Domen

4.3.1 Tydligare motivering av domen viktigast

I undersökningen år 2014 ansåg patienter att förvaltningsrätten inte hade gjort en självständig prövning av varför de ansågs lida av en psykisk störning eller varför det fanns en risk för att patienten skulle återfalla i brottslighet av allvarligt slag.

De ansåg att domstolen i sina domskäl ofta hänvisade till chefsöverläkarens upp-fattning om att patienten led av en allvarlig psykisk störning och risk för återfall i brott, utan att det av domen gick att utläsa varför chefsöverläkaren hade en så-dan uppfattning. Det gjorde att de tyckte att domstolens motivering av domen var oklar och framstod som partisk.

En patient framförde kritik mot att förvaltningsrätten inte hade gjort någon indi-viduell bedömning av hans fall utan att alla patienter ”dras över samma kam”.

Han tyckte att hans dom påminde mycket om andra patienters domar och efter-lyste en tydligare motivering av domen som kunde ge svar på varför domstolen ansåg att just han led av en psykisk störning och varför domstolen ansåg att det förelåg en risk att han skulle fortsätta begå brott om tvångsvården upphörde.

Det kom också fram synpunkter på att språket i domarna borde förenklas så att krångliga juridiska och medicinska termer togs bort. Patienter ansåg också att domarna borde skrivas mer lättläst med kortare stycken och rubriker.

16 David Wexler, A.a. s. 135. För mer information om hur domare kan öka patienters villighet att genomgå vård som kan minska återfall i brott, se Winick och Wexler, Health Care Compliance Principles and the Judiciary, https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2359642.

I den diskussion som följde efter den första undersökningen föreslogs att man skulle pröva att använda en ny domskrivningsmall för att göra förvaltningsrät-tens bedömning tydligare i LRV-mål. I mallen skulle frågerubriker användas som motsvarande rekvisiten i 16 § LRV; ”Kvarstår den psykiska störningen?”, ”Finns det en risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag?”, ”Är fortsatt rättspsykia-trisk vård nödvändig av annan anledning?”, ” Sluten eller öppen vård?”.

I uppföljningen har det framkommit att den domsmall med rubriker som disku-terades inte har använts. Ett skäl för detta är att domare har ansett att mallen le-der till att det blir för många rubriker i förhållandevis korta domar. Man har där-emot strävat efter att använda ett enkelt språk i domarna.

I undersökningen år 2017 har många synpunkter lämnats på domskrivning, framförallt på motiveringen av domarna.¹⁷

Den synpunkt som återkommer i de flesta av intervjuerna är att patienter tycker att domstolens motivering av domen är oklar. På samma sätt som patienter tyckte i 2014 års undersökning tycker patienter nu att det inte går att utläsa varför domstolen anser att de lider av en psykisk störning eller varför det finns en risk för att de återfaller i brott. Precis som tidigare anser patienter att domstolen i domen hänvisar till vad läkarna har uppgett utan att det går att utläsa varför lä-karna anser att patienten lider av en psykisk störning eller varför de anser att det finns risk för att patienten återfaller i brott.

På frågan om det inte kan vara integritetskränkande att det i en offentlig dom står vilka tecken som finns på att patienten lider av en psykisk störning, svarar en patient att hen inte tycker det eftersom det är viktigt att det är tydligt och klart i domen, exakt varför hen får sluten rättspsykiatrisk vård. Står det i domen vet hen varför hen är intagen på rättspsykiatrisk klinik. Hen anser också att det inför framtiden kan vara bra om det i domen står vad hen lider av. Då kan hen hänvisa till det för att få fortsatt stöd till boende m.m.

Patienterna tycker det är viktigt att i domen kunna se att domstolen har hört de-ras invändningar och tagit ställning till dem. Patienter som kan se sina egna vändningar klart återgivna i domen uppskattar det. De som inte ser att deras in-vändningar finns med i domen är missnöjda.

Återigen kommer synpunkter på hur domen borde skrivas för att vara mer lätt-läst. En patient lämnar förslaget att domstolen bör använda sig av korta stycken för att markera vad chefsöverläkaren tycker i en fråga och sedan vad patienten tycker i samma fråga. Därefter bör skälen för domen i just den frågan anges kort, i punktform.

Några patienter anser nu liksom patienter ansåg i den förra undersökningen, att språket i domarna är svårt att förstå. Andra anser inte att språket är något pro-blem.

17 Det stora antalet synpunkter på domskrivning i undersökningen år 2017 kan bero på att betyd-ligt fler patienter har haft med sig sina domar till intervjuerna. Där har delar av domen lästs upp av intervjuarna och kommenterats av patienterna.

