budget samt finansiering
3.1 DRIFTBUDGET
sjukvårdsnämndens får ett tillskott på 16 mnkr.
Äldreomsorgsmodellen ger ett tillskott till social nämnden på 11,8 mnkr.
Nämnderna kompenseras för prisökningar via externa avtal med 16 mnkr och för upp-räkning av serviceförvaltningens måltidspri-ser med 3,4 mnkr. Tekniska nämnden har fått ett ramtillskott på 2,5 mnkr som är destinerade till teknikförvaltningen genom att förvaltning-ens internpriser till samhällsbyggnadsförvalt-ningen höjs. Sammanlagt kompenseras nämn-derna för indexuppräkning av interna priser och externa avtal med 21,9 mnkr. Internhyrorna är oförändrade 2015.
Personalkostnadsökningar har budgeterats med 52 mnkr. Summan motsvarar en personal-kostnadsökning på i genomsnitt 2,0 procent.
Nämnderna har kompenserats genom ett antagande om löneökningar på i genomsnitt 1,5 procent för alla fackförbund. Resterande 0,5 procent av summan är avsedd för särskilda jämställdhetssatsningar. I 2015 års löne rörelse riktas satsningen mot lärare/pedagoger, sjuk-sköterskor, biomedicinska analytiker, social-sekreterare och kuratorer, enhetschefer inom äldreomsorg och omsorg om funktions-hindrade, bibliotekspersonal samt medicinska sekreterare.
Besparingar
I 2015 års budget har regionfullmäktige inte beslutat om några generella besparingar för nämnderna däremot finns beslut på ett antal riktade besparingar. Verksamheterna inom regionstyrelsen ska spara sammanlagt 5 mnkr fördelat på ledningskontoret 3 mnkr och service förvaltningen 2 mnkr. Barn och utbild-ningsnämnden ska spara 1 mnkr genom lokal-effektivisering.
Sedan år 2012 har en tänkt besparing på regi-onens fordonshantering legat centralt budge-terat på finansförvaltningen. Från och med år 2015 ska den besparingen genomföras i verk-samheterna. Besparingen fördelas efter antal personbilar och lätta lastbilar vilket leder till att socialnämnden ska spara 1,6 mnkr, tek-niska nämnden 1,5 mnkr, regionstyrelsen/
serviceförvaltningen 1,2 mnkr, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 0,3 mnkr, hälso- och sjukvårdsnämnden 0,2 mnkr, barn- och utbildningsnämnden 0,1 mnkr samt kultur och fritidsnämnden 0,1 mnkr.
Från och med 2015 finns en besparing på 10 mnkr budgeterad inom finansförvaltningen.
Den besparingen avser lokaler och ska genom-föras genom att avyttra fastigheter som regio-nens verksamheter inte längre har behov av
vilket bland annat ska leda till lägre driftkostna-der. Hur den besparingen ska fördelas är ännu inte beslutat.
Genom att 2015 års lönerörelse med all sanno likhet medför ökade personalkostnader utöver den kompensation på 2,0 procent som avsatts finns ett behov inom hela regionen av effektivisering och ökad produktivitet.
Ramtillskott
Följande ramtillskott har utöver ovanstående förändringar beslutas.
ȅ Regionstyrelsen/ politikerorganisationen:
ökat anslag för revision, 0,15 mnkr.
ȅ Regionstyrelsen/ledningskontoret: drift-bidrag till Inspiration Gotland samt arbete med HBTQ frågor, 1,1 mnkr.
ȅ Tekniska nämnden/samhällsbyggnadsför-valtningen: räddningstjänst, kollektivtrafik, städning av stränder samt skötsel av parker inklusive Botaniska trädgården, 6 mnkr.
ȅ Kultur- och fritidsnämnden: Bergman-center, ramtillskott för drift av ny sporthall, satsning på ungdomsgård i Fårösund, ramtillskott för drift av Slite ishall, 6 mnkr.
ȅ Barn- och utbildningsnämnden: IT i skolan, 1 mnkr.
