Impuls

Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken?

I denna lärobok finns totalt 585 bilder och 1148 uppgifter; texten är indelad i 162 avsnitt. Ungefär 40-45 % av alla bilder och uppgifter och knappt 30 % av alla avsnitt ryms innanför området mekanik (se Tabell 7.1).

Ca 21 % av bilderna innehåller människor. Högst andel bilder med människor finner vi inom mekanik (31 %) och lägst andel finns inom ellära (knappt 9 %). Människor finns i ca 24 % av uppgifterna. Högst andel uppgifter med människor finner vi i området mekanik (ca 32 %), lägst – i området ellära (ca 11 %). Människor förekommer i knappt hälften av textens avsnitt. Högst andel avsnitt med människor finns i området mekanik (drygt 55 %) och lägst – i området ellära (drygt 27 %). Alla dessa uppgifter finns samlade i Tabell 7.1 och Fig. 7.1.

Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren?

Av Tabell 7.2 och Fig. 7.3a framgår att 7 % av de människor som finns i bildmaterialet är autentiska, medan 93 % är fiktiva. Vidare ser vi att autentiska personer syns på bilder i alla områden: i högst utsträckning inom områdena modern fysik (15 % av alla de personer som syns i bilderna) och ellära (8 %), i lägst utsträckning inom områdena mekanik (ca 6 %) och värmelära (ca 5 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.10a.

Autentiska personer utgör knappt 8 % av alla människor när det gäller uppgifter; fiktiva personer utgör knappt 87 % och läsaren tar drygt 5 % av den resterande platsen (Tabell 7.2 och Fig. 7.3b). Flest autentiska personer (knappt 12 %) finner man inom modern fysik; autentiska personer fördelas ganska jämnt över uppgifterna i de andra områdena (6-8 %). Den plats som läsaren tar är ganska begränsad: 6-7 % i områdena mekanik och värmelära och ingen i ellära och modern fysik. Andelen fiktiva personer är högst i området ellära (över 94 %) och lägst i mekanik (ca 85 %) – se Fig. 7.10b och Tabell 7.2. När det gäller den övriga texten är nästan två tredjedelar av de framställda personerna autentiska, av resten är ungefär hälften fiktiva och ungefär hälften utgörs av själva läsaren (Tabell 7.2 och Fig. 7.3c). Flest exempel på autentiska människor finner vi inom områdena modern fysik (över 80 %) och ellära (nästan 77 %); minst (drygt 40 %) inom mekanik (Tabell 7.2 och Fig. 7.10c). Fiktiva personer förekommer i minst utsträckning i området värmelära (ca 5 %), och har högst andel i mekanik (över 25 %). Ca 34 % av personerna inom mekanik och värmelära är läsaren (högst andel), medan modern fysik innehåller lägst andel referenser till läsaren, endast 1 % (se Tabell 7.2 och Fig. 7.10c).

57 Fig. 7.10. Andel människor i de olika kategorierna: autentiska personer, fiktiva personer och läsaren, efter de olika innehållstyperna: (a) bildmaterialet, (b) uppgifterna och (c) den övriga texten i läroboken Impuls.

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Relativ frekvens, % Ämn eso mr åd e

Autentiska Fiktiva Läsaren (a) 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Relativ frekvens, % Ämn eso mr åd e

Autentiska Fiktiva Läsaren (b) 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Relativ frekvens, % Ämn eso mr åd e

Autentiska Fiktiva Läsaren (c)

58 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia

Det finns totalt 81 vetenskapsmän och andra kända personer ur vetenskapens historia i hela Impuls (Tabell 7.3). Flest nämns i övriga texten (76) och inom området modern fysik (56) – se Tabell 7.4.

De forskare som nämns i Impuls oftast är: Galileo Galilei (5 gånger), I. Newton (4), A. Einstein, E. Rutherford, E. Fermi, A. Volta, J. J. Thomson, W. Pauli och H. Becquerel (alla 3 gånger), som det framgår av Tabell 7.5. Av dessa är det bara I. Newton, E. Fermi och A. Volta som finns även i bildmaterialet; där möter vi också fysikern O. von Guericke (Tabell 7.6).

