6 Rekommendationer och slutsatser
6.2 Slutsatser och avslutande reflektion
Syftet med denna studie har på en övergripande nivå varit att identifiera och beskriva utvecklingsområden för regional e-‐utveckling samt att ta fram rekommendationer för detta ändamål. Rapporten har redovisat ett 65-‐tal olika utmaningar som grupperats i 11 olika kategorier av utmaningar, se Figur 29 ovan. Dessa utmaningar har sedan legat till grund för att ta fram rekommendationer och där dessa rekommendationer har delats upp i två huvuddelar, principiella rekommendationer och specifika rekommendationer. Rekommendationerna som nu har presenterats riktar sig inte bara till en samtid och en omedelbar framtid. Några av rekommendationerna höjer blicken 5 kanske 10 år in i framtiden i och med sin i vissa avseenden utmanande attityd.
Den viktigaste slutsatsen i detta arbete är att det framstår som tveklöst att det finns många vinster att göra genom att bedriva regional e-‐utveckling. Vittnesmålen om potentialen i e-‐utveckling är många både lokalt, regionalt och nationellt inom kommuner, myndigheter och regering. Även i teorier relaterat till e-‐utveckling finns det en trend mot e-‐utveckling i samverkan. Det råder därför inget tvivel om att det är en lämplig väg att gå men som vid all utveckling finns det ett antal utmaningar på vägen som måste hanteras.
En grundbult för hela detta arbete har varit att betrakta och hantera e-‐utveckling som socioteknisk verksamhetsutveckling som även tydliggör människan. Detta har gjorts genom att trycka på behovet av ett humanperspektiv vid e-‐utveckling. Vidare har det också argumenterats för behovet av att ta ett helhetsgrepp om värdekedjor som involverar flera olika aktörer och nivåer i en och samma värdekedja. Som ett led i detta finns ett tydligt behov att också hantera konsekvenser av tjänsteorientering, processorientering och participation på olika sätt.
Ett mycket lovande område med tillhörande principer, metoder, ramverk och verktyg som kan ge avgörande stöd för e-‐utveckling är enterprise architecture (EA) och interoperabilitet. Båda dessa områden går bortom en stark teknikorientering och inkluderar även semantik, organisation, lagstiftning och andra områden. Det kommer vara avgörande att e-‐utveckling också innebär att ta ansvar arkitektur på
olika nivåer och att det finns en genomtänkt strategi för framväxande IS/IT-‐ och verksamhetsarkitekturer. EA och interoperabilitet kommer också utgöra en viktig del för att säkerställa medborgerlig participation (insyn, påverkan och förstärkning av demokratiska processer) i offentlig verksamhet.
Offentlig sektor är väl etablerad och har gamla och djupt rotade traditioner. Det sätt som offentlig förvaltning är organiserad på har vunnit stor framgång genom åren men på senare tid, inte minst genom framväxten av e-‐tjänster, har denna struktur börjat ifrågasättas. I många avseenden verkar offentlig sektor stå inför ett paradigmskifte där man behöver ifrågasätta befintliga strukturer för att på ett hållbart och innovativt sätt kunna möta framtidens krav och behov.
Det är också möjligt att reflektera över regional e-‐utveckling i relation till grön IT. Grön IT har på senare år gått ifrån att bara fokusera på IT-‐sidan till att även inbegripa IS, människor, processer, organisation etc. Det har i flera sammanhang påvisats att grön IS/IT kan bidra till såväl miljöproblem som dess lösning (Chen et al., 2009). Det finns t ex beräkningar som visar att varje PC som är igång bidrar med ungefär ett ton koldioxid per år (Murugesan, 2008). Flera har gjort gällande att grön IS/IT kan ha en starkt bidragande roll i vår utveckling mot ett hållbart samhälle (Watson et al., 2009). Det är uppenbart att det finns miljövinster att göra genom regional e-‐utveckling. En dimension av detta är minskning av redundans avseende både IT, IS och annan infrastruktur. Konsolidering av serverhallar och drift innebär möjligheter till signifikanta energibesparingar. Regional e-‐utveckling kommer också skapa möjligheter för mer hållbara och energieffektiva utvecklingsförlopp. I och med att liknande system inte utvecklas på flera ställen kan direkta utvecklingskostnader minska total. En kanske viktigare dimension av grön e-‐ utveckling är att skapa hållbarhet i såväl analys, design, implementation, införande, drift och förvaltning. Detta kan göras genom att dela och gemensamgöra intellektuellt kapital i form av metoder, verktyg, arbetssätt, kunskap och erfarenheter på olika sätt. Genom att anlägga ett grönare perspektiv på e-‐utveckling finns det möjligheter till direkt besparingar och effektivisering inom områden som: energiförbrukning, kostnader, koldioxidutsläpp, systemprestanda och användning och utrymmesbesparingar (Murugesan, 2008). Det finns förhoppningar om att regional e-‐utveckling miljömässigt skall kunna bidra genom att det blir mindre resande och att det utvecklas bättre möjligheter för distansarbete och distansmöten av olika slag.