Frågan om lagtexten ska vara med i domen har patienterna olika uppfattningar om. En del anser att lagtexten tar för mycket plats och gör domen tung att läsa.

De föredrar den enklare förklaringen av innebörden av lagtexten som finns i den broschyr som förvaltningsrätten har tagit fram med information till patienterna (se bilaga 3). Andra patienter vill kunna läsa lagtexten i domen ordagrant så att de vet vad det är domstolen dömer efter. Någon föreslår att lagtexten skulle kunna finnas i en bilaga så att inte själva domen blev så lång och tung att läsa.

Exempel 1

- Det står också att du har missbruksproblematik och det står om dina personliga förhållanden som skäl för fortsatt vård. Tycker du att det är tillräckligt tydligt vad domstolen menar med det?

”Nej det tycker jag är lite luddigt. Det är bara som de verkar ha greppat tag i något.”

- Är det viktigt att det är tydligt motiverat i domen varför det blir fortsatt vård?

”Ja det tycker jag att det är, så att man begriper.”

Exempel 2

- Tycker du motiveringen till domen är tydlig?

”Alltså, både ja och nej. Här står det ju klart och tydligt varför läkarna tycker [läser]… eller inte varför de tycker. Men det står att de tycker, så det förstår jag ju, men varför och hur de kan tycka så det förstår jag inte” [understrykning visar hur patienten betonat detta i inter-vjun].

- Några ytterligare åsikter om hur det skulle bli lättare att förstå domen eller att läsa den?

”Motiveringen som vi var inne på, mer grundlig. För jag förstod inte hur de kunde göra en så-dan bedömning när det fanns tvivelaktigheter [om den psykiska störningen]. Särskilt inte i ett land som Sverige, när det finns tvivelaktigheter så ska man faktiskt bli friad. Inte dömas.”

Exempel 3

- Har du några idéer på hur domarna skulle kunna bli tydligare och begripligare?

”Inte sådan här brödtext bara. Mer uppspaltat. Punkt för punkt. Ställa förslaget som jag har mot förslaget som de [läkarna] har och sen vad domaren beslutar… och domstolen och advo-katen, att de inte använder samma språk som de är vana vid utan att de använder ett mer folkligt språk. För det blir mycket hela tiden, det är både advokaten och så läkaren.”

Exempel 4

- Tycker du att det är tillräckligt tydligt i domen varför du fick fortsatt rättspsyki-atrisk vård?

”Nej! Det kunde vara lite tydligare. De går ju på allvarlig psykisk sjukdom och så att jag faller tillbaka i missbruk och så brott på det. De tror att jag när jag får ett återfall direkt kommer mörda någon men jag är inte en sådan människa… men de tror det… Det står bara risk för återfall på grund av missbruk. Men inte varför de tror så, inga orsaker. Det står bara återfall.”

- Hade du velat att det hade stått i domen varför domstolen anser att det finns en risk att du återfaller i brott om du börjar missbruka igen?

”Ja, helst.”

- Språket då, hur tycker du det var?

”Alla ord är inte lätta att förstå sig på inom vård, så… jag gissar, jag fattar inte orden. Sätt en förklaring på orden så att man vet vad diagnosen betyder så man får veta vad man har!”

Exempel 5

- Tycker du att domen borde bli tydligare…?

”Ja, för jag måste ju läsa om och om igen, så att jag förstår liksom…, fattar vad det står.”

Offentliga biträden har framfört att det är viktigt att rekvisiten för fortsatt sluten rättspsykiatrisk vård framkommer tydligt i domskälen och att domstolen bedö-mer om de är uppfyllda i det enskilda fallet. De anser att förvaltningsrätten är mycket sparsam med att ange vilka konkreta tecken som finns på att patienten fortfarande lider av den psykiska störningen och vilka konkreta omständigheter som talar för att det fortfarande föreligger en risk för återfall i allvarlig brottslig-het. Enligt de offentliga biträdena vill patienterna veta varför läkarna och dom-stolen anser att de lider av en psykisk störning och om denna är av kronisk art samt varför domstolen anser att det föreligger risk för återfall i brott. Annars kan inte patienterna veta vad de ska anföra i ett överklagande till kammarrätten.

Offentliga biträden föreslår, som ett sätt för att förtydliga domskälen, att texten struktureras med rubriker och tydliga uppdelningar av de olika delfrågorna som förvaltningsrätten ska pröva. Detta skapar utrymme för att bättre kunna bemöta det parterna har anfört och tydligare ange vilka konkreta omständigheter som ligger till grund för domstolens bedömning. Ett förslag som förs fram är att de omständigheter som domstolen grundar sin dom på skulle kunna tas upp i punktform för att göra domen tydligare.