Bland de 4 forskare som finns i bildmaterialet är ingen kvinna (Tabell 7.6); ingen kvinnlig forskare finns alltså på bild. När det gäller det totala antalet forskare oavsett innehållstypen dominerar män mycket tydligt, med det totala antalet kvinnor lika med tre; män utgör ca 96 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4a). Bland de forskare som nämns i Impuls minst tre gånger finns inte heller några kvinnor (Tabell 7.5).

I bildmaterialet hittar vi ingen svensk (se Tabell 7.6). Bland de forskare som nämns minst tre gånger hittar vi inte heller några svenskar (Tabell 7.5). Totalt möter vi tre svenska forskare: A. Celsius, R. Sievert och C. Anderson (en amerikansk fysiker av svenskt påbrå), vilket ger en andel på knappt 4 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4b).

Några funktionsnedsatta eller könsöverskridande (till identitet eller uttryck) forskare förekommer inte någonstans i textens tre innehållskategorier.

Frågeställning 4: Andra kända personer

Det nämns totalt 27 andra personer som blivit berömda för sitt livsverk och som namnges i texten. De flesta (17 personer) av dessa nämns i uppgifterna och 8 personer finns i bild (Tabell 7.9 och 7.10). De flesta nämns inom mekanik (13 personer) och modern fysik (8); se Tabell 7.10.

Fem personer nämns fler än en gång: U. Bolt (idrottare, 3 gånger), Napoleon Bonaparte (3), J. Kittinger (pilot, 2), I. Stenmark (idrottare, 2) och H. Nitsch (idrottare, 2), som framgår av Tabell 7.7. I bild ser vi förutom dessa även: Gustav II Adolf (staty), M. Kelly (astronaut) och S. Kelly (astronaut).

En klar majoritet utgörs av män (ca 93 %; Tabell 7.9). Svenskar utgör ca 37 % (10 perso- ner); se Tabell 7.9. Kvinnor utgör en mera frekvent grupp här än bland forskare; detsamma gäller även svenskar, även mer påtagligt (tydligt syns det i Fig. 7.4a respektive i Fig. 7.4b).

59 De flesta bland andra kända människor idrottare (9 av 27) och kungar eller andra sorters härskare (6 av 27). Bland de 10 svenskarna är 7 idrottare. Bland de enda 2 kvinnor som finns här är den ena författare och den andra idrottare; en av kvinnorna är svensk.

Inga funktionsnedsatta eller transexuella personer tycks förekomma i denna grupp.

Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier Kön

I alla innehållstyperna är könsfördelningen nästan jämn för fiktiva personer: män dominerar (ca 64 %) i bildmaterialet, medan fördelningen i uppgifterna och den övriga texten är helt jämn (50-53 % kvinnor); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5. I bildmaterialet är andelen kvinnor högst i området mekanik (41 %) och lägst i området ellära (10,5 %); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5a. I uppgifterna har vi högst andel kvinnor i området värmelära (ca 60 %) och lägst i mekanik (ca 49 %) – läget är alltså mycket jämställt här och i vissa områden (värmelära) dominerar kvinnor (Tabell 7.11 och Fig. 7.5b). I den övriga texten inom modern fysik utgör kvinnor en stark majoritet (75 %), det finns inga kvinnor i värmelära, och annars är det en ganska jämn könsfördelning (se Tabell 7.11 och Fig. 7.5c). I hela boken tycks inte finnas någon person med könsöverskridande identitet eller uttryck.

Etnicitet

I bildmaterialet är de flesta fiktiva personer svenskar: från ca 86 % för modern fysik till 100 % för ellära (Tabell 7.11 och Fig. 7.6a). I uppgifterna är andelen svenskar ganska låg i modern fysik (ca 54 %), annars är den ganska hög – mellan ca 77 % i värmelära och ca 85 % i mekanik (Tabell 7.11 och Fig. 7.6b). När det gäller övriga texten är andelen svenskar allt mellan 50 % (ellära) och 100 % (modern fysik); se Tabell 7.11 och Fig. 7.6c.