Referenslista
Alter, S. (2000) Same Words, Different Meanings: Are Basic IS/IT Concepts Our Self-‐ Imposed Tower of Babel? Communications of the Association for Information Systems, 3(1). Retrieved from http://aisel.aisnet.org/cais/vol3/iss1/10), 1-‐89. Axelsson, K., Melin, U., Lindgren, I. (2010) Exploring the Importance of Citizen Participation and Involvement in E-‐government Projects – Practice, Incentives and Organization Transforming Government: People, Process and Policy (TGPPP), 4(4), 299-‐321
Backus, M. (2001) E-‐Governance and Developing Countries, Introduction and examples, Research Report, No. 3, April 2001
Binney G & Williams C (1997) Leaning into the Future – Changing the Way People Change Organisations, Nicholas Brealey Publishing, London
Bommert B. (2010) Collaborative Innovation in the Public Sector, International Public Management Review · electronic Journal at http://www.ipmr.net, Volume 11, Issue 1, 2010
Bouras, C., Giannaka, E., & Tsiatsos, T. (2009) e-‐Collaboration Concepts, Systems and Applications. In M. Freire & P. Manuela (Eds.), Encyclopedia of Internet Technologies and Applications: In-‐formation Science Reference (an imprint of IGI Global).
Brinkkemper, S. (1996) Method engineering: engineering of information systems development methods and tools. Information and Software Technology, 38(4), 275-‐ 280.
Burke W Warner (1994) Organizational Development -‐ A Process of Learning and Changing, Addison Wesley
Bygstad, B., Nielsen, P. A., & Munkvold, B. E. (2005) Four Integration Patterns: IS Development as Stepwise Adaption of Technology and Organisation. In Proceedings of the 13th European Conference on Information Systems, Regensburg, Germany. Dawes, Sharon S. (2008) The Evolution and Continuing Challenges of E-‐Governance. Public Administration Review December 2008 Special Issue. 86–102.
Chen A. J., Watson R. T., Boudreau M. C., Karahanna E. (2009) Organizational
Adoption of Green IS & IT: An Institutional Perspective, International Conference on Information Systems (ICIS 2009)
Digitala vägen till morgondagens välfärd. Handlingsplan för e-‐samhället 2013-‐2015. SKL, 2013
e-‐utvecklingsrådet (2013) Guide for effektiv regional e-‐utveckling, Jönköpings kommun
Ebrahim, Z. and Irani, Z. (2005) E-‐government Adoption: Architecture and Barriers, Business Process Management Journal, 11, 5, 589-‐611
EIF (2010) European Interoperability Framework (EIF) for European public services, EUROPEAN COMMISSION, Bruxelles, le 16.12.2010, COM(2010) 744 final European Commission (2010) European Interoperability Framework (EIF) for European public services. Retrieved from
http://ec.europa.eu/isa/strategy/doc/annex_ii_eif_en.pdf.
Gibson, C. F. (2003) IT-‐enabled Business Change: An Approach to Understanding and Managing Risk. MIS Quarterly Executive, 2(2)
Goldkuhl, G., Lind, M., & Seigerroth, U. (1998) Method integration: the need for a learning perspective. IEEE Proceedings -‐ Software, 145(4), 113-‐118.
