I detta avsnitt kommer valet av metod att presenteras. Urval och metodens styrkor och svagheter kommer att belysas och de etiska principerna kommer att
redogöras. Hur materialet har analyserats kommer också att framgå i detta avsnittet. Eftersom studien gjordes under en pandemi, med risk för att
smittspridningen ökade vid fysisk kontakt, kommer en kort redogörelse för varför fysiska intervjuer genomfördes i undersökningen.
5.1 Val av metod
För att besvara hur unga tjejer och killar upplever sina möjligheter i livet användes en kvalitativ metod. Eliasson (2018), Alvehus (2019) och Ahrne &
Svensson (2015) menar att kvalitativ metod fångar upp fenomen på djupet och besvarar frågor som utgår ifrån hur någon annan tänker, känner och upplever olika fenomen. Det finns olika kvalitativa metoder att samla in empiri på (Ahrne &
Svensson, 2015). I denna studie användes intervjuer. Intervjuer är den bästa metoden att samla in andra individers subjektiva upplevelser, tankar och känslor på. Det handlar helt enkelt om att fråga (Alvehus, 2019). Att skapa en förståelse för den andra personens livsvärld kan ske när vi tillåter oss att lyssna på den andra personens tolkning av den sociala värld den lever i (Aspers, 2011). Genom att lyssna in andra individers livsvärld går det att begripliggöra hur ett handlande eller agerande förhåller sig till individens tankar, känslor och erfarenheter (Rennstam & Wästerfors, 2015). Men intervjuer innebär också flera
problematiska faktorer och kräver noggrann planering. Därför är metoden i sig inte helt enkel. Dessutom pågår en pandemi i Sverige där folkhälsomyndigheten uppmanar till att hålla avstånd för att minska smittspridningen i samhället. Därför ska jag under nästa rubrik förklara hur och varför jag utförde fysiska intervjuer.
Det finns flera olika sätt att utforma intervjufrågor på. Det som skiljer metoderna åt är strukturen (Alvehus, 2019). I denna studie används semistrukturerade frågor.
Syftet med semistrukturerade frågor är att ge respondenten möjligheten att få beskriva sin livsvärld i ett mellanmänskligt möte (ibid). Genom att utgå från tre olika teman, hederskultur, barndom och framtid, kopplade till studiens
frågeställningar upprättades en intervjuguide med ett antal frågor (se bilaga 3) som användes under intervjun. Alla frågor blev inte aktuella men fanns med för att inte riskera att intervjun tappade fokus på det som skulle undersökas och fungerade som ett stöd (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). I semistrukturerade intervjuer är det inte antalet frågor som är det väsentliga. Tvärtom kan för många frågor leda till att fokus läggs på att hinna besvara alla frågor och att samtalet istället börjar likna ett förhör. Då förlorar den semistrukturerade intervjun sin kärna vilket är ett produktivt samtal mellan de berörda parterna (Alvehus, 2019).
Alla intervjuer spelades in i syfte att vara närvarande till det som blev sagt. Om vi hade varit två skribenter hade det varit bättre att en ställde frågorna och att den andra hade antecknat intervjuerna (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Genom att vara närvarande under intervjuerna är det lättare att ställa följdfrågor (Alvehus, 2019). Att spela in intervjuer underlättar även när citat ska användas i studien. Det bidrar till att citaten blir korrekta då inspelningarna går att lyssna på flera gånger och då går det att säkerställa att det som skrivits är korrekt i förhållande till vad som har sagts (Eliasson, 2018). Att ge utsagor en skriftspråklig dräkt kan underlätta läsningen och samtidigt belysa kärnan av innehållet (Theodorsson, 2020). I min studie har flera citat använts men för att komprimera citaten så har stakningar, vissa upprepningar och andra irrelevanta ord varsamt tagits bort.
Citaten har inte ändrats till spårriktig svenska men vissa ord som kan identifiera personen bakom uttalandet har tagits bort eller ersatt av etiska skäl, mer om det finns under rubriken gällande etik. Exempel på ord som har bytts ut är namn på de länder respondenterna ursprungligen kommer ifrån och den religionstillhörighet de har. Då har ordet ersatts av hemland, land och etnicitet. Religionstillhörigheten benämns endast som religion.
