Det är viktigt att ha kunskap om de tre individerna i ett bisamhälle – drottning, arbetsbin och drönare. Deras utvecklingstid är avgörande för hur lång tid det exempelvis tar för ett bisamhälle att göra en ny drottning och när hon sedan kan börja lägga ägg så det blir nya bin eller hur lång tid det tar från det att drottning-en lägger ett befruktat ägg tills att dessa bin börjar arbeta med att samla nektar eller pollen, eller när drönarna är mogna för att kunna para sig med de nya drott-ningarna.
2 • Livet i ett bisamhälle
37
Drottningen
Drottningen är längre och smalare än arbetsbina och drönarna. Hon är mellan 18–25 mm lång och väger cirka 0,2 gram.15 Den långa, smala bakkroppen gör att hennes vingar ser kortare ut än de andra binas. En äggläggande drott-ning är tung i bakkroppen och rör sig långsammare över vaxkakan än arbets-bina. Hon blir också lite klumpigare och flyger sämre. Det finns en viss risk när biodlaren lyfter upp ramen som drott-ningen går på, att hon kan trilla ner på marken och gå förlorad.
Drottningen är den enda individen i samhället som kan lägga befruktade ägg.
Det gör att hon är mamma till alla andra bin i samhället. Hennes genetiska arv överförs både till drönare och arbetsbi och påverkar hela samhällets egenskaper.
Drottningens huvuduppgift är att lägga ägg, både obefruktade och befruktade.
Under högsäsongen kan hon lägga upp till 2 000–3 000 ägg om dagen. Drott-ningen blir ständigt uppassad och matad med proteinrikt foder så att hon ska ha tillräckligt med näring för att kunna producera så många ägg som behövs för ett livskraftigt bisamhälle.
Drottningen utsöndrar flera doftämnen, feromoner, som har olika funktion.
De kan till exempel förhindra arbetsbina från att lägga ägg eller föda upp nya drottningar eller stimulera arbetsbina att samla mat och förbereda för svärmning.
För att sprida drottningens feromoner slickar arbetsbina på hennes kropp och sprider på så sätt hennes doft i samhället.
Drottning
Utvecklingstid för de olika individerna i antal dygn:
Ägg Larv Puppa Total tid Drottning 3 5 8 16 Arbetsbi 3 6 12 21 Drönare 3 7 14 24
2 • Livet i ett bisamhälle
38
För att kunna lägga befruktade ägg behöver ungdrottningen para sig. Inne i bikupan är inte drönarna och drottningen intresserade av varandra. Parningen sker alltid utanför kupan högt upp i luften, oftast på över fem meters höjd.
Drottningen flyger bara ut vid vackert, vindstilla och varmt väder, vanligen över 20 grader. Om vädret är dåligt flyger inte drottningen ut. Om det inte funnits tillfälle att göra en parningsflygning under de första tre veckorna stannar drott-ningen kvar i samhället och börjar lägga obefruktade ägg som utvecklas till drönare (drönarmor). Ett sådant samhälle är förlorat och kallas puckelsamhälle.
Drönaräggen läggs i vanliga arbetarceller, där pupporna blir för stora och buktar ut som pucklar.
Drönarna och drottningarna flyger till särskilda parningsplatser. De kan flyga ganska långt för att träffas. Drönarna hittar drottningarna genom att de utsönd-rar feromonerna. Drottningen pautsönd-rar sig med cirka 15 drönare. I regel kommer drottningen och drönarna från samhällen som är belägna inom en radie av cirka 10 kilometer. Det betyder att drönarnas arsvanlag i detta område kommer att spela roll för egenskaperna hos det samhälle som den nyparade drottningen etablerar. Vill man ha kontroll på drottningens egenskaper ska oönskade drönare undvikas inom detta område.
Äggläggningen kommer igång efter cirka en vecka från parningsflygningen.
Den mängd sperma som drottningen fått vid parningen räcker till två–fem års äggläggning, beroende på hur välparad hon blev. Hon är som mest produktiv de första två åren. Även om sperman tar slut i spermiebehållaren, spermatecan, kan hon att fortsätta att lägga ägg, men bara obefruktade ägg och hon kallas då drönarmor.
Arbetsbiet
Arbetsbiet är det minsta biet i samhället och väger i genomsnitt bara 0,1 gram.16 Det innebär att 100 bin väger cirka 10 gram. Man brukar också uppskatta att en halv deciliter bin är cirka 100 stycken. Det kan vara bra att veta om man ska ta ett prov med vuxna bin för analys om samhället inte ser ut att må bra (att jäm föra med ett blodprov).
Det nyfödda arbetsbiet kommer att tillbringa sina första tre veckor inne i kupan som husbi. De gör endast en kort orienteringsflygning utanför kupan när de är ungefär tio dagar. Orienteringsflygningen kan ibland se ut som bina håller på att
2 • Livet i ett bisamhälle
39 Arbetsbin
svärma. Efter tre veckor övergår de till att sköta uppgifter utanför kupan som dragbi och utföra arbetsuppgifter som behövs för att samhället ska vara välmående och friskt. Binas arbetsuppgifter varierar med åldern beroende på att deras olika körtlar (fodersaft-, vax- och giftkörtlar) ut-vecklas olika i tid från födseln. Arbetsuppgifter behöver utföras under samhällets yngelperiod, som är den period då drottningen lägger ägg.