Goldkuhl G., Ågerfalk P. J. (2005) IT Artefacts as Socio-‐Pragmatic Instruments: Reconciling the Pragmatic, Semiotic, and Technical, International Journal of Technology and Human Interaction, 1(3), 29-‐43, July-‐September 2005
Gottschalk, P. (2009) Maturity levels for interoperability in digital government. Government Information Quarterly, 26 (1), 75-‐81.
Gotze, J., Christiansen, P.E., Mortensen, R.K., Paszkowski, S. (2009) Cross-‐National Interoperability and Enterprise Architecture. INFORMATICA, 2009, Vol.20, No 3. 369-‐396. Institute of Mathematics and Informatics, Vilnius.
Guijarro, L. (2007) Interoperability frameworks and enterprise architectures in e-‐ government initiatives in Europe and the United States, Govt. Inf. Q. 24 (2007) 89– 101
Grönlund, Å. (2006) E-‐Participation and eGovernment, EGov’06 PhD Colloquium, DEMO-‐net, European Commission, Krakow, Poland.
Grönlund Å., Horan T. A. (2004) INTRODUCING e-‐GOV: HISTORY, DEFINITIONS, AND ISSUES, Communications of the Association for Information Systems (Volume 15, 2004) 713-‐729
Harmon, P. (2010) The Scope and Evolution of Business Process Management. In J. vom Brocke & M. Rosemann (Eds.), Handbook on Business Process Management 1: Introduction, Methods, and Information Systems (pp. 83-‐106). Berlin and Heidelberg, Germany: Springer.
Hayes, J. (2007) The Theory and Practice of Change Management. Basingstoke, UKNew York, NY: Palgrave Macmillan.
IFIP WG 8.5 International Conference, ePart (2011), Delft, The Netherlands, August/September 2011 (145-‐156). Innovation in the Public Sector: Enabling Better Performance, Driving New Directions Best Practice Guide. Commonwealth of Australia. 2009. http://www.anao.gov.au
Imai, Masaaki (1986) Kaizen: The Key to Japan's Competitive Success. McGraw-‐ Hill/Irwin.
International Teledemocracy Centre, Napier University, UK
Islam M. S. (2008) Towards a sustainable e-‐Participation implementation model. European Journal of ePractice, 5, 1-‐12
Janssen, M. Hjort-‐Madsen, K. (2007) Analyzing Enterprise Architecture in National Governments: The Cases of Denmark and the Netherlands, Proceedings of the 40th Hawaii International Conference on System Sciences
Koch, P., Hauknes, J., 2005 On Innovation in the Public Sector. Publin Report No. D20. NIFU STEP, Oslo, http://www.step.no/publin/
Kock, N., Nosek J. (2005) Expanding the Boundaries of E-‐Collaboration. IEEE Transactions on Professional Communication, Vol. 48, No. 1, March 2005 Kotter J. P. (1996). Leading Change. Harvard Business School Press.
Lankhorst, M., et al. (2005) Enterprise Architecture at Work: Modelling, Communication, and Analysis. Berlin and Heidelberg, Germany: Springer.Miles I. (2004) Innovation in Public Services. PRIME Conference, Manchester
Lind, M., & Seigerroth, U. (2010a) Collaborative Process Modeling: The Intersport Case Study. In J. vom Brocke & M. Rosemann (Eds.), The International Handbook on Business Process Management 1: Introduction, Methods, and Information Systems (pp. 279-‐298). Berlin and Heidelberg, Germany: Springer.
Lind, M., & Seigerroth, U. (2010b) A Multi-‐Layered Approach to Business and IT Alignment. 43rd Hawaii International Conference on System Sciences (HICSS43), Koloa, HI.
Macintosh, A. (2004) Characterizing E-‐Participation in Policy-‐Making. In proceedings of the 37th Hawaii International Conference on System Sciences.