Stödpersonerna har också ansett att det när domstolen hänvisar till läkarnas upp-fattning måste finnas en tydlig förklaring till vad läkarna konkret lägger till grund för sin uppfattning. Det måste också av domen framgå tydligt varför domstolen anser att patienten lider av en psykisk störning och varför det föreligger en risk för att patienten ska fortsätta begå brott om den rättspsykiatriska vården upphör.

Även om det är känsligt att skriva ut diagnoser är det enligt stödpersonerna vik-tigt att det framgår av domen vilka symptom/beteenden som gör att en patient inte kan skrivas ut.

En stödperson säger att det är viktigt att ”inte hyckla” utan vara konkret i domen med varför vården inte kan upphöra. Enligt stödpersonen kan det leda till en större sjukdomsinsikt hos patienten. Men det är också viktigt att i domen ta med det som är positivt, det som har fungerat i vården och det som har utvecklats i positiv riktning och att också skriva i domen hur vården ska utformas framöver för att minska risken för återfall. Då får patienten ett positivt incitament för att aktivt delta i vården och fortsätta med det som har lett till goda resultat. Domen bör enligt stödpersonen vara nyanserad och detaljerad och rakt på sak. Det ska framgå vad som har fungerat, vad som är en problematik som kvarstår och var-för domstolen anser att risken var-för återfall i brott kvarstår; konkret och kort.

Stödpersoner anser liksom patienter och offentliga biträden att det är viktigt med rubriker och underrubriker för att patienterna tydligt ska kunna orientera sig i domen, främst i domskälen.

Slutsats

Domskrivningen har inte ändrats på det sätt patienterna önskade i 2014 års undersökning. Ett undantag är möjligen att språket blivit enklare eftersom det i undersökningen år 2017 finns patienter som tycker att språket inte är något pro-blem. Men det finns också patienter som fortfarande tycker att språket kan vara svårt att förstå när det innehåller juridiska eller medicinska termer.

Den övervägande kritik som kommit fram i båda undersökningarna handlar om att motiveringen av domar i dessa mål är för otydlig. Den kritiken står både pati-enter, stödpersoner och offentliga biträden bakom.

Motiveringen av domen: För att åstadkomma tydliga och transparenta domar där pa-tienten kan se hur domstolen tillämpat rekvisiten i deras enskilda fall, måste det framgå varför domstolen anser att de lider av en psykisk störning och varför dom-stolen bedömer att det finns en risk för att de återfaller i brottslighet av allvarligt slag. I förekommande fall måste det också framgå vad i deras personliga förhål-landen som gör att domstolen anser att den slutna rättspsykiatriska vården måste fortsätta och varför domstolen inte anser att vården kan ges i öppen form. Om detta inte klargörs i domen finns det många patienter som uppfattar att domsto-len inte gjort någon egen opartisk bedömning utan bara ansluter sig till läkarnas uppfattning (som ofta inte heller är tydligt motiverad).

Den integritetskränkning som kan ske genom att det i domen anges vilka tecken domstolen anser finns på att en patient lider av en allvarlig psykisk störning, tas inte upp av någon av patienterna som ett problem. På en direkt fråga om detta svarar en patient att det tvärtom skulle vara en fördel om det stod vilka tecken på psykisk störning hen hade i domen. Då skulle hen veta varför vården inte kan upphöra och hen skulle kunna använda domen i framtiden för att visa att hen till följd av sin psykiska störning behöver stöd och hjälp.

En tydlig motivering av domen är också som de offentliga biträdena har påpekat nödvändig för att patienterna ska veta vad de ska anföra i ett överklagande till kammarrätten.

Domens motivering har också betydelse för att patienterna ska vilja delta aktivt i den fortsatta vården. Stödpersoner har betonat att domens motivering måste vara tydlig och konkret för att patienterna ska kunna acceptera fortsatt rättspsy-kiatrisk vård. Om det i domen står vilken vård som planeras för att minska ris-ken för återfall i brott kan den enligt stödpersoner bidra både till ökad sjukdoms-insikt och till ökad motivation för patienterna att aktivt delta i vården för att minska risken för återfall i brott.

Det finns alltså flera starka skäl för att domskrivningen ändras så att domstolens motivering till varför patienten ska fortsätta att genomgå sluten rättspsykiatrisk tvångsvård blir tydligare, konkretare och mer transparent. Detta kan naturligvis göras på olika sätt, men det kan konstateras att förslaget om att i domen använda

rubriker för att tydligare markera de olika delfrågorna som förvaltningsrätten har att ta ställning till, kvarstår från den förra utredningen.

Det kan också finnas skäl för att i domen redovisa vilken vård som planeras framåt i tiden för att minska risken för att patienten ska återfalla i brott. Dels är riskminskande åtgärder en viktig del av riskbedömningen, dels kan det bidra till att patienternas motivation för att delta i sådan vård ökar.