ȅ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämn-den: generellt ramtillskott, filmsatsning i Fårösund, permanentning av ”ungdoms-kraft”, naturbruksutbildning Lövsta, Grönt Centrum Lövsta, Gotlands Folkhögskola/
Livskraft samt samordnat flyktingmotta-gande, 7,6 mnkr.
ȅ Socialnämnden: ramtillskott BARNSAM, fler sommarjobb samt ramtillskott för
”MiniMaria”, 2,9 mnkr.
ȅ Hälso- och sjukvårdsnämnden: generellt ramtillskott, markbunden ambulans, avtal med Skandionkliniken, ramtillskott för
”MiniMaria” samt kompensation för moms på flygande transporter, 22,6 mnkr.
ȅ Samtliga nämnder har kompenserats för ökade politikerarvoden, 2,1 mnkr.
Verksamhetsförändringar
Ett antal små förändringar av verksamhets-ansvar genomförs inför 2015, till exempel läggs ansvaret för lokaler till fackliga företrädare hos ledningskontoret och utbildningsbidragen till partierna ska också betalas ut från lednings-kontoret.
En förändring som genomförs till följd av det av regionfullmäktige antagna regelverket för serviceförvaltningen är att budget och betal-ningsansvar för tjänster som utförs av service-förvaltningen och som definierats som kate-gori 1 flyttas till ledningskontoret och övriga nämnders budgetar minskar med motsvarande belopp.
Tjänster i kategori 1 är koncerngemen-samma, obligatoriska tjänster som lednings-kontoret styr, prioriterar, finansierar samt har ett utvecklingsansvar för. Exempel på tjänster är ekonomisystem, lönesystem samt hela IT-infrastrukturen.
STORA INVESTERINGSPROJEKT 2015 OCH 2016, mnkr
Investering Utgift 2015 Utgift 2016
IT-investeringar 13,0 16,5
Nybyggnad gymnasieskola 128,0 109,0
Kryssningskaj 16,0 107,0
Muddring
Klintehamns hamn 20,0 40,0
Investeringar i VA och avfall 78,5 82,5 TOTAL INVESTERINGSBUDGET PER NÄMND/FÖRVALTNING, mnkr
2015 2016
Regionstyrelsen – Ledningskontoret 13,1 16,6
Regionstyrelsen – Serviceförvaltningen 2,0 10,0
Tekniska nämnden – Teknikförvaltningen varav pågående arbeten andra förvaltningar varav kryssningskaj Tekniska nämnden – Samhällsbyggnadsförvaltningen
varav affärsdrivande (VA och avfall) 109,0
78,5 113,6
82,5
Byggnadsnämnden – Samhällsbyggnadsförvaltningen 2,0 2,0
Miljö- och hälsoskyddsnämnden – Samhällsbyggnadsförvaltningen 0,2 0,2
Kultur- och fritidsnämnden – Kultur- och fritidsförvaltningen 4,3 1,0
Barn- och utbildningsnämnden – Barn- och utbildningsförvaltningen 33,7 14,5 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
– Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 132,5 112,3
Socialnämnden – Socialförvaltningen 7,5 14,0
Hälso- och sjukvårdsnämnden – Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 50,0 49,1
Investeringar inom skattefinansierad verksamhet 388,8 450,8
Investeringar inom affärsdrivande verksamhet 78,5 82,5
Totala investeringar 467,3 533,3
3.2 INVESTERINGAR
Investeringarna i skattefinansierad verksam-het ska enligt uppställt mål egenfinansieras, alltså vara i nivå med avskrivningar, avsätt-ningar och eventuella investeringsinkomster.
Den totala investeringsbudgeten för 2015 upp-går till 467,3 mnkr varav de skattefinansierade investeringarna uppgår till 388,8 mnkr. Inves-teringar i affärsdrivande verksamhet uppgår
till 78,5 mnkr. För 2016 är den totala investe-ringsbudgeten 533,3 mnkr varav 450,8 är skatte-finansierad verksamhet och 82,5 mnkr är affärs-drivande verksamhet. Investeringsvolymen för kommande två år är mycket hög. Den nya gym-nasieskolan omfattar 237 mnkr och kryssnings-kajen 123 mnkr. Det innebär att övriga investe-ringar måste hållas tillbaka de närmaste åren.