Mirbel, I., & Ralyté, J. (2006) Situational method engineering: combining assembly-‐ based and roadmap-‐driven approaches. Requirements Engineering, 11(1), 58-‐78. Murugesan S (2008) Harnessing Green IT: Principles and Practices, IT Pro January/February 2008 Published by the IEEE Computer Society
Nambisan, S. (2008) Transforming Government Through Collaborative Innovation. IBM Center for the Business of Government.
Näringsdepartimentet (2011) It i människans tjänst -‐ en digital agenda för Sverige" Palvia, S. C., & Sharma, S. S. (2007) E-‐government and e-‐governance: Definitions/domain framework and status around the world, foundation of e-‐ government, ICEG, 1-‐12.
Prefontaine L., Ricard L., Sicotte H., Turcotte D., & Dawes S. (2000). New Models of Collaboration for Public Service Delivery: Worldwide Trends. PIVOT and CEFRIO Ramessur, T.S. (2009) E-‐Governance and Online Public Service: The Case of a Cyber Island. International Journal of Computing and ICT Research, Vol. 3, No. 2, December 2009.
Ralyté, J., Backlund, P., Kühn, H., & Jeusfeld, M. A. (2006) Method Chunks for Interoperability. In D .. W. Embley, A. Olivé, & S. Ram (Eds.), Proceedings of the 25th International Conference on Conceptual Modeling (ER 2006 Confernce (LNCS 4215, pp. 339-‐353). Berlin and Heidelberg, Germany: Springer-‐Verlag.
Regeringen (2010) Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg
Regeringskansliet (2008) Handlingsplan för eFörvaltning
Sæbø, Ø., Flak, L. S., & Sein, M. K. (2011) Understanding the dynamics in e-‐ participation initiatives: Looking through the genre and stakeholder lenses. Government Information Quarterly, 28(3), 416–425
Scherer, S., & Wimmer, M. A. (2011) Analysis of Enterprise Architecture Frameworks in the Context of E-‐Participation. Proceedings of the 12th Annual International Conference on Digital Government Research (dg.o 2011) Digital Government Innovation in Challenging Times (94-‐103).
Scherer, S., & Wimmer, M. A. (2011) Reference Framework for E-‐Participation Projects. In E. Tambouris, A. Macintosh, & H. de Brujin, Electronic Participation. E. Tambouris, A. Macintosh, and H. de Bruijn (Eds.): ePart 2011, LNCS 6847, pp. 145– 156, 2011. IFIP International Federation for Information Processing 2011
Scherer, S., & Wimmer, M. A., Ventzke S. (2011) Hand on Guidelines for E-‐ Participation Initiatives, E-‐Government, E-‐Services and Global Processes (EGES 2010), IFIP Advances in Information and Communication Technology, Vol. 334 pp 49-‐61 2010, Springer
Scholl, H. J., & Klischewski, R. (2007) E-‐Government Integration and Interoperability: Framing the Research Agenda. International Journal of Public Administration, 30(8), 889-‐920.
Seigerroth U. (2011) Enterprise Modelling and Enterprise Architecture – the constituents of transformation and alignment of Business and IT, International Journal of IT/Business Alignment and Governance (IJITBAG), Vol. 2, Issue 1, pp 16-‐ 34, 2011
Sirkemaa, S. (2010) Integrated e-‐Services in Public Sector. SERVICE COMPUTATION 2010, The Second International Conferences on Advanced Service Computing. November 21, 2010
State Services Commission. (2007) New Zealand E-‐government Interoperability Framework, www.e.govt.nz
SKL (2011) Sveriges Kommuner och Landsting, SKL: strategi för eSamhället, 2011 Verva (2008) Nationellt ramverk för interoperabilitet, Verket för Förvaltnings-‐ utveckling 2008:19
Watson, R., Aronson, J., Donnellan, B., and Desautels, P. (2009) "Energy + Information < Energy," 15th Americas Conference on Information Systems, San Francisco, CA, USA, 2009, p. 448.
