Medborgare-Region-
3.3 Egenskaper hos offentlig sektor och utmaningar 1 Egenskaper hos offentlig sektor
3.4.2 EA och ramverk för e-‐participation
Flera forskare (se t ex Scherer & Wimmer, 2011) beskriver och hävdar att möjlig-‐ heterna att använda IKT inom offentlig sektor kan utvecklas alldeles väsentligt och att det finns en stor outnyttjad potential i detta. IKT är att betrakta som en viktig möjliggörare och facilitator inom e-‐participation. Det är i detta sammanhang viktigt att inse att teknik som enskild företeelse inte påverkar politiskt beslutsfattande eller skapar aktiva medborgare som deltar i olika politiska processer. Framgångsrika insatser för e-‐participation kräver noggranna överväganden av olika saker, t ex integration med traditionella processer där medborgare kan delta, engagemang av politiker och medborgare, val av verktyg samt förvaltning och uppdatering av relevant information. C4IF% EA% Collabora-on% (Behaviour+ac-on)+ Process' Consoloda-on% (Sema-c)+ Informa-on' Connec-on% (Channel)+ Signal' Business%architecture% (Contextual+&+conceptual)+ Strategy,'goals,'processes' Informa-on%architecture% (Logical)+ System'landscape'and'use'cases' Technical%architecture% (Physical)+ Opera-ng'environment'
Scherer & Wimmer, 2011 hävdar att organisatoriska och procedurella utmaningar för innovativ e-‐participation kommer ställa krav på att vi tillämpar ett holistiskt perspektiv och systematisk tillvägagångssätt för design för att hantera dessa utmaningar. Inom detta område kan EA-‐ramverk tillämpas som stöd för att ge råd avseende socioteknisk systemutveckling. Den främsta fördelen med EA-‐ramverk är att de hanterar båda sidorna av myntet i form av både teknik och organisation. Olika EA-‐ramverk fokusera på olika dimensioner vilket innebär att de kan utgöra stöd på åtminstone tre olika sätt:
• I olika faser av systemutveckling, t ex TOGAF – The Open Group Architecture
Framework
• Olika abstraktionsnivåer avseende systemdesign i kombination med intressent-‐
perspektiv eller ägare, t ex Zachman Framework
• Tydliga begrepp eller fokalområden att rikta uppmärksamhet emot som t ex
data, funktioner, människor, motivation etc., t ex Zachman Framework
Inom e-‐participation kan också olika faser identifieras. I ett exempel på en livscykel för e-‐participation beskriver Scherer och Wimmer (ibid) följande faser:
• Initiering av projekt inklusive beslut om implementering av projekt för e-‐
participation och formulering av mål
• Design av projekt inklusive design av processer för participation och urval av
tekniska verktyg
• Implementation av projekt inklusive implementation av olika tekniska
komponenter, förberedelse av olika beskrivningar och marknadsföringsstrategi
• Participation inklusive att följa och övervaka politiskt beslutsfattande
• Utvärdering av projekt mot uppsatta mål och mätning av förväntade effekter Dessa huvudsakliga faser i ett projekt för e-‐participation kan sedan t ex mappas mot de olika faser som finns i TOGAF Architecture Development Model (Scherer and Wimmer, 2011).
Figur 11: Mappning av e-‐participation och EA
Denna mappning visar att EA är ett område som i många avseende är relevant för e-‐ participation och därmed också användbart inom detta område. Vidare föreslår Scherer och Wimmer (2011) ett sätt att beskriva abstraktionsnivåer och fokalområden för projekt avseende e-‐participation med hjälp av Zachman Framework, se Figur 12 nedan. Raderna i Figur 12 nedan beskrivs som perspektiv som Zachman Framework inkluderar för e-‐participation. Dessa perspektiv är:
• Planeringsperspektiv (scope): detta innebär att positionera projektet för e-‐ participation i relation till aktuell politisk miljö samt att specificera scoopet och positionera projektet i en övergripande livscykel för policies
• Ägarperspektiv (affärsmodell): detta innebär att fokusera på output av participationen, d v s hur man kan nå önskade effekter. Ägarna är också intresserade av hur resterande nödvändiga aktiviteter kan struktureras för att nå största möjliga nytta.
• Designperspektiv (systemmodell): detta innebär att designers arbetar med specifikationen för projektet avseende e-‐participation. Denna specifikation syftar till att säkerställa att ägarperspektivet uppfylls. I denna del designas även olika elektroniska stöd för e-‐participation.
