Faktorer som påverkar byggande i strandnära lägen .1 ANALYS AV FAKTORER SOM PÅVERKAR EXPLOATERINGEN AV

STRANDOMRÅDEN.

Strandskyddslagstiftningen syftar till att bevara goda livsvillkor för djur- och växt-liv samt att trygga tillgången till strandnära områden för friluftsväxt-liv. Detta kan tolkas som att lagstiftningen i första hand avser att förhindra en nyexploatering av strand-områden. De särskilda skälen för att få dispens förstärker den bilden då de styr byggnader och anläggningar i första hand till områden som på ett eller annat sätt är ianspråktagna eller tydligt avskilda från strandområdet. I andra hand får byggnader och anläggningar komma till stånd om de för sin funktion eller nyttjande inte kan placeras utanför strandområdet eller om det i tredje hand handlar om allmännyttiga ändamål eller andra speciella intressen som inte kan tillgodoses utanför strandom-rådet.

Det är därför relevant att se hur just nyexploateringen av strandområden har varie-rat över tid och rum i landet och undersöka vilka faktorer som påverkar detta.

Figur 42 visar att det finns variationer mellan olika tidsperioder vad gäller exploa-teringar. Den första perioden, 2001-2005 omfattar 5 år, den andra perioden, 2006-2009, omfattar 4 år. Trots detta exploaterades en längre stäcka under den kortare perioden i flertalet län. Inga förändringar i strandskyddslagstiftningen gjordes mel-lan de olika perioderna, undantaget de sex sista månaderna under 2009, vilket troli-gen inte haft någon märkbar påverkan. Figur 42 visar även att det finns stora variat-ioner mellan olika län, i vissa län exploateras en ungefär lika lång strandsträcka under de två perioderna medan det i andra län varierar mycket mellan de olika perioderna.

Detta tyder på att viljan och möjligheterna att bygga och exploatera i strandnära lägen kan variera stort över landet under olika år trots att tillämpningen av

strand-128

skyddslagstiftningen var den samma under hela den visade perioden 2001-2009, undantaget de sex sista månaderna under 2009. Det är troligen andra orsaker än strandskyddslagstiftningen som avgör om det finns ett intresse av att bygga. Detta i sin tur resulterar i en strandnära bebyggelse. I kap 7.5.1 redovisas en undersökning från storstadslänen där slutsatsen är att strandskyddet inte är den enda eller avgö-rande faktorn för bostadsbyggande. Motsvaavgö-rande undersökningar saknas så vitt är känt i andra län men det är inte otroligt att samma förhållanden gäller även utanför storstadsregionerna. Tänkbara faktorer som troligen starkt påverkar intresset och möjligheterna att bygga är t.ex. ekonomiska faktorer som konjunktursvängningar, skattelagstiftningen och då särskilt fastighetsskatten, räntenivåer och bolånetak.

Under det senaste decenniet har även produktionskostnaderna för småhus ökat kraftigt.

Figur 42. Km nyexploaterad strand utanför tätort vid vattendrag bredare än 6 m. Län markerade med * har beslut som undantar områden från det generella strandskyddet. Diagramet baseras på data från MI 50SM 0701 (SCB, 2007) och MI 50 SM 1101 (SCB, 2011a).

Flera län har redan idag lättnader i strandskyddet genom avgränsande beslut. I till exempel Norrbottens län har, genom ett beslut av länsstyrelsen, ett begränsat strandskydd gällt sedan 1979. I länets inlandskommuner har strandskyddet varit begränsat till att gälla de vattendrag som är markerade på översiktskartan i skala 1:500 000. I praktiken motsvarar detta större lättnader än de som föreslås i UA2.

De erfarenheter som kan dras från tillämpningen i Norrbottens län med långtgå-ende lättnader i strandskyddet är att det troligen inte har gett upphov till någon befolkningsökning eller landsbygdsutveckling av avgörande betydelse då länets inlandskommuner anför att ytterligare och/eller andra lättnader måste införas för att

0 5 10 15 20 25 30

Stockholm * Uppsala * Södermanland * Östergötland Jönköping * Kronoberg Kalmar Gotland * Blekinge Skåne * Halland Va Götaland * Värmland * Örebro Västmanland * Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten * Norrbotten *

2001-2005 2006-2009

km

129

åstadkomma en utveckling av kommunerna. SCBs statistik för in- och utflyttning för 2012 (SCB, 2013) visar att flera av inlandskommunerna har ett negativt inflytt-ningstal. Under 2012, då strandskyddsbestämmelserna inte förändrades, visar Pa-jala kommun det största inflyttningsöverskottet i Norrbottens län vilket troligen beror på etablerandet av en gruva. Konsekvenserna för allmänhetens tillgång till allemansrättsligt tillgängliga stränder och bevarandet av goda livsvillkor för djur- och växtlivet av de generella undantag som har gällt i Norrbottens län är oklara, då det inte finns någon undersökning av detta. Jämtlands, Västernorrland och Gävle-borgs län tillämpar strandskyddsbestämmelserna utan beslut om generella undan-tag. Även dessa områden visar i figur 37, kapitel 7.3, ett mycket lågt bebyggelse-tryck, undantaget större städer och turistorter som Åre.

Antalet strandskyddsdispenser torde vara någorlunda väl korrelerat med hur lång strandsträcka som årligen exploateras. Även invånarantalet i ett län har förmodlig-en stor betydelse för antalet strandskyddsdispförmodlig-enser, och följaktligförmodlig-en för hur lång strandsträcka som årligen nyexploateras i olika län. I figur 43 har längden nyexplo-aterad strand relaterats till invånarantalet i olika län under åren 2001 till 2009. I Gotlands, Norrbottens och Jämtlands län har en jämförelsevis stor nyexploatering ägt rum. När det gäller Gotland och Jämtland kan det troligen förklaras med att dessa län har en stor andel fritidshus som byggts av och/eller för invånare från andra län. Detta samband är troligen mindre uttalat när det gäller Norrbottens län.

Län markerade med en asterisk (*) i figur 43 visar län som under den aktuella peri-oden tillämpade olika former av undantag från den generella strandskyddslagstift-ningen. Det finns inget tydligt samband mellan beslut om undantag från den gene-rella lagstiftningen och en ökad längd exploaterad strandsträcka. Detta kan indikera att tillämpningen av generella beslut om undantag från strandskyddet saknar bety-delse för möjligheterna att bygga inom strandskyddat område.

130

Figur 43. Meter nyexploaterad strand utanför tätort vid vattendrag bredare än 6 m per länsinvå-nare under perioden 2001-2009. Län markerade med * har beslut som undantar områden från det generella strandskyddet. Diagramet baseras på data från MI 50SM 0701 (SCB, 2007) och MI 50 SM 1101 (SCB, 2011a).

Sammantaget talar detta för att lättnader enligt UA2 inte skulle ha så stor betydelse för att åstadkomma ett ökat byggande, däremot skulle riskerna för att förlora vik-tiga värden för djur- och växtliv kunna vara stor med ett sådant alternativ. Lättna-der enligt UA4 torde inte heller ha så stor betydelse för att öka byggandet, däremot så minskar riskerna för att värdefulla naturområden exploateras med detta alterna-tiv. För att öka byggandet utanför områden som redan idag är attraktiva och högt exploaterade måste eventuella lättnader kombineras med andra åtgärder.

0 0,1

Stockholm * Uppsala * Södermanland * Jönköping * Gotland * Skåne * Va Götaland * Värmland * Västmanland * Västerbotten * Norrbotten * Östergötland Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Örebro Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland

m

131