Det som gör bisamhället så framgångsrikt är att det kan anpassa sig efter rådande förhållanden.
Det betyder att bina både kan skynda på sin ut-veckling och återgå till en tidigare arbetsuppgift om det exempelvis saknas dragbin eller ambin.
De har en stor buffertkapacitet.
Dag 1–3 Putsbi
De första tre dagarna är det städning som gäller. Det nyfödda biet putsar cellerna så att drottningen kan lägga nya ägg. Vid 4–5 dagars ålder lägger biet om sina matvanor, äter mycket pollen och honung så att det kan börja producera fodersaft.
Dag 6–10 Ambi
Nu har arbetsbiets fodersaftkörtlar utvecklats till fullo och bina kan börja mata de nykläckta larverna. Man säger att biet ammar och kallas därför för ambi.
Dag 11–17 Byggbi
Vid denna ålder har biets vaxkörtlar utvecklats. Biet producerar vax och arbetar med att bygga ut vaxkakorna. Det har också till uppgift att ta emot nektar och pollen som fältbina kommer hem med och processa det till honung och bibröd.
Dag 18–20 Vaktbi
Nu är det som mest gift i giftblåsan och vissa bin arbetar som vaktbi. Det vaktar vid kupans ingång (flustret) och skyddar samhället mot inkräktare.
Dag 21– till sin död Dragbi
Vid tre veckors ålder börjar det tjänstgöra utomhus som dragbi. Det flyger då ut för att hämta hem nektar, pollen och vatten till samhället. Detta fortsätter det med till sin död, som under sommaren inträffar efter cirka 4–6 veckor, när vingarna slitits ut.
2 • Livet i ett bisamhälle
40
Drönaren
Drönarna är bisamhällets hanar. De känns igen på att de är större, har stora ögon, är mer ludna, kraftigare och jämntjockare jämfört med arbetsbina. Den nykläckte drönaren matas till en början av arbetsbina, men får sedan klara sig själv. Efter cirka en vecka gör han sin första flygtur.
Drönaren deltar inte i insamling av nektar.
Hans uppgift är att para sig med en ungdrott-ning. I samband med parningen dör drönaren.
Hans parningslem fastnar i drottningen och bakkroppen går sönder när de frigörs från varandra. Varma dagar samlas könsmogna drönare på särskilda platser i luften men de flyger tillbaka efter några timmar för att inta föda inför nästa flygning. Drönarens livslängd är normalt tre–fem veckor.
Antalet drönare beror på samhällets storlek, antalet drönarceller och binas genetiska egenskaper. Vanligen finns det några hundra upp till ett par tusen drönare. De som inte parar någon drottning lever kvar i samhället.
När parningssäsongen är över tolereras inte längre drönarna av arbetsbina. De är då en belastning för samhället och motas ut ur kuporna. Om det på hösten eller på vintern finns drönare kvar i samhället, är det ett tecken på att det inte finns någon parad drottning i samhället.
Biets utveckling omfattar fyra steg: ägg, larv, puppa och färdig insekt. Det kallas en fullständig metamorfos. När dessa ligger i sina celler kallas de för yngel och området där de finns kallas yngelrummet eller yngelklotet, se kapitel 7.
Ägget
Drottningen lägger ett ägg på den rengjorda cellens botten. Det är cirka 1,5 millimeter långt och står från början rakt upp från botten. På det tredje dygnet, då ägget ska kläckas, lägger sig ägget ner.
Drönare
Ägg. Foto: Tarja Ollikka 2 • Livet i ett bisamhälle
41
Larven
Efter tre dagar kläcks ägget och den nyfödda larven matas av ambina med den proteinrika fodersaften fram till cirka två dygns ålder. De har ett överflöd
av foder och man ser hur det glänser i botten av cellerna. Därefter övergår mat-ningen av larverna till viss mängd fodersaft utdrygad med pollen, om det gäller mat till arbetarbin och drönare. Under tiden som larven ligger öppen kallas den ringlarv och den ökar då 900 gånger i vikt.17 Därefter täcks larven med ett poröst cellock och förvandlingen inleds. Dessa kallas täckt yngel. Inledningsvis sträcker larven på sig och kallas sträcklarv. Larvhuden skiljer sig i princip inte från det vuxna biets hud18. De viktigaste skillnaderna är att larvens hud är mycket tun-nare, saknar färgpigment och ämnen som gör huden hård. Den tunna huden gör att exempelvis varroakvalster kan riva hål på den och suga i sig kroppsvätska.
Mellan tarmen, som nästan fyller hela larven, saknar ett skyddande kitinlager.
Detta gör den väldigt känslig för sjukdomsangrepp. I samband med att larven sträcker på sig öppnas en förbindelse mellan mellantarmen och ändtarmen och larven kan nu för första gången tömma tarmen på cellbotten.
Puppan
Förpuppningen börjar med att larven spinner en kokong åt sig i cellen. Kokongen blir kvar i cellen när biet kryper ut. Puppan liknar tidigt det färdiga biet men förvandling invändigt sker hela tiden när larvens organ om-bildas till det vuxna biets organ.
Under puppstadiet är biet mycket känsligt för yttre störningar som temperaturförändringar.
Temperaturen i yngelklotet ligger på cirka 35 grader.
Larver i fodersaft. Foto: Tarja Ollikka
Puppa med lila ögon, biet kommer att födas inom ett par dagar. Foto: Lauri Ruottinen
2 • Livet i ett bisamhälle
42