5.2 Fysiska intervjuer under en pandemi
I samråd med min handledare, Aje Carlbom, fattade jag beslutet om att utföra fysiska intervjuer. Ett antal elever intervjuades på skolan där jag tidigare hade gjort min verksamhetsförlagda utbildning. Eftersom syftet var att undersöka hur
unga killar och tjejer ser på sin uppväxt och sina möjligheter i livet i en kontext av heder kändes ämnet för känsligt för att behandlas över digitala plattformar som exempelvis Zoom. För att undvika tekniska störningar som kan uppkomma vid digitala intervjuer och för att minimera att respondenterna distraherades
övervägde jag fysiska intervjuer. Ett annat alternativ hade varit telefonintervjuer.
Men det riskerade att samtalet kunde bli opersonligt och obekvämt. Att göra det bekvämt för den som ska intervjuas förebygger maktobalans och tankar kan utbytas på ett mer obehindrat sätt (Aspers, 2011). Vidare kändes det mer rättssäkert att samtala om ett känsligt ämne i en miljö som kändes trygg för den intervjuade och där vi kunde samtala bakom stängda dörrar. För att motverka smittspridning och för att förebygga alla hälsorisker som det fysiska mötet i dessa tider kunde innebära vidtogs flera åtgärder.
Till att börja med godkände skolans huvudman att intervjuerna genomfördes fysiskt på skolan. Huvudmannen bistod med en lämplig lokal som hade goda möjligheter till att lufta rummet och att vi kunde hålla minst två meters avstånd mellan varandra. Det vistades aldrig fler än två personer i rummet under hela intervjuprocessen. Förutsättningen för intervjun var att både intervjuaren och att den som intervjuades inte visade några som helst sjuksymptom. Munskydd och desinfektionsmedel erbjöds och användes under intervjun.
5.3 Urval
Forskningsfrågan och metoden är avgörande för vilket urval som ska göras (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015) och var urvalet ska hittas (Ahrne &
Svensson, 2015). Eftersom idén till studien växte fram under den
verksamhetsförlagda utbildningen och som ett resultat av interaktionen mellan mig och eleverna var det rätt givet var jag skulle välja urvalet. Att utföra en studie i en enskild miljö som är bekant kan vara praktiskt och skapar kontinuitet i studien (Ahrne & Svensson, 2015). Eftersom jag redan kände till miljön sedan innan och flera av eleverna hade gjort uttalanden som går att koppla till hederskontexten blev dessa personer och uttalanden intressanta för denna studie. Utifrån denna erfarenhet kunde jag göra ett strategiskt urval. Ett strategiskt urval innebär att välja ut specifika individer som har erfarenheter av det som ska undersökas och som tämligen kan besvara studiens frågeställningar. Genom att vara strategisk i sitt urval kan relevant information komma fram (Alvehus, 2019).
Det krävs flera intervjuer för att samla in ett material som säger mer än bara personliga åsikter (Carlsson & Carlsson, 2020). För att få tillräckligt med material att analysera planerade jag att utföra sex olika intervjuer. Då ett
strategiskt urval innebär ett aktivt val (Carlsson & Carlsson, 2020) kunde alla som skulle intervjuas väljas ut utifrån att de levde i en hederskontext. Ett aktiv val kan också leda till en spridning mellan urvalet enligt Carlsson & Carlsson ( 2020).
Därför möjliggjorde det strategiska urvalet till variation baserat på hur de som valdes ut tidigare hade uttryckt sig under praktiken. Syftet var att försöka fånga in flera synsätt bland de unga som lever i en hederskontext. Därför valdes 3 personer som uttryckt sina åsikter om hederskultur och 3 som inte hade gjort några
uttalanden alls. För att få ytterligare spridning i urvalet undersöktes både killar och tjejers upplevelser. Därför fördelades intervjuerna på så sätt att tre killar och tre tjejer intervjuades.