Större investeringar 2015 och 2016
Under 2014 har bygget av en ny gymnasieskola påbörjats, denna investering beräknas kosta drygt 250 mnkr över en treårsperiod. För 2015 är 128 mnkr avsatt.
Beslut om att ingå ett avtal om kryssnings-trafik med Copenhagen Malmö Port (CMP) togs i regionfullmäktige i juni 2014. En förut-sättning för avtalet är att Region Gotland byg-ger en kryssningskaj. Det kommer att påbörjas 2015 och kajen beräknas stå klar i april 2018. För 2015 är 16 mnkr avsatt, totalt beräknas kajen kosta 250 mnkr.
Trafikverket har beslutat att finansiera en muddring in i Klintehamns hamn. Det innebär att regionen måste avsätta medel för att muddra inne i hamnen, för 2015 är 20 mnkr avsatt, total kostnad för regionen beräknas till 60 mnkr.
För gemensamma IT-investeringar upptas totalt 13 mnkr, där den största enskilda delen avser PC som tjänst.
Region Gotland fortsätter att satsa på vatten- och avloppsverksamheten samt avfall. För 2015 är 78,5 mnkr avsatt.
Investeringar per nämnd och större projekt redovisas i Del 2 Ekonomisk översikt, Inves-teringsbudget och plan 2015-2019. Perioden 2017-2019 ska ses som en plan, varje enskilt år kommer att beredas så att nämndernas äskan-den ställs i relation till pågående projekt, eko-nomiskt utrymme och uppsatta mål.
3.3 FINANSIERING
Finansiering av verksamheten
De ekonomiska budgetförutsättningarna för 2015 påverkas framförallt av förändringar i skat-teintäkter och bidragsinkomster. I jäm förelse med beräknat utfall 2014 (prognos i okto-ber) ökar de prognostiserade skatte- och stats-bidragsintäkterna med 145 mnkr. I planen för 2016-2017 beräknas motsvarande intäkter för-ändras i jämförelse med 2015 med 177 mnkr res-pektive 328 mnkr. Inför 2015 finns viss osäker-het kring eventuell ytterligare sänkning av RIPS-räntan pga det mycket låga ränteläget.
Det skulle påverka pensionsskulden på ett, för resultatet, negativt sätt.
De egna skatteintäkterna beräknas 2015 uppgå till 3 437 mnkr, en förändring med 127 mnkr jämfört med beräknat utfall för 2014.
För 2016 och 2017 beräknas de egna skatte - intäkterna öka med 151 mnkr respektive 280 mnkr jämfört med 2015.
Årets resultat enligt budget för 2015 uppgår till 3 mnkr. Det är en mycket låg resultatreserv som inte är tillräcklig för att klara målet om en långsiktig resultatnivå på 2 procent av netto-kostnaderna vilket innebär cirka 80 mnkr per år.
Den budgeterade utvecklingen av skatte-intäkter och generella statsbidrag bygger på prognoser som kan ändras både i positiv och i negativ riktning. En omständighet som oroar och som påverkar skatteutfallet är befolk-ningsutvecklingen. Under 2009, 2010 och 2011 ökade befolkningen med 217, 48 respektive 39 personer. År 2012 och 2013 minskade befolk-ningen istället med 67 respektive 80 personer.
Enligt befolkningsprognosen beräknas befolk-ningen även 2014 minska med 27 personer även om preliminära uppgifter per den sista septem-ber visar på en ökning på 37 personer.
Finansiering av investeringar
Finansiering av investeringar bör i möjligaste mån ske genom det finansiella utrymme som skapas genom avskrivningar och avsättningar samt årets resultat och vissa övriga inkomster, alltså utan att ta upp långfristiga lån. Detta utrymme uppgår till ca 270 mnkr varav ca 20 mnkr avser inkomster.