Funktionsförmåga

Som det framgår av Tabell 7.11 och Fig. 7.7 är andelen funktionsnedsatta personer ganska låg bland fiktiva personer och det är endast i området modern fysik som vi ser en ganska påtaglig andel funktionsnedsatta: ca 35 % i bildmaterialet, ca 11 % i uppgifterna och ca 22 % i övriga texten (Tabell 7.11 och Fig. 7.7). Av tabell 7.12 framgår det klart att de flesta av de 19 personer (eller grupper av personer) som kan ses som ”funktionsned- satta” egentligen är sjuka eller döda (17 personer) eller så är de överlevare från en katastrof (2 grupper). Det finns således ingen ”genuint” funktionsnedsatt person i hela Impuls.

60 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer

Alla korrelationsvärden hämtas i Tabell 7.13.

Det finns en stark negativ korrelation mellan kön och etnicitet för övriga texten. Detta kan tolkas såhär: kvinnor i den övriga texten tenderar att vara svenska och män tenderar att vara utländska. Det finns även en stark positiv korrelation mellan kön och etnicitet för området ellära: här är det tvärtom och kvinnor (män) tenderar att vara utländska (svenska) Annars tycks kön och etnicitet inte vara starkt korrelerade för fiktiva personer.

Kön och aktivitetsgraden är starkt negativt korrelerade inom värme- och ellära: kvinnor tenderar att vara mer aktiva, och män – mer passiva här. Kön och aktivitetsgraden är även starkt positivt korrelerade inom modern fysik: här tenderar kvinnor (män) vara mer passiva (aktiva). Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade.

Kön och koppling till fysikämnet är starkt positivt korrelerade för området ellära: män tenderar att vara kopplade till ämnet, medan kvinnor gör det inte. Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade.

Etnicitet och aktivitetsgrad är starkt negativt korrelerade för den övriga texten: utlänningar tenderar att vara mer aktiva, medan svenskar tenderar att vara mer passiva. Samma korrelation har vi även för området ellära.

Etnicitet tycks inte vara korrelerad med koppling till fysikämnet, d.v.s. denna koppling beror inte av etniciteten.

Frågeställning 6: Parrelationer

Vi utgår från Tabell 7.14 som sammanställer frekvenser för alla tänkbara parrelationer i läroböckerna. Av det totala antalet par (61) kan enbart 5 tolkas som heterosexuella parrelationer med säkerhet, därutöver kan 2 par eventuellt tolkas som heterosexuella parrelationer. Endast ett par kan tolkas som en homosexuell parrelation (mellan två kvinnor): i en av uppgifterna inom området värmelära framställs ett par figurer från en televisionsserie, Xena och Gabrielle, vilka av vissa forskare tolkas som ett par lesbiska (se t.ex. Helford, 2000).

Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna

Omfånget för bildmaterialet och uppgifterna är av samma storleksordning (585 respektive 1148 innehållsenheter), men påtagligt mindre för övriga texten (162 enheter; se Tabell 7.1). Fördelning av andelen innehållsenheter med människor över de olika

61 ämnesområdena följer ett ganska likadant och jämnt mönster för uppgifterna och bilderna; för övriga texten är skillnaderna områdena emellan något mindre. Området med minst andel enheter med människor är ellära, men denna andel är av samma storleksordning som andelar för de övriga områdena. Vidare liknar bildmaterialet och uppgifterna varandra när det gäller området med högsta andel enheter med människor: i båda fallen är det området mekanik och i båda fallen skiljer sig denna andel markant från andelarna för de andra områdena.

