive i Fig. 7.4b). De flesta bland andra kända människor är ingenjörer och uppfinnare (4 av 6); den enda idrottaren är kvinnlig och svensk. Den andra svenska personen är ingenjör.

50 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier

Kön

I alla innehållstyperna är könsfördelningen nästan jämn för fiktiva personer: män dominerar svagt (ca 60 %) i bildmaterialet och uppgifterna, medan kvinnor dominerar i den övriga texten (ca 65 %); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5. I bildmaterialet är andelen kvinnor högst i området värmelära (70 %) och lägst i området modern fysik (25 %); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5a. I uppgifterna har vi högst andel kvinnor i området värmelära återigen (60 %) och lägst i ellära (en tredjedel); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5b. I den övriga texten inom ellära finns det bara kvinnor och kvinnor utgör en stark majoritet i den övriga texten inom mekanik (ca 88 %), lägst andel har vi i modern fysik (inga kvinnor alls); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5c. I hela boken tycks inte finnas någon person med könsöverskridande identitet eller uttryck.

Etnicitet

I bildmaterialet är de flesta fiktiva personer svenskar: från 87,5 % för ellära till ca 97 % – av alla fiktiva personer med identifierbar etnicitet – för mekanik (Tabell 7.11 och Fig. 7.6a). Samma gäller för uppgifter, med den relativa frekvensen för svenskar mellan 80 % (värmelära) till 100 % (ellära); se Tabell 7.11 och Fig. 7.6b. När det gäller övriga texten nämns påhittade personer endast i mekanik- och ellärekapitlen (100 % svenskar); se Tabell 7.11 och Fig. 7.6c. I de kapitel som behandlar modern fysik finns inga fiktiva personer med identifierbar etnicitet (se Tabell 7.11 och Fig. 7.6).

Funktionsförmåga

Som det framgår av Tabell 7.11 och Fig. 7.7 är andelen funktionsnedsatta personer ganska låg bland fiktiva personer och det är endast i området modern fysik som vi ser en ganska påtaglig andel funktionsnedsatta: 25 % i bildmaterialet, ca 33 % i uppgifterna och ca 31 % i övriga texten (Tabell 7.11 och Fig. 7.7). Av tabell 7.12 framgår det klart att de flesta av de 17 personer (eller grupper av personer) som kan ses som ”funktionsned- satta” egentligen är sjuka eller döda (12 personer) eller så är de överlevare från en katastrof. Det är alltså endast 3 personer som kan ses som uttalat och ”genuint” funktionsnedsatta. Dessa personer är unga män som är aktiva (trots att de sitter i varsin rullstol spelar de basket) och inte kopplade till fysikämnet; de finns på en bild inom området mekanik.

Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer Alla korrelationsvärden hämtas i Tabell 7.13.

Det finns en stark positiv korrelation mellan kön och etnicitet för uppgifterna (Tabell 7.13). Detta kan tolkas såhär: kvinnor i uppgifterna tenderar att vara utländska och män tenderar att vara svenska. Det finns även en stark negativ korrelation mellan kön och

51 etnicitet för övriga texten: här tenderar kvinnor (män) att vara svenska (utländska). Annars tycks kön och etnicitet inte vara korrelerade för fiktiva personer.

Kön och aktivitetsgraden är starkt positivt korrelerade inom modern fysik: kvinnor tenderar att vara mer passiva, och män – mer aktiva här. Kön och aktivitetsgraden är även starkt negativt korrelerade inom mekanik och värmelära: här tenderar kvinnor (män) vara mer aktiva (passiva). Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade. Kön och koppling till fysikämnet är starkt negativt korrelerade för området ellära: män tenderar att inte vara kopplade till ämnet, medan kvinnor gör det. Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade.

Etnicitet och aktivitetsgrad är starkt negativt korrelerade för området värmelära: utlänningar tenderar att vara mer aktiva, medan svenskar tenderar att vara mer passiva. Etnicitet är starkt negativt korrelerad med koppling till fysikämnet för området modern fysik: utlänningar är här mer kopplade till ämnet och svenskar är mindre kopplade.

Frågeställning 6: Parrelationer

Vi utgår från Tabell 7.14 som sammanställer frekvenser för alla tänkbara parrelationer i läroböckerna. Av det totala antalet par (31) kan enbart 5 tolkas som heterosexuella parrelationer med säkerhet, därutöver kan 2 par eventuellt tolkas som heterosexuella parrelationer. Inga parrelationer tycks råda mellan personer av samma kön.

Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna

Omfånget för bildmaterialet och uppgifterna är av samma storleksordning (536 respektive 644 innehållsenheter), men påtagligt mindre för övriga texten (109 enheter; se Tabell 7.1). När vi jämför diagrammen (a), (b) och (c) i Fig. 7.1 ser vi att det gemen- samma för alla innehållstyperna är att andelen innehållsenheter med människor är lägst i området ellära. Vidare liknar bildmaterialet och uppgifterna varandra när det gäller området med högsta andel enheter med människor: i båda fallen är det området mekanik och i båda fallen skiljer sig denna andel markant från andelarna för de andra områdena. Andelsfördelningen är någorlunda jämnare för övriga texten och mer ojämn för uppgifterna och bilderna.

I uppgifterna och övriga texten förekommer alla typer av människor: autentiska, fiktiva och läsaren själv. Den sistnämnda typen saknas – av självklara skäl – i bildmaterialet, men förekommer i en ganska liknande utsträckning i uppgifterna (av det totala antalet människor i uppgifter är ca 26 % läsaren) och i övriga texten (av det totala antalet människor i övrig text är ca 38 % läsaren; se Tabell 7.2). Av alla framställda människor

52 är andelen autentiska personer absolut lägst för uppgifterna (knappt 2 %), ganska låg för bilderna (drygt 9 %) och hög för övriga texten (knappt 45 % av alla representerade människor är autentiska; se Tabell 7.2). De fiktiva personerna dominerar klart och tyd- ligt i bildmaterialet (över 90 %) och i uppgifter (knappt 73 %; se Tabell 7.2 och Fig. 7.3). Forskare från fysikens och vetenskapens historia nämns oftast i den övriga texten, förekommer sällan i bildmaterialet (endast 11 forskare och andra kända personer från vetenskapens historia finns i bild; se Tabell 7.6), men mest sällsynta är de i uppgifterna (endast 2 forskare hittar vi där; se Tabell 7.4). Alla kvinnliga forskare (4 personer) hittar vi i bild; för män är denna andel 7/47 = 15 % (se Tabell 7.3 och 7.6). När det gäller den övriga texten och uppgifterna är kvinnor tydligt underrepresenterade (4 kvinnor i övriga texten och ingen kvinna i uppgifterna). Bildmaterialet ger alltså mer plats åt kvinnliga forskare, även om denna plats inte är helt och hållet jämställd. En svensk forskare förekommer i bild och ingen i uppgifterna; alla (6 personer) finns i den övriga texten.

De kända personer som inte är forskare förekommer oftast i den övriga texten (där möter vi ca 83 % av dem), en av dem (ca 17 %) finns i bild (se Tabell 7.10); ingen finns i uppgifterna. I bilderna hittar vi den enda kvinnliga personen och samtidigt en av de två svenskar som finns i denna kategori (se Tabell 7.8). Den övriga texten domineras av män och utlänningar (100 % respektive 80 %; se Tabell 7.8 och 7.9).

Könsfördelningen bland fiktiva personer i alla innehållstyperna är ganska jämn: kvinnor utgör ca 41-42 % av alla personer med identifierbart kön i bildmaterialet och upp- gifterna; kvinnor t.o.m. dominerar i den övriga texten, med en andel på knappt 65 % (se Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Andelen svenskar är hög i alla typer av innehåll och uppnår ett värde på 90-96 % av alla fiktiva personer med identifierbar etnicitet (se Tabell 7.11 och Fig. 7.6). De tre personer som är ”genuint” funktionsnedsatta (se Tabell 7.12) hittar vi endast i bildmaterialet. Den övriga texten eller uppgifterna presenterar alltså inga sådana personer.

Starka korrelationer finner vi endast mellan kön och etnicitet i uppgifterna (positiv korrelation) och i den övriga texten (negativ korrelation); se Tabell 7.13. Inga eller svaga korrelationer verkar finnas för bilderna och för de andra variabelparen i uppgifterna och den övriga texten (Tabell 7.13). Innebörden av de existerande korrelationerna mellan kön och etnicitet är att kvinnor tenderar vara utländska i uppgifterna och svenska i övriga texten; för män är det tvärtom.

Alla de par människor som med säkerhet kan tolkas som parrelationer finner vi bland de olika innehållstyperna med ungefär samma frekvens. De par som eventuellt kan tolkas som parrelationer förekommer endast i bildmaterialet. Heureka! saknar några par som med säkerhet eller eventuellt skulle kunna tolkas som samkönade parförhållanden.