Investeringsbudgeten för 2015 uppgår totalt till 467 mnkr varav 389 mnkr avser skattefinan-sierad verksamhet och 78 mnkr affärsdrivande verksamhet. Investeringsbudgeten är hög och ryms inte inom ramen för avskrivningar, avsätt-ningar och inkomster. Finansiering av inves-teringar i affärsdrivande verksamhet kan ske genom upplåning då de ökade driftkostnaderna och kapitalkostnaderna tas ut via avgifter, detta belastar alltså inte de skattefinansierade verk-samheterna.
Regionens lånebehov de närmaste åren kom-mer att öka. Takten komkom-mer att avgöras av vilka projekt som kommer att kunna sättas igång och när det sker i tiden. Det kommer också att bero på utvecklingen av regionens ekonomiska resultat. I finansplanen finns en långfristig upp-låning om 100 mnkr per år inlagd. Trots det är finansieringsplanen negativ både 2015 och 2016.
För att täcka upp det kommer antingen lånebe-hovet att överstiga den som ligger enligt plan eller så kommer inte investeringarna att ske i planerad takt. Ett tredje alternativ är att regio-nen stärker sina resultat framåt i förhållande till de prognoser som finns idag.
Den långfristiga låneskulden minskade väsentligt under 2013 vilket ger bättre förutsätt-ningar att klara av en ökad låneskuld framåt.
Under 2014 amorterades ett lån på 30 mnkr vil-ket innebär att den långfristiga låneskulden är 375 mnkr vid ingången av 2015.
3.4 TAXOR OCH AVGIFTER Taxor och avgifter allmänt
I 2014 års budget svarar externa taxor och av gifter för cirka 8 procent av finansieringen av regio nens driftbudget. I jämförelse med skatte-intäkter och utjämningsbidrag är avgifternas finansieringsandel relativt liten. Avgifterna har dock stor betydelse för finansieringen av enskilda kommunala verksamheter. För affärs-drivande verksamheter bör målet vara att avgif-terna i så hög grad som möjligt ger full kostnads-täckning. Avgifterna har även stor betydelse inom exempelvis det sociala området även om kravet på täckningsgrad av fördelningspolitiska skäl inte kan sättas så högt.
Vid sidan om finansieringsaspekten är avgif-terna ett styrmedel för att påverka efterfrågan av kommunala tjänster. Detta kan ske genom att avgifterna höjs eller sänks. På detta sätt kan också information fås om hur kommun-invånarna och övriga konsumenter värde-rar olika kommunala tjänster i förhållande till avgiften. Dock har regionens möjlighet att påverka taxorna inom förskolan och äldre-omsorgen starkt begränsats genom införande av maxtaxor liksom olika slag av högkostnads-skydd inom hälso- och sjukvården.
Interna priser
Inom regionen finns ett antal resultat enheter som finansieras via interna priser. Dessa finns framförallt inom serviceförvaltningen och teknik förvaltningen. Teknikförvaltningen ad - mi nistrerar regionens internhyror. Service-förvaltningen är helt finansierad av interna intäkter utifrån tecknade överenskommelser med beställare/kunder.
I budgeten för 2015 har nämnderna kom-penserats för höjda internpriser med 5,9 mnkr.
Internhyrorna är oförändrade 2015 jämfört med föregående år.
Externa taxor och avgifter Hamnar
Tekniska nämnden är huvudman för hamnen i Visby (linjehamn) samt för övriga hamnar. I avtalet om statsbidrag ingår villkor att Visby hamn ska drivas och särredovisas skilt från övriga kommunala hamnar. Enligt avtalet med staten får avgifterna inte sättas högre än att de täcker kostnaderna. Hamntaxorna har juste-rats för kommande linjetrafikperiod i och med det nya avtalet med Destination Gotland och Rikstrafiken som gäller 2009-2015. Avtalet är delvis incitamentbaserat.