Patienternas argumentation: Det är också viktigt att patienterna i domen kan se att domstolen har noterat och tagit ställning till deras inställning i olika delfrågor som tagits upp under den muntliga förhandlingen. Annars riskerar man att pati-enterna uppfattar att domstolen inte har hört dem och respekterat dem i egen-skap av parter i processen.

Både patienter och offentliga biträden anser att rubriker skulle göra det lättare att se vad chefsöverläkaren, patienten och den sakkunnige läkaren har anfört för konkreta omständigheter i de olika delfrågorna. Det anses också att det skulle bli tydligare och enklare att under samma rubriker se hur domstolen tagit ställning till de olika argumenten som förts fram och för domstolen att ange vilka kon-kreta omständigheter som lagts till grund för bedömningen.

Disposition, språk och lagtext: Patienter och offentliga biträden återkommer i den här utredningen till att domen borde disponeras så att rekvisiten för fortsatt slu-ten rättspsykiatrisk vård tydligare framgår, liksom hur chefsöverläkaren, patien-ten och den sakkunnige läkaren ser på om de är uppfyllda i det konkreta fallet.

Förslag till rubriker som motsvarar rekvisiten återkommer och bör därför prö-vas. Språket förstås inte av alla patienter och bör därför förenklas.

Det finns olika uppfattning om lagtexten ska vara med i domen. En lösning för att göra domen kortare kan vara den som en patient föreslagit, att lägga lagtexten i en bilaga som man hänvisar till i domen. Då blir det enklare för patienterna att hitta det de är mest intresserade av i domen, domstolens motivering till varför den slutna rättspsykiatriska vården måste fortsätta.

Processuell rättvisa: Om domstolen tydligare motiverar sin dom så att det blir klart för patienten vilka konkreta omständigheter som gör att domstolen anser att de olika rekvisiten för att vården ska kunna upphöra inte är uppfyllda, bidrar dom-stolen till att patienten kan uppfatta att hen får en opartisk prövning. Genom att domstolen tydligt refererar patientens inställning i de delfrågor som prövas och i domen bemöter dem, får patienten en ökad respekt i egenskap av part i målet.

Att använda en disposition och ett språk som gör att patienten bättre förstår domen innebär också att domstolen visar respekt för att patienten som part själv ska kunna läsa och förstå domen. Lagtexten bör i någon form vara kvar i domen så att patienten kan se att domstolen behandlar det enskilda målet i enlighet med gällande rätt, opartiskt och lika för alla.

4.3.2 Avkunna domen

Vid mötet med offentliga biträden rådde det konsensus om att patienterna gene-rellt sett helst vill att förvaltningsrätten avkunnar domen på plats efter

förhand-lingen. Domen kan annars upplevas som luddig. Ibland har de offentliga biträ-dena uppfattat att tiden är för knapp för att avkunna domen.

De offentliga biträdenas erfarenheter är att det normalt inte finns några hinder för att avkunna domen efter förhandlingen. Det går oftast lugnt till vid förhand-lingarna och att det är sällsynt att patienterna blir upprörda när domen avkunnas.

Det kan bero på att patienterna i de flesta fall är inställda på att förvaltningsrät-ten kommer att besluta om fortsatt vård.

När domen inte avkunnas utan meddelas skriftligt varierar den tid det tar för pa-tientera att få sina domar mellan olika domare. Detta har de offentliga biträdena lagt märke till. Väntan kan vara besvärlig för patienterna och det är enligt de of-fentliga biträdena bäst för patienterna om domstolen anger ett specifikt datum för när domen kommer meddelas.

Slutsats

Det finns erfarenheter från arbete med bemötande i Sveriges domstolar som vi-sar att parter i brottmål har betydligt lättare att ta till sig domens innebörd när den avkunnas muntligt av domaren än när parterna måste läsa domen. Detta ta-lar för att domstota-lar bör sträva efter att avkunna domen muntligt i mål om rätts-psykiatrisk vård. Avkunnar domaren domen muntligt finns också betydligt större möjligheter för patienten att få den förklarad.

En förutsättning för att det ska vara möjligt att avkunna domen muntligt i större omfattning kan vara att det beräknas en halvtimme för mål om särskild utskriv-ningsprövning så att rätten hinner överlägga och avkunna domen.

Processuell rättvisa: Att patienten kan förstå domen bättre genom att den avkunnas muntligt bidrar till att patienten kan uppfatta att domstolen utövar processuell rättvisa. Det blir då lättare för patienten att kontrollera att domstolen har hört patientens argument och att få motiveringen till domen tydligt förklarad så att det framgår att domstolen har dömt opartiskt, enligt lagens rekvisit i patientens mål.