Bilagor
Bilaga 1, Problemgraf e-‐utveckling i samverkan
1. Tunnelseende inom sitt verksamhetsområde 2. Att definiera vem
som ansvarar för vad i samverkan 3. Bristande förmåga i prissättning, nyttokalkyler och samverkan i ekonomiska modeller 4. Dåligt begränsade projektet som blir för
stora 5. Ekonomiska effekter uteblir 6. Kompetensluckor avseende e- utveckling i samverkan 7. Teknik och olika
plattformar är inte samordnade 8. IS/IT system är inte tillräckligt användarvänliga för medborgare och medarbetare 9. Olika målbilder och olika förutsättningar att
sluta upp kring målbild
10. Oklar struktur avseende vad som
styrs i samverkan och vad man bestämmer själv
11. Det finns stor mångfald av revir
baserat på systemstrukturer
12. Kompetens och vilja till omställning
genom nya arbetssätt i organisationen 13. Stor kommun kan bli ”storebror” 14. Uppbyggnad av murar runt regionen utan att dela med sig
till andra 15. Olika kommunerna har kommit olika långt i sin digitalisering 16. Alla kommuner har inte en egen
digital agenda 17. Lagen om Offentlig Upphandling 18. För kortsiktigt tänkande vid e-utveckling genom samverkan 19. Det finns få standardiserade arbetssätt och system 20. Samverkan är svårt i sig 21. Det förekommer inlåsningseff ekter (t ex via system) 22. Att behöva ge upp grader av självständighet 23. Förändrings- motstånd i organisationerna 24. Inga spelregler för inträde och medlemskap 25. Låg grad av förankring av e- utveckling ute i verksamheterna 26. Svårt att förankra gemensamma e- utvecklingsinsatser i hemmakommuner 27. Gemensamma mål och visioner är svårt att uppnå 28. IS/IT-insatser dikterar villkoren för verksamheterna 29. Låg grad av utvecklings- benägenhet hos verksamheterna 30. Hög grad av förvaltningsbenägen het hos verksamheterna
Bilaga 2, Målgraf e-‐utveckling i samverkan 1. Kostnads- besparingar på sikt 2. Samordnade regelverk inom och mellan kommunala verksamheter 3. e-utveckling betraktas som en verksamhets- och/eller servicefråga 4. Kontinuitet i gemensamma insatser och samarbete 5. Dela spetskompetens och annat intellektuellt kapital 6. Starka som krav- ställare 7. Tänka i nya banor 8. Det skall vara enkelt för med borgare 9. Medborgare skall känna igen sig mellan
olika kommuner och regioner 10. På väg mot nationell samordning 11. Attraktivitet för externa finansiärer 12. Kvalitetssäkring av produkter, tjänster och arbetssätt 13. Hög rättssäkerhet för medborgare oavsett var du är bosatt (rättigheter
och skyldigheter) 14. Hög grad av tillgänglighet för medborgarna 15. Agera plog för mindre kommuner (alla behöver inte uppfinna hjulet) 16. Snabbt komma fram till
lösningar och möta kommunernas behov 17. Kommuner tillåts att gå i olika takt helt synkroniserade 18. Gemensamma krav mot leverantörer 19. Många som delar på kostnader 20. Goda former för att upprätthålla kompetens, gemensamma metoder och verktyg för e- utveckling 21. Starka regioner 22. Kommuner som är närma varandra (genom att samarbeta) 23. Uppnå enkla tjänster (jmf Skatteverket) 24. Formalia måste göras klart tidigt (Tydlig spelplan!) 25. e-utveckling betraktas som en servicefråga med medborgaren i fokus