53 Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena

Antalet innehållsenheter är störst för mekanik, oavsett innehållstypen (se Tabell 7.1) och enheterna innanför mekanik utgör väl över 40 % av alla enheter inom bildmateria- let och uppgifterna, och nästan 40 % av alla avsnitt inom den övriga texten. Ellära och modern fysik innehåller ungefär lika många enheter vad gäller bilderna och den övriga texten; värmelära och modern fysik innehåller ungefär lika många enheter vad gäller uppgifterna (Tabell 7.1). Lägst andel innehållsenheter med människor hittar vi i områ- det ellära, oavsett innehållstypen (ca 6 % för bilder, ca 16 % för uppgifter och ca 44 % för övrig text). Högst andel hittar vi i området mekanik för bilder (ca 31 %) och för upp- gifter (ca 29 %); och i området värmelära för den övriga texten (ca 91 %) – se Tabell 7.1 och Fig. 7.1.

Fiktiva personer dominerar i alla områden för bilderna och uppgifterna (mellan 60 och 100 % av alla personer), autentiska personer dominerar i områdena värmelära och modern fysik för övriga texten (50 % respektive 71 %) och läsaren dominerar i områdena mekanik och ellära för övriga texten (över 60 % i båda områdena). Områdena värmelära, ellära och modern fysik saknar några autentiska människor vad gäller uppgifter; i området mekanik är andelen autentiska människor mycket låg (2 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.9. Högst andel utgör autentiska personer i området modern fysik: 27 % i bilderna och 81 % i övriga texten (Tabell 7.2 och Fig. 7.9). Läsaren tar ingen plats i uppgifter innanför området ellära (Tabell 7.2 och Fig. 7.9). Autenticitet är ganska skevt fördelad över ämnesområdena inom varje typ av innehåll och vi ser alltid en klar dominans av någon autenticitetsgrupp (se Fig. 7.9).

De flesta förekomster av forskare ser vi i området modern fysik (över hälften av alla förekomster av forskare) och den minsta andelen forskare har området ellära (ca 7 % av forskarna finns här) – se Tabell 7.4. Bilder på forskare hittar vi mest i modern fysik (6 personer) och i mekanik (3). De forskare som nämns ofta (Tabell 7.5) finner vi endast inom dessa två områden. Tre av de fyra kvinnliga forskare som finns representerade hittar vi i kapitlen om modern fysik och endast där; den fjärde finns i mekanik. Svenska forskare hittar vi mest i området värmelära (A. Celsius, N. Celsius och S. Arrhenius), men även inom modern fysik (R. Sievert och C. Anderson) och mekanik (O. Klein).

De flesta förekomster av andra kända människor (ej forskare) ser vi i mekanik (4 av 6 förekomster och personer); resten (2) finns i ellära och båda är ingenjörer (Tabell 7.10). Den enda kvinnan finns i mekanik. Båda svenskarna finns också i mekanik.

Kvinnor (bland fiktiva personer) är svagt underrepresenterade i områdena mekanik och ellära vad gäller bilderna och uppgifterna, och starkt underrepresenterade i området

54 modern fysik vad gäller bilderna och den övriga texten* _{(Fig. 7.5). Kvinnor är överrepre-}

senterade i området värmelära vad gäller alla innehållstyperna och inom områdena mekanik och ellära vad gäller den övriga texten (Fig. 7.5 och Tabell 7.11). Svenskar är en mycket tydlig majoritet bland alla fiktiva personer oavsett område, så länge det är möjligt att avgöra personens etnicitet (andelen är ca 80 % och högre; Fig. 7.6). De enda tre genuint funktionsnedsatta personerna hittas i området mekanik.

I området mekanik tenderar kvinnor att vara aktiva (och män att vara passiva); det finns inga andra korrelationer inom mekanik (Tabell 7.13). I värmelära tenderar kvinnor också att vara aktiva (och män att vara passiva); i samma område tenderar svenskar att vara mer passiva (och utlänningar att vara mer aktiva); inga andra korrelationer syns i värmelära. Kvinnor har tendens att vara mer kopplade till ämnet (och män – mindre) inom ellära. Inom området modern fysik finner man att kvinnor och svenskar blir mer passiva (till skillnad från män respektive utlänningar).

Nästan alla av de parrelationer som vi hittar finns inom området mekanik; med ett undantag som finns i modern fysik (makarna Curie).