Jämförelse av nutida läroböcker

Efter att i kapitel 7.1-4 ha analyserat de studerade böckerna på detaljnivå vill jag nu jämföra de tre nutida böckerna: Ergo, Heureka! och Impuls med varandra (i nuvarande avsnittet, 7.5 – jämför frågeställningen 10 i kapitel 5) och det gemensamma i de nutida böckerna med den äldre boken Alphonce (i föreliggande kapitlets sista avsnitt, 7.6 – jämför frågeställningen 11 i kapitel 5).

För att inte överväldigas av detaljer ska jag i kapitel 7.5 och 7.6 fokusera på huvuddrag i de aktuella böckerna vad gäller frågeställningarna 1-9: det huvudsakligen lika/gemensamma och det huvudsakligen olika/skilda. Var finner vi de gemensamma huvuddragen och vari skiljer sig böckerna från varandra? Jag följer frågeställningarna 1- 6 i tur och ordning och mina svar till frågeställningarna 7-9 (se kapitel 7.1-4) vävs in parallellt.

Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken?

Vad gäller omfånget innehåller alla de tre nutida läroböckerna (Ergo, Heureka! och Im- puls) ungefär lika många bilder (mellan 416 i Ergo och 585 i Impuls). Så är inte fallet i fråga om antalet uppgifter och avsnitt: Impuls innehåller högst antal uppgifter (1148, vilket är nästan en fördubbling av antalet uppgifter i Heureka!) och är indelat i högst an- tal avsnitt (162, vilket är nästan en tredubbling av antalet avsnitt i Ergo) – se Tabell 7.1. Andelen bilder med människor är ganska lik för alla tre läroböckerna (i ca 21-26 % av bilderna finns det en eller fler människor; Tabell 7.1 och Fig. 7.1a). Området mekanik har högst* _{(ca 31-33 %) och området ellära har lägst (ca 4-9 %) andel bilder med männi-}

skor, oavsett läroboken (se Tabell 7.1 och Fig. 7.1a).

Uppgifterna i Ergo och Impuls innehåller människor dubbelt så ofta som uppgifterna i Heureka! om man exkluderar de uppgifter som innehåller referenser till läsaren (ca 23- 24 % jämfört med ca 12 %; se Tabell 7.1). Även om man inkluderar läsaren blir andelen uppgifter med människor lägst i Heureka! – men skillnaden med de övriga böckerna blir mindre påtaglig (se Fig. 7.1). Högst andel uppgifter med människor finner vi i området mekanik (ca 29-39 % eller ca 22-30 % om man räknar bort läsaren), lägst – i området ellära (ca 2-18 % eller ca 2-12 % om man räknar bort läsaren). Fördelningen av upp- gifterna med människor över de olika områdena följer ungefär samma mönster för alla böckerna, men i Heureka! är skillnaderna områdena emellan som skarpast (Fig. 7.1).

* _{I Ergo har området värmelära en nästan stor andel bilder med människor (skillnaden}

74 Andelen avsnitt som innehåller människor är högst för Ergo (ca 80 % av avsnitten innehåller någon referens till en människa; Tabell 7.1 och Fig 7.1) och ungefär hälften så låg för Impuls och Heureka! (ca 37-42 %) om man räknar bort läsaren (Tabell 7.1). Om man inkluderar läsaren – vilket gjordes i Fig. 7.1 – blir denna skillnad mellan Ergo och Heureka! mindre skarp men förblir nästan lika skarp om man jämför Ergo med Impuls. Fördelningen av textens avsnitt med människor över de olika ämnesområdena följer ungefär samma mönster för Heureka! och Impuls (och som för uppgifterna och bildmaterialet, med den skillnaden att fördelningen av avsnitt karakteriseras av mindre skillnader områdena emellan), men är mycket jämnare för Ergo: mekanik, värmelära och modern fysik är de områden i alla tre böckerna som har högst andel avsnitt med människor, medan ellära är området med lägst andel.

Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren?

I alla nutida böckerna är antalet människor som förekommer i bilder och övrig text ganska likt böckerna emellan. I uppgifter har Heureka! nästan tre gånger så få människor som Impuls och Ergo (se Tabell 7.2).

