Dispensgivning och upphävande av strandskydd i detaljplan inom

LIS-områden

I 7 kap. 18 d § miljöbalken anges att man som särskilt skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbyg-den. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostads-hus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bo-stadshus.

5.3.1 Dispensgivning inom LIS

5.3.1.1 ANTAL DISPENSER MED HÄNVISNING TILL 7:18 d §.

Under 2010 lämnades strandskyddsdispens med hänvisning till landsbygdsutveckl-ing enligt 7 kap. 18 d § miljöbalken endast i två dispenser i en kommun. Båda dessa dispenser gällde fritidshus. (WSP, 2013a)

Naturvårdsverket har samlat in statistik från länsstyrelserna om antalet strand-skyddsdispenser som beslutats med hänvisning till 7 kap. 18 d § miljöbalken under 2011 och 2012. Statistiken visar att 72 kommunala dispensbeslut togs med hänvis-ning till 7 kap. 18 d § miljöbalken under 2011. Detta motsvarar 1,8 procent av det totala antalet om 3962 kommunala dispenser som beslutades under detta år. Dis-penser med hänvisning till det särskilda skälet landsbygdsutveckling togs av totalt 27 kommuner i 12 län. 18 procent, vilket motsvarar 13 av de 72 kommunala beslu-ten, upphävdes av ansvarig länsstyrelse. Den åtgärd som åberopades i de flesta av dispensbesluten var bostad inklusive fritidshus, se figur 29. I Bilaga 3 presenteras

Bostäder 64%

Näringsverk-samhet 9%

Turism / friluftsliv

26% Bostäder

Näringsverksamhet Turism/friluftsliv

71

en sammanställning över de åtgärder som åberopats inom LIS-områden. 10 av de 13 åtgärder som länsstyrelsen upphävde rörde bostäder.

Figur 29. Typ av åtgärd för antagna dispenser inom LIS under 2011.

Under 2012 togs 118 kommunala dispensbeslut med hänvisning till 7 kap. 18 d § miljöbalken i 39 kommuner i 16 län. Detta motsvarar 2,9 procent av det totala anta-let om 4023 kommunala dispenser som beslutades under detta år. 19 dispensbeslut, vilket motsvarar 16 procent av de 118 besluten, har upphävts av länsstyrelsen.

Bostadsbebyggelse inklusive fritidshus var precis som under föregående år i majo-ritet av de åtgärder som åberopades i besluten, se figur 30 och Bilaga 3. 14 av de 19 åtgärder som länsstyrelsen upphävde rörde bostäder.

Figur 30. Typ av åtgärd för antagna dispenser inom LIS under 2012.

68%

22%

7% 3%

Typ av åtgärd 2011

Bostad Övrigt

Komplementsbyggnad Brygga

78%

14%

5% 3%

Typ av åtgärd 2012

Bostad Övrigt Brygga

Komplementsbyggnad

72

Länsstyrelen upphäver procentuellt sett fler LIS-dispenser än övriga dispenser.

Under 2011 upphävde länsstyrelserna 4,5 procent av alla dispenser (177 st. av 3962) och under 2012 upphävdes 7 procent (288 st. av 4023). Som redovisats ovan upphävde länsstyrelserna totalt 18 procent av alla LIS-dispenser under 2011 och 16 procent under 2012.

5.3.2 Upphävande av strandskydd i detaljplan inom LIS 5.3.2.1 ANTAL DETALJPLANER MED HÄNVISNING TILL 7:18 D §

MILJÖBALKEN

Enligt uppgift från länsstyrelserna har strandskyddet, under åren 2010-2012, upp-hävts, eller håller på att upphävas, med stöd av 7 kap.18 d § miljöbalken i elva detaljplaner. Sju av planerna antogs 2012 och två under 2011. För detaljplanen i Jokkmokk och Eksjö har inga planhandlingar funnits tillgängliga vid gransknings-tillfället och dessa planer har därför inte tagits med i granskningen. Fördelningen uppdelat på län och kommuner redovisas i tabell 9 (WSP, 2013a). I ett fall har kommunens beslut upphävts av länsstyrelsen. Det kan vara värt att notera att endast sju kommuner hittills har upphävt strandskyddet med stöd av 7 kap. 18 d §, vilket ska jämföras med att 51 kommuner antagit LIS-planer under samma period. Som jämförelse kan även nämnas att det under 2012 antogs 168 detaljplaner där strand-skyddet upphävdes av kommunen med hänvisning till ett särskilt skäl i 7 kap. 18 c

