H EDERSKULTUR

6.1.1 Omtanke

Samtliga respondenter beskrev att de levde i en hederskultur och att hederskultur var vanligt i det land eller kultur de ursprungligen kom ifrån. Hederskultur förklarade samtliga respondenter som regler föräldrarna använde sig av för att

fostra sina barn. De menade att föräldrarna visste sitt barns bästa och att föräldrarna ville motverka att andra människor talade illa om familjen. Till exempel uppgav de att föräldrarna reglerade vem de fick umgås med, hur de skulle uppföra sig offentligt för att inte väcka folks uppmärksamhet och vilka tider de skulle vara hemma. Vidare framgick det att vissa regler var direkta förbud. Till exempel var det förbjudet att ha flickvän eller pojkvän. De skulle helst inte synas med andra personer av det motsatta könet för att inte riskera att de uppfattades som att de var i en parrelation. Ingen av respondenterna uttryckt att de kände sig hotade eller rädda. De beskrev att de har goda relationer med sina föräldrar och att de kunde välja att göra vad de ville men att de gjorde ett aktivt val genom att lyda och följa reglerna.

Mina föräldrar har uppfostrat mig på ett sätt som får mig att se över en

situation och se konsekvenser. De begränsningar jag har haft har gjort mig mer medveten om konsekvenser och då har jag kunnat se på saker från ett större perspektiv och då har jag insett att mina föräldrar har rätt. Om jag till exempel har sexuella relationer och förhållanden så kommer jag att bli distraherad och inte sköta min skola bra (Lina).

Lina beskrev att hedersnormerna fick henne att ta ansvar för sitt eget bästa.

Varken hon eller de andra respondenterna uttryckte rädsla eller förtryck.

Baianstovu, et al. (2019) och Sadem & Ferrer-Wreder (2015) uttrycker att de som lever i en hederskontext är rädda. Dels rädda för att söka hjälp mot förtrycket och dels rädda för att inte svika sina föräldrar. Min studie visar genom

respondenternas uttalande att det även förekommer unga i en hederskontext som inte alls känner rädsla utan de beskriver hederskulturen som föräldrarnas sätt att vara aktsamma i syfte att skydda sina barn, de menar att föräldrarna är rädda om dem och att de accepterar reglerna och vill leva efter familjens tradition. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan Linas uttalande förstärka teorin om att föreställningar om ett fenomen kan bidra till obefogade antaganden. Lina uppgav att hon var begränsad. Begränsningar är en central faktor i hederskultur enligt Baianstovu, et al. (2019) och Hussein (2017) och leder till rädsla och förtryck.

Men enligt Linas beskrivning så är begränsningarna en bidragande orsak till ett konsekvenstänk. Det framgick inte att begränsningarna innebar rädsla eller förtryck utan hon framhöll att det underlättade för henne när hon skulle fatta egna beslut.

Jag hade kunnat leva på mitt egna sätt men någonstans i min hjärna så finns det att jag måste lyssna på mina föräldrar, det är något jag är uppväxt med i hela mitt liv och något som har gått vidare i generationer och det kommer att vara så i framtiden för att föräldrar dem vet bäst dem har mer livserfarenhet än oss (Agge).

Agge uppgav att föräldrarna baserade reglerna utifrån sina tidigare

livserfarenheter, bakgrund och traditioner och han menade att syftet var välvilja.

Hussein (2017) och Baianstovu, et al. (2019) uttrycker också att hedersnormer går i generationer men de menar att syftet är att kontrollera och förtrycka. Utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet (Sahlin, 2013) så kan skillnaderna i

respondenternas uttalanden och i tidigare forskningar förklaras utifrån att det förekommer olika föreställningar om hederskultur. Agge konstruerade

föreställningar som blev sanningar för honom och som han sedan utgick från.

Agges uttalande visade på att han hade föreställningar om att föräldrarna visste bäst. Han uttryckte att det alltid hade varit så och att det skulle fortsätta vara så.

Det innebär att han kan ha varit starkt påverkad av den sociala värld han befann sig i och att han då inte kunde vara objektiv. Vilket tyder på att han inte alls har en

fri vilja. Trots att han uppgav att han kunde göra vad han ville så sa han att han måste lyssna på sina föräldrar. Utifrån hans föreställning om att föräldrarna visste bäst så kontrollerade detta honom.