För övriga hamnar har ny taxa beslutats under 2014. Taxan innebär höjning av avgifts-nivån på vissa poster, men ingen generell
höj-ning. Taxehöjningen beräknas ge ökade intäk-ter på ca 300 tkr per år.
Vatten- och avloppshantering (VA)
Kostnaderna för VA-verksamheten har ökat på grund av de stora investeringar som pågår och som planeras för de kommande åren. VA-taxan höjdes med 10 procent 2007, 15 procent 2008 och 10 procent 2009. 2010 höjdes de fasta bruk-ningsavgifterna med 12 procent och de rörliga med 6 procent. Taxan beräknas behöva juste-ras upp med 3-4 procent årligen för att täcka de kostnader som investeringarna medför. Inför 2013 skedde indexuppräkning (KPI) av tax-orna. Från och med 1 januari 2014 reviderades VA-taxan så att anslutningsavgifterna höjdes med 10 procent, de fasta brukningsavgifterna höjdes med 20 procent och de rörliga bruk-ningsavgifterna höjdes med 10 procent. Inför 2015 finns inget behov av ytterligare höjning.
Avfallshantering
Renhållningstaxan justerades inför introduk-tionen av ”Kompost och brännbart”. Ny avfalls-taxa gäller från 1 april 2014. Avfallsavfalls-taxan ersät-ter renhållningstaxan. Avgiftsnivån är i stort sett oförändrad, däremot finns det en viss för-ändring i konstruktionen. Generell höjning av slamhämtning har skett med 5 procent. Inför 2015 sker ingen förändring av avfallstaxan.
Kollektivtrafik
Justering av taxan skedde den 1 april 2014. Jus-teringen innebär ingen generell höjning, utan förändringar av vissa specifika avgifter. Tek-niska nämnden har befogenhet att besluta om indexuppräkning av taxorna enligt konsument-prisindex (KPI). Ingen ytterligare förändring sker inför 2015.
Parkeringsavgifter
Avgifter för parkering på offentlig plats justeras inte inför 2015.
Region Gotlands verksamhetsidé är att:
ȅ Ansvara för hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd.
ȅ Erbjuda god offentlig service med tillgäng-lighet, valfrihet och kvalitet som känne-tecken.
ȅ Svara för en rättsäker myndighetsutövning som inger förtroende.
ȅ Ansvara för en hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitet.
Kommunfullmäktige fastställde i juni 2008 den nya visionen för Gotland år 2025:
Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust.
De övergripande målen i visionen som ska uppnås år 2025 för hela Gotland är:
ȅ Minst 65 000 invånare bor på Gotland.
ȅ Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet.
ȅ Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen.
ȅ Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet.
ȅ Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor.
Regionfullmäktige fastställde den 26 april 2011 ett nytt koncernstyrkort för perioden 2011-2015.
Region Gotlands gemensamma mål för de
För att klara detta är det av största betydelse att regionen har en balanserad ekonomi som grund för en långsiktig, hållbar och stabil utveckling.
Region Gotland tillämpar principerna för målstyrning och använder balanserad styrning som metod. Regionfullmäktige beslutar om den övergripande visionen och de övergripande målen. Nämnderna upprättar utifrån detta egna styrkort för mandatperioden plus ett år och ska regelbundet följa upp framgångsfakto-rer och måluppfyllelse.
ȅ Medarbetare/ledare. Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar.
ȅ Ekonomi. Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv.
Samhällsutveckling
Delmål för perspektivet samhällsutveckling under perioden 2011-2015 är:
ȅ Minst 59 000 bor på Gotland.
ȅ Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt.
ȅ Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen.
ȅ Självskattad hälsa och psykiskt välbefin-nande ligger över riksgenomsnittet.
ȅ Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet.
Nämnderna uppmanas att bidra med aktivi-teter inom sina verksamhetsområden för att uppnå delmålen för perioden.
Nämnderna uppmanas att förverkliga beslu-tade verksamhetsnära program, implementera regionövergripande program och planer samt 4.1 REGIONENS VISION OCH STYRKORT FÖR MANDATPERIODEN