Konsekvensutredning av förslag till ändring i miljöbalken

I detta avsnitt görs en konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) om kon-sekvensutredning vid regelgivning. Konkon-sekvensutredningen omfattar det förslag till ändring i miljöbalken som redovisas i avsnitt 8.9.1.

8.10.1 Beskrivning av problemet och syftet med förslaget

Det finns behov av att öka möjligheten att göra undantag från strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag. Därför föreslås i denna redovisning till regeringen att länsstyrelsen, efter särskild prövning, ska kunna besluta om undantag från strand-skyddet där området har liten betydelse för strandstrand-skyddets syften. För detta behövs en ändring i 7 kap. 18 § miljöbalken. I denna konsekvensutredning benämns detta förslag som ”författningsförslaget”.

Omkring hälften av länsstyrelserna tillämpar generella beslut med förordnanden om undantag från strandskyddet. Av dessa förordnanden framgår att endast vissa sjöar och vattendrag omfattas av strandskydd. I de fall besluten är fattade med stöd av 15 § andra stycket naturvårdslagen i dess lydelse före den 1 juli 1994 och inte har omprövats med tillämpning av 15§ naturvårdslagens nya lydelse eller med tillämpning av 7 kap. 13 § miljöbalken senast den 30 juni 1999 är de ogiltiga. Det finns även risk att vissa beslut som har omprövats är juridiskt giltiga men inte för-enliga med strandskyddets syften. Eftersom förutsättningarna idag ser olika ut över landet bör åtgärder vidtas för att åstadkomma en över landet mer enhetlig tillämp-ning av strandskyddsbestämmelserna vid mindre sjöar och vattendrag. Därför före-slås en övergångsbestämmelse som upphäver dessa beslut.

8.10.2 Alternativa lösningar

I avsnitt 8.6 redovisas fyra olika alternativ till lättnader i strandskyddet för mindre sjöar och vattendrag (UA1 – UA4). Det författningsförslag som lämnas i denna redovisning är en variant av UA4.

Alternativet till förslaget till övergångsbestämmelse är att regeringen enbart ger länsstyrelserna i uppdrag att se över de befintliga besluten om generella undantag och att upphäva dessa. Enbart ett uppdrag utan övergångsbestämmelse garanterar dock inte att de generella undantagen undanröjs.

8.10.3 Effekter om inte förslaget genomförs

Om de befintliga generella undantagen inte undanröjs kommer tillämpningen av strandskyddsreglerna även fortsättningsvis att skilja sig åt över landet. De regionala skillnaderna i förutsättningarna att få bygga i strandnära lägen kommer att bestå. I ungefär hälften av länen kommer undantag att tillämpas som sannolikt inte är för-enliga med strandskyddets syften.

141

Om ingen författningsändring genomförs kommer det även fortsättningsvis att krävas, för att upphäva strandskyddet i ett område vid mindre sjöar och vattendrag, att det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Det vill säga det ställs stränga krav för att strandskyddet ska kunna upphä-vas. I praktiken innebär det sannolikt att det endast i mycket liten utsträckning går att upphäva strandskyddet i områden vid mindre sjöar och vattendrag. Strandskyd-det kommer därför fortsätta att gälla längs mindre sjöar och vattendrag även om området har liten betydelse för strandskyddets syften. Det kan uppfattas som orim-ligt och acceptansen för reglerna kan därmed påverkas.

8.10.4 Vilka som berörs av förslaget

De aktörer som främst berörs av förslagen är allmänheten, kommuner och länssty-relser, samt sökande.

8.10.5 Förslagets konsekvenser

Tidigare i denna redovisnings avsnitt 8 analyseras konsekvenserna av fyra olika alternativ till lättnader i strandskyddet för mindre sjöar och vattendrag (UA1 – UA4). Nedan redovisas konsekvenserna av författningsförslaget.

8.10.5.1 KONSEKVENSER FÖR BERÖRDA AKTÖRER Allmänheten

Konsekvenserna för allmänheten vid lättnader i strandskyddsbestämmelserna är framförallt kopplade till friluftsliv och tillgången till naturen.

Förslaget till ändring av 7 kap. 18 § miljöbalken omfattar områden vid mindre sjöar och vattendrag där det ofta råder lägre exploateringstryck än vid hav, större sjöar och vattendrag. Friluftsvärdena i områden vid mindre sjöar och vattendrag är gene-rellt sett inte lika höga som längs kusten och vid de större insjöarna och vattendra-gen. I mer tätbebyggda områden kan dock även små sjöar och vattendrag ha ett högre värde utifrån ett allemansrättsligt perspektiv. Särskilt om det saknas större sjöar och vattendrag.

I områden där strandskyddet upphävs kan exploateringar negativt påverka allmän-hetens tillgång till strandområdet, och därmed områdets attraktion. Bebyggelse som syftar till att öka tillgängligheten kan å andra sidan få en positiv effekt på friluftsli-vet. Eftersom föreslagen författningsändring enbart omfattar mindre sjöar och vat-tendrag samt endast tillåter undantag från strandskyddet om området har liten bety-delse för strandskyddets syften, så bör de negativa konsekvenserna för allmänheten vara marginella.