I uppgifterna och övriga texten förekommer alla typer av människor: autentiska, fiktiva och läsaren själv. Den sistnämnda typen saknas – av självklara skäl – i bildmaterialet, och dess förekomst är ganska begränsad både i uppgifterna (av det totala antalet människor i uppgifter är ca 5 % läsaren) och i övriga texten (av det totala antalet människor i övrig text är ca 17 % läsaren; se Tabell 7.2). Av alla framställda människor är andelen autentiska personer lägst för bildmaterialet och uppgifterna (ca 7-8 %) och högst för den övriga texten (nästan två tredjedelar, 66 %, av alla representerade människor är autentiska här; se Tabell 7.2). De fiktiva personerna dominerar klart och tydligt i bildmaterialet (93 %) och i uppgifter (nästan 87 %; se Tabell 7.2 och Fig. 7.3). Forskare från fysikens och vetenskapens historia nämns oftast i den övriga texten och mest sällsynta är de i bildmaterialet (endast 4 forskare och andra kända personer från vetenskapens historia finns i bild; se Tabell 7.6). Inga kvinnliga forskare hittar vi i bild (se Tabell 7.6). När det gäller den övriga texten och uppgifterna är kvinnor tydligt underrepresenterade. Svenskar förekommer endast i den övriga texten, och på ingen bild eller i någon uppgift.

De kända personer som inte är forskare förekommer oftast i uppgifterna (där möter vi gott över hälften av dem), i bilderna och den övriga texten hittar vi ungefär hälften så få av dessa (se Tabell 7.10). I bilderna hittar vi inga kvinnor (se Tabell 7.8). Endast en kvinna finns i uppgifterna – kvinnan är utländsk – och ingen i den övriga texten. Två av de 10 svenskarna hittas i bilderna, 8 – i uppgifterna (där utgör de nästan en hälft) och ingen i den övriga texten.

Könsfördelningen bland fiktiva personer är mycket jämn i uppgifterna och i den övriga texten: kvinnor utgör ca 50-53 % av alla personer med identifierbart kön där; i bildmaterialet dominerar män och kvinnor utgör ca 36 % (se Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Andelen svenskar är mycket hög i bildmaterialet (drygt 97 %) och lägre, men fortfarande ganska hög, i uppgifterna och den övriga texten (ca 78-79 % av alla fiktiva personer med identifierbar etnicitet; se Tabell 7.11 och Fig. 7.6). I hela Impuls hittar vi inte några personer med ”genuin” funktionsnedsättning.

Starka korrelationer finner vi endast mellan kön och etnicitet och mellan etnicitet och aktivitetsgrad i den övriga texten (negativa korrelationer i båda fallen); se Tabell 7.13. Den första korrelationen innebär att kvinnor i den övriga texten har tendens att vara

62 svenska och män – utländska. Den andra korrelationen innebär att svenskar i den övriga texten har tendens att vara passiva, medan utlänningar tenderar att vara aktiva. Inga eller svaga korrelationer verkar finnas för bilderna eller uppgifterna och för de andra variabelparen i den övriga texten (Tabell 7.13).

De par människor som med säkerhet kan tolkas som parrelationer förekommer bland uppgifterna och den övriga texten med ungefär samma frekvens, men de saknas i bildmaterialet. De par som eventuellt kan tolkas som parrelationer förekommer med samma frekvens bland uppgifterna och bildmaterialet; de nämns inte i den övriga texten. Det enda möjligt homosexuella parförhållandet hittar vi delvis i en uppgift.

Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena

Antalet innehållsenheter är störst i mekanik vad gäller bilder och uppgifter (Tabell 7.1) och enheterna innanför mekanik utgör väl över 40 % av alla enheter inom bildmaterialet och uppgifterna. Vad gäller övrig text är antalet innehållsenheter (avsnitt) nästan lika stort för mekanik och modern fysik och utgör knappt 30 % i båda fallen. Annars är innehållsenheterna ganska jämnt fördelade över ämnesområdena, med den lägsta andelen i modern fysik för bildmaterialet (ca 16 %) och i ellära för uppgifterna (ca 13 %) och den övriga texten (ca 13,5 %) – se Tabell 7.1. Lägst andel innehållsenheter med människor hittar vi i området ellära, oavsett innehållstypen (ca 9 % för bilder, ca 11 % för uppgifter och ca 27 % för övrig text). Högst andel hittar vi i området mekanik för bilder (31 %) och för uppgifter (ca 32 %); och i områdena mekanik och modern fysik för den övriga texten (ca 55 % i båda fallen) – se Tabell 7.1 och Fig. 7.1.