6.1.2 Begränsningar

Samtliga respondenter uppgav att de var begränsade, de var medvetna om vilka begränsningar de hade och hur det hade format deras tillvaro men de beskrev inte begränsningarna som något problematiskt utan samtliga respondenter uttryckte begränsningarna som ett internaliserat normsystem som var självklart och starkt förankrat i relationen med föräldrarna. Vidare uttryckte de att de hade upplevt en skillnad på valfrihet jämfört med andra unga som var etniskt svenska. De sa att de hade olika sätt att leva på och att det ibland kunde vara frestande att göra vad andra ungdomar gjorde men att familjen och hederskulturen ändå var viktigare och därför lät de bli.

Jag är inte uppväxt med en annan etnicitet jag har haft svenska vänner dem har ju inte samma kultur som oss dem får ju vara med vem dem vill och så också typ klädsel jag kan inte ha korta kläder att man i allmänheten inte ska var högljudd ute snacka inte med killar och så på öppen gata det är oftast så att man har ett ansvar att man har ett ju efternamn som man måste liksom hålla och såhär på ett bra sätt […] i slutändan kommer det alltid att handla om kulturen och hur bra relation man har till sina föräldrar jag vill inte ändra på det (Lollo).

Lollos uttalande beskrev ett av hederskulturens tydligaste tecken, att värna om familjens rykte (Wikan, 2009). Hon beskrev också att hennes klädsel och umgänge var begränsat jämfört med svenska ungdomar men att hon inte ville ändra på det för att inte påverka relationen med familjen eller kulturen. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan Lollos uttalande tolkas som att hon hade en föreställning om hur svenska ungdomar levde och att hon genom att följa sin kultur kunde distansera sig från den svenska kulturen och då undvika att hon bröt mot hedersnormerna. Utifrån Lollos och Agges uttalande går det att konstatera att det fanns föreställningar om att den svenska kulturen kunde innebär ett hot för hederskulturen då de inte verkar förenliga med varandra. Lollo påpekade att det var alternativet för att bevara den god relationen med familjen och kulturen.

Precis som i Agges fall så skulle Lollo kunna vara styrd utifrån sina

föreställningen om vad som var rätt och fel i syfte att värna gemenskapen med familjen. Vilket visar hur mycket den upplevda sociala världen präglar

ungdomarna i hederskontexten.

När jag kom till en svensk skola så ser man folk som kysser varandra i korridoren, festande och alkohol. Sånt är jag inte van vid och jag tyckte det var fett eftersom jag också hade velat att göra vad jag vill och prata med vem jag vill. Men nu tänker jag att det mina föräldrar har lärt mig är rätt […] Det är rätt eftersom mina föräldrar har varit yngre och de vet vad som kommer att hända kommande åren, de har gått igenom mer än mig så de har mer

erfarenheter än mig och jag tycker att det är bättre eftersom svenskar är för fria och därför utsätts de för dåliga saker som alkohol, festande och mår dåligt.

Jag känner flera som mår dåligt idag av allt detta. Jag mår bra eftersom jag inte har lagt mig själv i en sådan situation (Agge).

Agge beskrev att han visste vad det innebar att vara fri och att han ibland ville testa att göra förbjudna saker. Han uttryckte även att han var medveten om sina begräsningar. Att han till exempel inte kunde festa, dricka alkohol och kyssas.

Men han antydde att det var lika bra att låta bli att testa för att han visste att festande och alkohol kunde vara skadligt vilket han uttryckte att han hade bevittnat bland sina vänner som inte levde med hederskultur. Agges uttalande visar, precis som i Lollos fall, att han hade föreställningar om att den svenska kulturen inte överensstämde med den egen kulturer och att han behövde skydda sig från den för att han skulle må bra. Det innebär, enligt det

socialkonstruktivistiska perspektivet, att det kan finnas en obefogad rädsla utifrån de föreställningar Agge har och som bidrar till att han drar generella slutsatser.

Agge undvek den svenska kulturen då han antog att den var ohälsosam.

Jag har en invandrarbakgrund och bara för att jag lever här i Sverige så betyder det inte att mina principer kommer att ändras, de förblir

detsamma. kulturen jag kommer ifrån inkluderar heder och självrespekt och hela denna biten. Om jag jämför mig med en svensk så finns det en skillnad med tanke på att jag inte kan göra allt jag vill göra, jag är lite mer begränsad men jag har inga problem med det för det har format min personlighet och vardag mitt beteende och jag är stolt över det. Mina föräldrar, min kultur det har blivit min natur kan man säg (Lina).