§ miljöbalken. Av de nio studerade detaljplanerna har ett område tidigare varit planlagt, två områdena har delvis varit planlagda och övriga sex områden har inte tidigare varit planlagda. Sex av de studerade detaljplanerna ligger inom utpekade LIS-områden i den kommunala översiktsplanen. I tre fall ligger områdena inom områden som kommunen avser att peka ut som LIS-områden. För dessa är dock LIS-planen ännu inte antagen.

73

Län Kommun Antal detaljplaner Kommentar

Dalarna Smedjebacken 3 Två av planerna antogs 2011 och

en 2012.

Kalmar Nybro 1 Planen antogs 2012.

Kronoberg Alvesta 2

Båda planerna antogs 2012. En av planerna hänvisar också till 7 kap.

18 c § miljöbalken.

Kronoberg Älmhult 1 Planen antogs 2012.

Norrbotten Jokkmokk 1 Inga planhandlingar har funnits

tillgängliga vid granskningstillfället.

Södermanland Vingåker 1 Planen antogs 2012. Beslutet har

upphävts av länsstyrelsen.

Uppsala Tierp 1

Planen är inte antagen utan befin-ner sig i samrådsskedet. Sam-rådshandlingen är daterad 2012-06-28.

Jönköping Eksjö 1

Planen antogs 2012. Inga plan-handlingar har funnits tillgängliga vid granskningstillfället.

Totalt 11

Tabell 9. Detaljplaner där strandskyddet upphävts med stöd av 7 kap. 18 d § miljöbalken under 2010-2012.

5.3.2.2 ÄNDAMÅL FÖR UPPHÄVANDET AV STRANDSKYDDET OCH MOTIV FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING

Med ändamål för upphävande avses de ändamål för vilka strandskyddet upphävts i detaljplanen. En sammanställning av ändamålen för upphävande av strandskyddet redovisas i figur 31 (WSP, 2013a). I flera av detaljplanerna förekom mer än ett ändamål. Det primära ändamålet för att upphäva strandskyddet var för bostäder (fritidshus och permanentboende). Övriga ändamål kan alla på något sätt sägas vara relaterade till det primära ändamålet, nämligen bostadsbebyggelse. Beträffande ändamålet ”handel, kontor, småindustri”, så avsåg detta främst redan befintlig verksamhet.

74

Figur 31. Ändamål för upphävande av strandskydd i detaljplaner med stöd av 7 kap. 18 d § miljöbalken (n=32). (WSP, 2013a)

Det kan vara värt att notera att ändamålet för upphävandet i fem fall omfattade bryggor, medan man i tre detaljplaner hade planlagt för bryggor men inte upphävt strandskyddet. I dessa fall får istället strandskyddsdispens sökas.

I samtliga av de granskade detaljplanerna hänvisar man till kommunens LIS-plan och att det aktuella området ingår i ett av kommunens utpekade LIS-områden. I fyra av de studerade planerna utvecklas resonemangen och motiveringen av hur ett upphävande kan främja utvecklingen av landsbygden, se följande exempel:

”… ny bebyggelse och ökad befolkning i området skulle bevara och på sikt bidra till ett ökat underlag för den service som finns på orten och också ge förutsättning-ar för en förbättrad vatten- och avloppshantering”.

För de resterande fem planerna saknas, bortsett från hänvisningen till kommunens LIS-plan, en motivering av på vilket sätt ett upphävande främjar landsbygdens utveckling.