Fördelningen av autenticitet bland människor i bildmaterialet är i princip likadan för alla de tre nutida läroböckerna: fiktiva personer utgör ca 90-93 % (beroende av lärobo- ken) och autentiska personer utgör ca 7-9 % (Tabell 7.2 och Fig. 7.3a). Kapitlen innanför modern fysik har högsta relativa frekvenser för autentiska människor i bildmaterialet (jämfört med de andra ämnesområdena) för alla böckerna (ca 15-27 %; Tabell 7.2 samt Fig. 7.2a, 7.9a och 7.10a). Autentiska personer förekommer i bilder i alla ämnesområden i Heureka! och Impuls; i Ergo saknas de i värme- och ellära (Fig. 7.2a, 7.9a och 7.10a). Vad gäller uppgifter dominerar även här fiktiva personer – i samtliga av de nutida böckerna – och minsta andelen utgörs av autentiska personer. Andelen autentiska människor är av ungefär samma storlek för Ergo och Impuls (ca 8-10 %), medan för Heureka! är den mycket lägre (knappt 2 %); se Tabell 7.2 och Fig. 7.3b. Läsaren tar ungefär lika mycket plats i uppgifterna i Ergo och Heureka! (ca 23-26 %), medan det i Impuls blir mycket mindre plats (ca 5 %); i Impuls är den plats som autentiska personer tar nästan dubbel så stor som det utrymme som tas av läsaren. Både i Ergo och i Impuls förekommer autentiska människor i uppgifter inom alla områdena; i Heureka! finns de bara inom mekanik. Ergo är den enda av läroböckerna som har läsaren i uppgifterna i alla ämnesområden (se Tabell 7.2 och Fig. 7.2b, 7.9b och 7.10b).

I den övriga texten utgör autentiska personer den största gruppen (ca 45-65 %). Fiktiva personer utgör ungefär samma andel (ca 17-18 %) i alla nutida läroböckerna. Ca var tredje person i Ergo och Heureka! är läsaren, medan i Impuls är det ca var sjätte person (i Impuls har man en högre andel autentiska personer) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.3. För

75 alla nutida läroböckerna konstaterar vi att området med högst andel (ca 71-81 %) autentiska personer är modern fysik (i den övriga texten); samtidigt som läsaren tar här minst plats (ca 1-15 %; Tabell 7.2).

Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia

Antalet namngivna forskare är högst i Impuls (81) och påtagligt lägre i Ergo och Heureka! (51-53) – se Tabell 7.3. De forskare som nämns oftast, mer än tre gånger, stämmer ganska bra överens mellan Ergo och Heureka! (4 gemensamma namn; Tabell 7.5) och något sämre med Impuls (2 gemensamma namn); Impuls har även flest forskare som nämns ofta (minst tre gånger). Överensstämmelse angående det vilka forskare som syns i bild är sämre: gemensam för alla tre läroböckerna är I. Newton och tre till (varav två kvinnor!) delas av Ergo och Heureka! Impuls har i övrigt lägst antal forskare som presenteras i bild. De flesta forskare hittar man i övriga texten och inom modern fysik. De är mer sällsynta – oavsett boken – i uppgifter och bilder samt inom de andra områdena.

Kvinnliga forskare har högst andel i Ergo och Heureka!, men förekommer ganska sällan även där (ca 8 %) – i Impuls är denna andel halverad. I Ergo och Heureka! har vi två kvinnliga forskare i bild, i Impuls – ingen. Och bland de ofta förekommande forskarna hittar vi en kvinna endast i Ergo; i Heureka! och Impuls finns inga sådana. Kvinnliga forskare syns alltså inte ofta i dessa tre böcker, och synligheten är minst i Impuls, trots att Impuls innehåller störst (!) antal forskare.

Svenska forskare är mycket sällsynta i Ergo och Impuls (knappt 4 %) och förekommer tre gånger så ofta i Heureka! (knappt 12 %) – se Tabell 7.3. Endast i Heureka! hittar vi någon (en) svensk forskare i bild (Tabell 7.6).

Några forskare som är funktionsnedsatta eller könsöverskridande eller i homosexuella relationer syns inte i böckerna.

Frågeställning 4: Andra kända personer

Störst antal andra kända (och namngivna) människor hittar vi i Impuls (27) och påtag- ligt färre är de i Ergo och Heureka! (12 respektive 6) – se Tabell 7.9.

Kvinnor är tydligt underrepresenterade i alla böckerna och utgör som högst 25 % (Ergo) och som lägsta ca 7 % (Impuls) – se Tabell 7.9 – trots att det är just Impuls som nämner flest människor i denna kategori (samma observerade vi ovan för namngivna forskare).

76 Med svenskar är det tvärtom: Impuls har den högsta andelen (37 %) och Ergo den lägsta (25 %) – se Tabell 7.9. Men även svenskar är underrepresenterade här (och utlänningar är 2-3 gånger så många som svenskar).

Impuls är ganska unikt då de flesta kända personer (ej forskare) förekommer i uppgifterna här (Tabell 7.10). De absolut flesta kända och namngivna personer som inte är forskare finner vi i området mekanik, och väldigt få i ellära – oavsett läroboken (Tabell 7.10).

Några kända icke-forskare som är funktionsnedsatta eller könsöverskridande eller i homosexuella relationer syns inte i böckerna.

Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier

Könsfördelningen är jämn eller nästan jämn i uppgifterna i alla nutida böckerna (ca 41- 53 % av fiktiva personer är kvinnor här) och i alla innehållstyperna i boken Heureka! (ca 41-65 %; Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Kvinnor är svagt underrepresenterade i bilderna i övriga texten vad gäller Ergo och i bilderna vad gäller Impuls. I det stora hela kan man dock konstatera att könsfördelningen är ganska jämn inom minst två innehållstyperna i samtliga nutida böckerna (se Fig. 7.5).