• Konstruktörsperspektiv (teknikmodell): detta innebär att hantera processen för att framställa och sätta ihop olika delar av ett system för e-‐participation. • Programmeringsperspektiv (lösning): detta innebär att koda och/eller
återanvända olika komponenter som svara mot tidigare specifikation.
C. Informa*on+ Systems+ Architecture B. Business+ Architecture A. Architecture+ Vision D. Technology+ Architecture E.+Opportuni*es+ and+Solu*ons F. Migra*on+ Planning G.+ Implementa*on+ Governance H. Architecture+ Change+ Management Preliminary (4)+Evalua*on (1)+Ini*a*on+and+design Requirements+ Management (3)+Realiza*on+(Par*cipa*on) (2)+Prepara*on
I kolumnerna i Figur 12 nedan beskrivs sedan olika områden liknande fokalområden inom e-‐participation.
• Data (Vad): adresserar förståelse för och hantering av data inom och mellan system för e-‐participation. Det kan vara data rörande ett specifikt ämne som, projektet för e-‐participation, politisk miljö, juridiska procedurer, procedurer för deltagande, förväntade effekter etc.
• Funktion (Hur): beskriver processen för att successivt översätta målen för projektet till mer detaljerade beskrivningar. Juridiska förutsättningar analyseras, möjlig participation identifieras och processen för participation planeras.
• Nätverk (Var): hanterar geografisk utbredning av lagar och politiska processer, aktiviteter för participation och involverade aktörer.
• Personer (Vem): identifierar och beskriver intressenter som är involverade i projektet för e-‐participation. Enligt ISO 10006 är projektintressenter de som har intresse av projektet eller som är påverkade av detsamma.
• Tid (När): är en viktig faktor för att aktivt kunna involvera intressenter i politiska processer. Detta kräver noggrann planering av aktiviteter och att aktiviteters beroenderelationer reds ut.
• Motiv (Varför): adresserar hur mål och strategier för e-‐participation översätts till specifika syften och resultat. Detta kan också innebära att beskriva olika begränsningar. I ett projekt för e-‐participation bör alla aktiviteter ta utgångspunkt i denna del.
Figur 12: Perspektiv och dimensioner i Zachman Framework i relation till faser för e-‐ participation (ibid)
Mo#va#on'
(Why) (When)Time' People'(Who) Network'(Where) Func#on'(How) Data'(What) Planner’s'perspec#ve' (Scope) Owner’s'perspec#ve' (Business'Model) Designer’s'perspec#ve' (System'Model) Builder’s'perspec#ve' (Technology'Model) Programmer’s'perspec#ve' (Detailed'Represena#ons) (1)'Ini#a#on'and'Design (2)'Prepara#on (3)'Realiza#on'(Par#cipa#on) (4)'Evalua#on
Baserat på det som presenterats ovan är det möjligt att konstatera att intresset av olika ramverk för EA har ökat. Detsamma gäller för metoder och verktyg inom e-‐ goverment (e-‐förvaltning). Det verkar rimligt att ta till vara och utnyttja kunskap och erfarenheter kopplat till EA för att hantera komplexa frågor som interoperabilitet, e-‐government, e-‐participation och e-‐utveckling som helhet. Det främsta skälet till detta är att EA betraktas som ett effektivt angreppssätt för att hantera både tekniska och organisatoriska aspekter av verksamheter på ett integrerat och välordnat sätt. Generellt kan sägas att som procedurellt stegvis stöd kan TOGAF vara en inspirationskälla genom sin processmodell som innefattar ett antal steg som tar sikte på att utveckla integrerade arkitekturlösningar. Vad gäller övergripande syn på organisation, struktur och ingående delar är kanske Zachman:s ramverk (involverade av intressenter, informationsbehov, huvudsakliga aktiviteter etc.) en lämplig inspirationskälla eftersom det tillhandahåller an övergripande vy över viktiga arkitekturelement i en organisation.
Med stöd av Zachman´s ramverk är det t ex möjligt att identifiera och beskriva viktiga aspekter för samverkan inom ramen för e-‐utveckling. Samverkan behöver i detta sammanhang ta hänsyn till; 1) motiv för e-‐utveckling tillsammans med tillhörande mål, vision och strategi, 2) när i tiden ligger milstolpar för viktiga samverkansaktiviteter, 3) vilka personer (roller) som är involverade i att introducera och implementera aktuellt e-‐utvecklingsinitiativ, 4) nätverk av institutioner där initiativet är tänkt att implementeras, 5) vilka funktioner som behöver vara på plats och vilka aktiviteter som behöver utföras för att introducera och få igång initiativet, 6) relevant data och information som behövs för att implementera e-‐initiativet i aktuell verksamhet/organisation.