Bilaga 3, positionering av mål och utmaningar Mål Utmaning 1.Kostnadsbesparingar3på3sikt 7 2.Samordnade3regelverk3inom3och3mellan3kommunala3verksamheter 5 3.e<utveckling3betraktas3som3en3verksamhets<3och/eller3servicefråga 2,33 4.Kontinuitet3i3gemensamma3insatser3och3samarbete 11 5.Dela3spetskompetens3och3annat3intellektuellt3kapital 10 6.Starka3som3kravställare 8 7.Tänka3i3nya3banor 8 8.Det3skall3vara3enkelt3för3med3borgare 8 9.Medborgare3skall3känna3igen3sig3mellan3olika3kommuner3och3regioner 8 10.På3väg3mot3nationell3samordning 5,38 11.Attraktivitet3för3externa3finansiärer 8 12.Kvalitetssäkring3av3produkter,3tjänster3och3arbetssätt 8,310 13.Hög3rättssäkerhet3för3medborgare3oavsett3var3du3är3bosatt3(rättigheter3och3skyldigheter) 8 14.Hög3grad3av3tillgänglighet3för3medborgarna 8 15.Agera3plog3för3mindre3kommuner3(alla3behöver3inte3uppfinna3hjulet) 8 16.Snabbt3komma3fram3till3lösningar3och3möta3kommunernas3behov 8 17.Kommuner3tillåts3att3gå3i3olika3takt3helt3synkroniserade 5 18.Gemensamma3krav3mot3leverantörer 5,38 19.Många3som3delar3på3kostnader 7 20.Goda3former3för3att3upprätthålla3kompetens,3gemensamma3metoder3och3verktyg3för3e<utveckling 10 21.Starka3regioner 8 22.Kommuner3som3är3närma3varandra3(genom3att3samarbeta) 8 23.Uppnå3enkla3tjänster3(jmf3Skatteverket) 8 24.Formalia3måste3göras3klart3tidigt3(Tydlig3spelplan!) 5 25.e<utveckling3är3en3servicefråga3med3medborgaren3i3fokus 2,33
Bilaga 4, positionering av problem och utmaningar Problem Utmaning 1.Tunnelseende2inom2sitt2verksamhetsområde 11 2.Att2definiera2vem2som2ansvarar2för2vad2i2samverkan 6 3.Bristande2förmåga2i2prissättning,2nyttokalkyler2och2samverkan2i2ekonomiska2modeller2 7 4.Dåligt2begränsade2projektet2som2blir2för2stora 5 5.Ekonomiska2effekter2uteblir2 7 6.Kompetensluckor2avseende2eHutveckling2i2samverkan 10 7.Teknik2och2olika2plattformar2är2inte2samordnade 10 8.IS/IT2system2är2inte2tillräckligt2användarvänliga2för2medborgare2och2medarbetare 10 9.Olika2målbilder2och2olika2förutsättningar2att2sluta2upp2kring2målbild 5 10.Oklar2struktur2avseende2vad2som2styrs2i2samverkan2och2vad2man2bestämmer2själv 5,26 11.Det2finns2stor2mångfald2av2revir2baserat2på2systemstrukturer 10,211 12.Kompetens2och2vilja2till2omställning2genom2nya2arbetssätt2i2organisationen2 11 13.Stor2kommun2kan2bli2”storebror” 11 14.Uppbyggnad2av2murar2runt2regionen2utan2att2dela2med2sig2till2andra 11 15.Olika2kommunerna2har2kommit2olika2långt2i2sin2digitalisering 10 16.Alla2kommuner2har2inte2en2egen2digital2agenda 1 17.Lagen2om2Offentlig2Upphandling 9 18.För2kortsiktigt2tänkande2vid2eHutveckling2genom2samverkan H 19.Det2finns2få2standardiserade2arbetssätt2och2system 5 20.Samverkan2i2sig2är2svårt 11 21.Det2förekommer2inlåsningseffekter2(t2ex2via2system) 10,211 22.Att2behöva2ge2upp2grader2av2självständighet 5,26,211 23.Förändringsmotstånd2i2organisationerna 11 24.Inga2spelregler2för2inträde2och2medlemskap 5,27 25.Låg2grad2av2förankring2av2eHutveckling2ute2i2verksamheterna 10 26.Svårt2att2förankra2gemensamma2eHutvecklingsinsatser2i2hemmakommuner 8 27.Gemensamma2mål2och2visioner2är2svårt2att2uppnå 1 28.IS/ITHinsatser2dikterar2villkoren2för2verksamheterna2 5 29.Låg2grad2av2utvecklingsbenägenhet2hos2verksamheterna 11 30.Hög2grad2av2förvaltningsbenägenhet2hos2verksamheterna 11
Bilaga 5, korta beskrivningar a v samverkan
Verksamhetsutveckling med stöd av IT i Västra Götalands kommuner Startår:
Nuvarande form2008
Samverkansform:
VästKom är en ideell förening med politisk styrelse. Verksamhetsutveckling med stöd av IT utgör en del av VästKoms verksamhet.