Svenskar dominerar starkt (78-97 %) i samtliga innehållstyperna oavsett läroboken (Tabell 7.11 och Fig. 7.6), men i Impuls är denna dominans lite svagare vad gäller uppgifterna och den övriga texten. Det är värt att påpeka att det i alla innehållstyperna inom alla böckerna går att urskilja några personer med icke-svenskt påbrå (mellan 2,7 och 22,2 % – se Tabell 7.11).

”Genuint” funktionsnedsatta personer hittar vi bara vid enstaka tillfällen: en gång i Ergo (en passiv kvinna, i en uppgift, som inte går att koppla till fysikämnet) och en gång i Heureka! (tre aktiva män – idrottare, i bild – som inte heller går att koppla till fysiken). Impuls har inga funktionsnedsatta personer (Tabell 7.12). Alla böckerna nämner emellertid några patienter eller sjuka och överlevare från olika katastrofer (Tabell 7.12 och Fig. 7.7).

För fiktiva personer som vi hittar i bildmaterialet tycks inte finnas några korrelationer (samband) mellan kön och etnicitet, aktivitetsgrad eller koppling till fysikämnet (Tabell 7.13). Lika många kvinnor som män (i stort sett) är således aktiva som passiva, svenska som utländska, kan eller kan inte kopplas till fysiken (detta stämmer överens med det vi konstaterade tidigare i detta arbete).

När det gäller uppgifterna finner vi att kvinnor (män) tenderar att vara utländska (svenska) i Heureka! och Impulsi Ergo finner vi ingen koppling mellan kön och etnicitet (Tabell 7.13).

77 I övriga texten (huvudsakligen inom värmelära) finner vi bland annat att utlänningar (svenskar) tenderar att vara mer passiva (aktiva) i Ergo; i Impuls är det tvärtom; i Heureka! finns ingen sådan korrelation (Tabell 7.13).

I modern fysik upptäcker vi genomgående i alla böckerna att utlänningar (svenskar) associeras (inte) med fysiken (Tabell 7.13). Observera att det är samma område där de flesta av forskarna i en given bok syns.

Frågeställning 6: Parrelationer

Människor grupperas i par ganska sällan i alla nutida läroböckerna, och för Heureka! är det hälften så få par som för Ergo och Impuls (Tabell 7.14). Endast vart sjätte/sjunde par i Ergo och Heureka! och vart tolfte i Impuls kan med säkerhet tolkas som ett parför- hållande – i samtliga fall är det fråga om ett heterosexuellt parförhållande (se Tabell 7.14). Endast vid två tillfällen träffar vi par som möjligen kan tolkas som ett homo- sexuellt parförhållande: två män i Ergo och två kvinnor i Impuls (Tabell 7.14).

Det gemensamma i nutida läroböcker

Trots en del skillnader delar nutida läroböcker ganska mycket med varandra: här nedan beskriver jag just dessa likheter.

Kvinnor hittar vi med störst sannolikhet bland fiktiva personer. Bland fiktiva personer råder det även en ganska jämn könsfördelning. Det förekommer kvinnliga forskare och andra kända och namngivna personer, men mansdominans är tydlig i dessa två grupper (tydligare bland forskare än bland icke-forskare). De absolut flesta av de kända kvinnliga (och namngivna) icke-forskarna är idrottare (det finns endast ett undantag i alla tre böckerna); män i denna grupp tillhör olika yrken, även om idrottar är vanliga bland män.

Svenskar hittar vi med stor sannolikhet bland fiktiva personer; utlänningar utgör en minoritet här. Bland forskare och andra kända personer är svenskar en klar minoritet (svenskar finns knappt bland forskare, bland icke-forskare kan andelen vara över en tredjedel). Bland fiktiva personer är svenskar och utlänningar aktiva och passiva samt kopplade och inte kopplade till ämnet i lika stor utsträckning. De flesta av kända svenskar är idrottare, medan namngivna och kända utlänningar tillhör blandade yrkeskategorier (och dessutom dominerar de senare bland forskarna).

Personer med funktionsnedsättningar är så gott som osynliga, med två undantag: en passiv äldre kvinna i en uppgift i Ergo och en grupp unga aktiva män på bild i Heureka! – ingen av dessa fyra personer är kopplad till fysikämnet.

78 Några personer med könsöverskridande identitet eller uttryck syns inte i någon av de tre böckerna. Det finns två par som eventuellt kan tolkas som samkönade parförhållan- den: två män i Ergo och två kvinnor i Impuls (i uppgifter i båda fallen): männen tar hand om sina (gemensamma?) barn, medan kvinnor är hjältinnor i en actionserie som krigar. Flest människor (av de fiktiva och totalt, i absoluta och relativa termer) finner vi inom mekanikområdet. Flest forskare hittas i området modern fysik och flest kända icke- forskare finns i mekanik.

79