Länsstyrelser, kommuner och sökande

I denna redovisnings avsnitt 8.7.2. bedöms och uppskattas arbetsinsatser och kost-nader för länsstyrelser, kommuner och sökande för UA2 och UA4. Det görs också en jämförelse med dagens situation (JA). I avsnittet analyseras skillnaderna i

kost-142

nadsskattningen. Vår bedömning är att de uppskattningar av arbetsinsatser och kostnader för UA4 som görs i avsnitt 8.7.2.2 i stort sett även gäller för författnings-förslaget. Det finns dock några skillnader som kan påverka den mängd dispensan-sökningar som använts i resonemangen kring kostnader och för den information som presenteras i tabell 11. UA4 omfattar mindre vattendrag upp till en meters bredd. Författningsförslaget omfattar vattendrag upp till tre meters bredd. UA4 omfattar enbart vattendrag utanför högexploaterade områden. Författningsförslaget har ingen sådan begränsning. Upphävande från strandskyddet kan alltså beslutas för fler områden enligt författningsförslaget än i UA4. Det kan medföra att den antagna mängden 200 dispensansökningar som använts i beräkningarna kan vara högre. Det skulle i så fall medföra att främst kommunerna men även länsstyrelser-na skulle kunlänsstyrelser-na få en större kostlänsstyrelser-nadsbesparing för den handläggning av strand-skyddispenser som inte behöver utföras när strandskyddet upphävs. Eftersom möj-ligheten att upphäva strandskyddet utökas till fler områden med författningsförsla-get jämfört med UA4, innebär detta också att fler sökande kan minska sina kostna-der eftersom de inte behöver ansöka om dispens inom de områden där strandskyd-det upphävs. En annan effekt är att upphävande av strandskydstrandskyd-det kan aktualiseras i fler områden med författningsförslaget än i UA4. Det skulle kunna leda till behov av fler inventeringar och därmed en ytterligare ökad kostnad för länsstyrelserna.

En omständighet som inte berörs i avsnitt 8.7.2 är att behovet av, och därmed läns-styrelsernas kostnader för upphävande av strandskydd i områden bör minska med tiden. Det är inte möjligt att förutse hur snabbt behovet avklingar.

8.10.5.2 SKÄRPT TILLÄMPNING I VISSA LÄN

Eftersom det är tveksamt om de generella undantag som idag tillämpas i nära hälf-ten av länen är förenliga med strandskyddets syfte att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten, kan den föreslagna övergångsbestämmel-sen i vissa län komma att innebära en skärpning av tillämpningen när de tidigare besluten om undantag från det generella strandskyddet upphävs. Förslaget skulle innebära att områden som idag i tillämpningen inte omfattats av det generella strandskyddet, i fortsättningen kommer att skyddas. Förändringen skulle dock leda till mer likvärdiga förutsättningar över landet, vilket kan leda till att lagstiftningen får större acceptans. Lagändringen 1994 innebar att behovet av underlag i form av inventeringar ökade kraftigt vid beslut om upphävande av strandskydd. Avsikten med övergångsbestämmelsen som infördes i samband med lagändringen var att en översyn av besluten skulle göras senast 1999 för att återinföra strandskyddet i om-råden där det tidigare upphävts om omom-rådena hade betydelse för djur- och växtli-vet.

8.10.6 Överensstämmelse med EU:s regelverk

Vid sjöar och vatten finns en rad biotoper med höga naturvärden. Till exempel nämns våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag, bäckraviner, strandbrinkar, strandskogar och oreglerade vattendrag inklusive dess stränder. Ett par biotoper har också en särskild koppling till just mindre sjöar och vattendrag; småvatten och

143

temporära vatten samt fisktomma sjöar. Fisktomma sjöar kan bland annat utgöra livsmiljö för hotade grodarter och vattensalamandrar. Strandmiljöerna med skug-gande vegetation närmast i anslutning till vattendrag och sjöar är betydelsefulla som spridningskorridorer för landlevande växter och djur men även av stor bety-delse för vattenlevande organismer som fisk och bottenfauna, etc. Genom olika internationella åtaganden och EU-regler (Konventionen om biologisk mångfald, EU:s habitatdirektiv, etc.) har Sverige ett ansvar att se till att just dessa miljöer inte bara bevaras för framtiden utan också utvecklas genom riktade restaureringsinsat-ser.

EU:s ramdirektiv för vatten syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. Arbetet i medlemsstaterna ska rikta in sig på att minska förore-ningar, främja en hållbar vattenanvändning och förbättra välståndet för de vatten-beroende ekosystemen. Ramdirektivet för vatten har sin grund i en insikt om att vi gemensamt måste vårda våra vattenresurser för en framtida hållbar vattenanvänd-ning. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år 2027. God status innebär god ekologisk- och vatten-kemisk status i alla inlands- och kustvatten.

Eftersom författningsförslaget innebär att strandskyddet enbart kan upphävas i områden vid mindre sjöar och vattendrag efter särskild prövning, är vår bedömning att förslaget tillgodoser EU:s krav på bevarande av goda livsmiljöer för land- och vattenlevande växter och djur. Möjligheten att uppnå god vattenstatus bedöms inte heller påverkas negativt av förslaget.

8.10.7 Särskild hänsyn för tidpunkt för ikraftträdande

Länsstyrelserna bör få åtminstone tre år på sig att göra en genomgång av befintliga generella undantag från strandskyddet innan övergångsbestämmelsen undanröjer dessa beslut. I övrigt bedöms inte författningsförslaget kräva några ytterligare såd-ana hänsyn.

8.10.8 Effekter på företags arbetsförutsättningar, konkurrensför-måga eller villkor i övrigt

I ungefär hälften av länen tillämpas generella beslut med förordnanden om undan-tag från strandskyddet. Av dessa förordnanden framgår att endast vissa sjöar och vattendrag omfattas av strandskydd. Att vissa län tillämpar sådana beslut innebär att olika förutsättningar föreligger i landet för t.ex. företags möjligheter att etablera verksamhet i strandnära lägen. Förslaget till övergångsbestämmelse syftar till att undanröja dessa regionala skillnader i tillämpningen.

I övrigt förutses inga effekter på företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.

144

9 Slutdiskussion - har målen