Fiktiva personer dominerar starkt i alla områden för bilderna och uppgifterna (mellan 85 och 95 % av alla personer), autentiska personer dominerar i alla områden för den övriga texten (mellan 41 och 81 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.10. Läsaren tar ingen plats i uppgifterna innanför områdena ellära och modern fysik; läsaren tar lite plats innanför områdena mekanik och värmelära för uppgifterna (6-7 %) och innanför områdena ellära (ca 8 %) och modern fysik (1 %) för den övriga texten (Tabell 7.2 och Fig. 7.10). Autenticitet är ganska skevt fördelad över ämnesområdena inom varje typ av innehåll och vi ser alltid en klar dominans av någon autenticitetsgrupp (se Fig. 7.10).

De flesta förekomster av forskare ser vi i området modern fysik (över 60 % av alla förekomster av forskare) och den minsta andelen forskare har områdena ellära och värmelära (ca 9-10 % av forskarna finns i vardera) – se Tabell 7.4. Bilder på forskare hittar vi mest i mekanik (2 personer), men även i värmelära (1) och ellära (1); notera att ingen bild på forskare finns i modern fysik. De forskare som nämns ofta (Tabell 7.5) finner vi oftast inom mekanik och modern fysik; några av dem träffar vi även i ellära och värmelära. Alla de tre kvinnliga forskare som finns representerade hittar vi i kapitlen om modern fysik och endast där. Svenska forskare hittar vi i området värmelära (A. Celsius) men även inom modern fysik (R. Sievert och C. Anderson).

63 De flesta förekomster av andra kända människor (ej forskare) ser vi i mekanik (nästan hälften av personer och förekomster); resten finns i alla de andra områdena, mest i modern fysik (Tabell 7.10). Kvinnor finns i ellära (1 person) och mekanik (1). De flesta svenskar finns i mekanik, men någon enstaka svensk finns även i värmelära och modern fysik.

Kvinnor (bland fiktiva personer) är svagt underrepresenterade i områdena mekanik, värmelära och modern fysik och starkt underrepresenterade i området ellära vad gäller bilderna (Fig. 7.5). Könsfördelningen är jämn vad gäller mekanik och modern fysik för uppgifterna; kvinnor dominerar lätt i områdena värme- och ellära för uppgifterna. Vad gäller den övriga texten så dominerar kvinnor i modern fysik, är lika många som män i ellära och nästan lika många i mekanik; i värmelära har övriga texten inga kvinnor (Fig. 7.5 och Tabell 7.11). Svenskar är en mycket tydlig majoritet bland alla fiktiva personer i nästan alla områden och innehållstyper, så länge det är möjligt att avgöra personens etnicitet (andelen är ca 80 % och högre; Fig. 7.6); undantaget är övrig text inom ellära – där är det lika många svenskar som utlänningar (Tabell 7.11). Det finns inga genuint funktionsnedsatta personer i denna bok.

För området mekanik finner vi inte några starka korrelationer (Tabell 7.13). I området värmelära finner vi att kvinnor tenderar att vara mer aktiva (och män att vara mer passiva). I området modern fysik finner vi också bara en korrelation: kvinnor är mer passiva än män. I ellära är nästan alla variabelparen korrelerade: kvinnor är oftare utländska här, män är oftare svenskar; kvinnor tenderar att vara mer aktiva och män mer passiva här; kvinnor är mindre kopplade, män – mer kopplade till fysiken; svenskar är passiva och utlänningar aktiva här.

Lärobokens parrelationer är ganska jämnt fördelade över områdena mekanik, värmelära och modern fysik; i ellära har vi inga parrelationer. Det eventuellt samkönade paret finns i området värmelära.