Samverkande parter:
De fyra kommunalförbuden i Västra Götaland; Fyrbodals Kommunalförbund , Sjuhärads Kommunalförbund, Göteborgsregionens Kommunalförbund, Skaraborgs Kommunalförbund. Tillsammans representerar de fyra kommunalförbunden 49 kommuner.
Bakgrund:
I samband med att 4 landsting bildade Västra Götalands Regionen (VGR) 1999 uppstod även ett behov för regionens 4 kommunalförbund att skapa en gemensam organisation som kunde föra kommunernas samlade talan med Regionen i främst sjukvårds och hälsofrågor. VästKom bildades därför 1999 med uppgiften att på regional nivå företräda och samordna de 49 kommunernas intressen.
IT blev sedan ett område som fick ett allt större behov av samordning, bland annat då var och en av de 49 kommunerna har behov av att teckna avtal med Regionen för drift, förvaltning och utveckling av de gemensamt använda systemen för sjukvård. 2008 etablerades därför IT-‐samverkan som ett eget verksamhetsområde inom Västkom.
Samverkansområden:
Hittills har fokus varit inom vård och omsorg men förväntan är att täcka in hela kommunala verksamheten. Generellt sett hanterar man idag tre områden:
• eHälsofrågor och eHälsoprojekt där VästKom representerar alla kommuner i
frågor med Västra Götalandsregionen. (Kan röra sig om allt från gemensam verksamhetsutveckling till drifts-‐ och avtalsfrågor)
• Frågor som rör omvärldsbevakning, kommunikation och samverkan med
nationella organisationer där VästKom kan företräda hela regionens kommuner.
• Övriga frågor som kommer upp som förslag och som är av intresse för samtliga
49 kommuner.
Organisation och styrning:
På VästKom finns en anställd länssamordnare som ansvarar för att driva det operativa arbetet. Respektive kommunalförbund har även en egen anställd IT-‐ samordnare som arbetar med frågorna..
Arbetet styrs av den Strategiska styrgruppen (där bland annat de fyra kommunalförbundsdirektörerna är med) är beställare av uppdrag, beslutar om
prioritering av projekt och ekonomiska ramar samt är knutpunkt för förankringsarbetet i VG-‐kommunerna. Styrgruppen antar handlingsplanen som revideras årligen.
Arkitekturledningsgruppen (består av representanter för kommunerna samt IT-‐ samordnare från respektive kommunalförbund) ansvarar för att prioritera frågor och bereda ärenden till den Strategiska styrgruppen.
Kommunerna är representerade via sina kommunalförbund, men det finns även en specifik process där samtliga 49 kommuner får chans att föreslå och prioritera projekt som skall tas med i handlingsplanen.
Finansiering:
Kommunerna i VG har från år 2010 avsatt 9.4 miljoner kronor (6 kr per invånare) för en gemensam pott för att stödja kommungemensamma initiativ inom IT-‐ området. De 4 IT-‐samordnarnas (en i respektive kommunalförbund) tjänster finansieras delvis via medel från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Finns ett överskott vid årets slut går det tillbaka till kommunerna.
• Finansieringen går idag till:
• Driften av Västkoms IT-‐arbete, dvs. kostnader för länssamordnaren och delar
av lönen för IT-‐samordnarna.
• Delar av kostnaden för förvaltningen av gemensamma system (i området
samordnad vårdplanering)
• Finansiering av projekt (som alla har nytta av) och är beställda av Västkom. • Delfinansiering av pilotprojekt som sker i de olika delregionerna och vars
resultat kan komma alla kommuner till gagn. Övriga samarbeten i Regionen:
Vid sidan om arbetet i Västkom förekommer flera andra regionala samverkansinitiativ i Västra Götaland:
• Regionkommunen driver vissa IT-‐frågor. Bl.a. tog man över ansvaret för
bredbandsfrågor från länsstyrelsen i samband med bildandet av regionen. Vidare driver man arbetet med att ta fram en regional agenda.