Lina uttryckte att hennes familj och kultur var hennes natur och resonerade att det svenska samhällets normer eller principer inte innebar någon skillnad för henne.

De påverkade alltså inte hennes värderingar eller levnadsförhållanden och uttalandet visade hur hennes sociala värld var hennes enda verklighet.

Vissa av respondenterna utgick från att skillnaden på frihet kunde bero på att de tillhörde en kultur som skiljde sig från den svenska kulturen. Vilket kan kopplas till Husseins (2017) resonemang om det kollektivistiska kontra individualistiska synsättet. Respondenterna tillhör en kultur där föräldrarna har ett större inflytande över barn och ungas livsvillkor och de lever med ett kollektivistiskt synsätt. Enligt respondenternas uttalanden såg de inte begränsningarna som kontroll utan de uttryckte att begränsningarna var normer som de ville följa. Hussein (2017) beskriver hur individer ,i kollektivistiska samhällen ,föds in i en roll som är formad utifrån familjens föreställningar. Hussein (2017) betonar att det är utmärkande för hederskultur och att hedersnormerna är det enda alternativet de har.

Respondenterna visade genom sina uttalanden att de tillhörde familjer med starka kollektivistiska synsätt. De hade föreställningar om att den svenska kulturen var en motsats till den egna kulturen och att de på ett eller annat sätt ville hålla den svenska kulturen ifrån sig. Här går det att tolka att respondenterna har

föreställningar om att den svenska kulturen är ett problem som de måste hålla sig borta ifrån. Enligt den socialkonstruktivistiska teorin leder föreställningar till ogrundade antaganden vilket i detta fallet visars sig genom att de vill hålla den svenska kulturen på avstånd. Respondenterna vet egentligen inte vad det är de håller sig borta ifrån utan de tror, utifrån sina föreställningar, att svenskar lever ett liv som kan vara skadligt och därför undviker de att leva annorlunda för att

skydda sig.

Min pappa är mycket gammalmodig och gör skillnad på oss och min bror och han vill uppfostra oss så som hans föräldrar har uppfostrat honom. Saken är att vi lever i två olika världar. Han har nog inte insett det ännu men han gör det för att han är rädd om oss (Sara).

Sara uttryckte att hennes pappa hade olika regler som gällde för henne och hennes bror. Hon antydde att pappan följde sina föräldrars traditioner. Sara uttryckte även att pappan var gammalmodig men att han i grund och botten var rädd om henne och syskonen. Tidigare forskning har visat att hedersnormer är mycket

begränsande och att begränsningarna kan variera mellan könen (Baianstovu, et al., 2019). Lina, Agge och Sara uttryckte att de var begränsade precis som de övriga respondenterna och Sara påtalade att det fanns skillnader mellan könen.

Min studie visar att det finns olika synsätt på begräsningar. Samtliga responderar uttryckte tydligt att de var begränsade men det framgick inte att begräsningarna var ett problem för dem. Baianstovu, et al. (2019) uttrycker att begräsningarna berövar unga sin frihet och att det är förtryckande. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan skillnaderna som sagt förklaras utifrån att det kan finnas olika föreställningar gällande begränsningar och att det olika föreställningarna berör olika grupper, kön eller etniciteter. Dessa uppdelningar tenderar att skapa

föreställningar som leder till obefogade antaganden och som enbart konstruerar ett problem (Sahlin, 2013). För respondenterna uttrycket flera gånger att

begräsningarna inte var ett problem utan de beskrev det istället som normer i den sociala värld de befann sig i.

Det kan även finnas en annan förklaring till att föräldrar begränsar sina barn enligt Hussein (2017). Hon menar att den patriarkala maktstrukturen som genomsyrar hederskulturen får sig en maktobalans när familjer emigrerar till jämställda länder. Männens kontroll försvagas och då har männen ett större behov av att hävda sig. Här menar Hussein (2017) att resultatet blir strängare regler mot sina familjemedlemmar som tecken på dominans. Ur ett

socialkonstruktivistiskt perspektiv går det att se hur interaktionen mellan

människor konstruerar föreställningar och strukturer som starkt präglar dem i den miljö de befinner sig i.