5.4 Metodens styrkor och svagheter
Kvalitativa metoder, i form av semistrukturerade intervjuer, kan som tidigare nämnt fånga in ett djup som innefattar andra personers livsvärld. Men då
intervjuer är tidskrävande är det svårt att genomföra tillräcklig många intervjuer på kort tid. Ett fåtal intervjuer är inte representativt för en stor grupp. Det går alltså inte att göra generella slutsatser och få en bredd på studien med begränsad mängd data. Då krävs det istället kvantitativa metoder (Eliasson, 2018). Då huvudsyftet i denna studie var att undersöka ungas upplevelser lämpade sig metoden väl. Eftersom den subjektiva upplevelsen var i fokus var det inte av vikt att generalisera eller utföra statistik och fånga en bredd. Enskilda intervjuer kan möjliggöra att tysta röster framträder (Alvehus, 2019). Respondenterna som inte hade uttryckt sig tidigare fick nu möjligheten att berätta och dela med sig av sina tankar.
Semistrukturerade intervjuer kräver att intervjuaren är närvarande och samtidigt skarpsinnig. Att ställa följdfrågor och uppmuntra den som blir intervjuad att berätta mer är nyckeln till en bra semistrukturerad intervju (Alvehus, 2019). Men det är viktigt att vara uppmärksam på intervjuareffekten (Eliasson, 2018). Om intervjuaren är för aktiv i intervjun kan resultatet bli missvisande då intervjuaren styr samtalet. Därför uppmärksammades detta under intervjun genom ett
empatiskt förhållningssätt och att den intervjuade var huvudpersonen (ibid).
Att inhämta ett urval från en enda miljö är praktiskt men också begränsat (Ahrne
& Svensson, 2015). Det riskerar ett för entydigt svar som bli svårt att jämföra md något annat (ibid). Därför kan det finnas en risk med att enbart inhämta ett
material från en specifik miljö. I denna studie är det gymnasieelever på en specifik gymnasieskola som har intervjuats. Här är det viktigt att belysa att
gymnasieskolan är en frivillig skolform som elever söker sig till. Det kan innebära att de som går på skolan kan vara likasinnade och att det i sig tenderar till ett entydigt resultat. En annan risk är att ett strategiskt urval kan bli för strategiskt (Alvehus, 2019). Då kan det finnas risk för att andra intressanta individer för undersökningen inte synliggörs (ibid).
I detta fallet har det strategiska urvalet inneburit ett aktivt val där de som skulle intervjuas noga har valts ut i syfte att besvara frågeställningarna. Men det har även inneburit en risk för att individer som inte alls har uttalat sig har osynliggjorts. Det innebär att flera individer kan ha varit intressanta men inte uppmärksammats för att de till exempel har varit för rädda, blyga eller ointresserad av att uttala sig om att de lever i en hederskontext. De kanske hade ingått i studien om ett
slumpmässigt urval, som är dominerande i kvantitativ forskning, hade använts (Alvehus, 2019).
5.5 Metodanalys
Alla intervjuer transkriberades direkt efter att intervjuerna hade genomförts för att göra transkriberingen så effektiv som möjligt. Transkriptionerna skrevs sedan ut på papper för att analyseras. Alvehus (2019) menar att det är ett första steg i analysen men Rennstam & Wästerfors (2015) uttrycker att analysen börjar vid intervjutillfället i samband med att intervjuaren tolkar och ställer följdfrågor.
Under intervjun blev det viktigt och utmanande att lyssna på respondenterna för att ställa följdfrågor och samtidigt förhålla sig empatiskt och saklig. Därför var
analysen i gång redan vid intervjutillfället för processen innebar att jag fick tolka respondenternas svar men även bekräfta om jag hade förstått respondenterna korrekt och be om förtydligande om min tolkning inte överensstämde med respondenternas uttalanden.
Genom att sortera upp det kvalitativa materialet utifrån innehållet går det att få ordning på materialet (Rennstam & Wästerfors, 2015). Men det krävs en
noggrann bearbetning för att se vad intervjun försöker visa. Exempelvis kan olika teman som är återkommande bli tydliga och vara av stor vikt för att komma vidare i analysen (Rennstam & Wästerfors, 2015). Genom att ha läst transkriptionerna flera gånger blev det möjligt att upptäcka mönster, plocka ut teman och sorterar materialet utifrån vad de olika intervjuerna visade. Rennstam & Wästerfors (2015) menar att ett sorterat material är en förutsättning för att sätta materialet i ett sammanhang. Det visade sig under analysen då det underlättade arbetat med att koppla materialet till frågeställningarna.
Att komprimera det insamlade materialet i en kvalitativ studie är ett måste för att göra materialet hanterbart (Rennstam & Wästerfors, 2015). Det går helt enkelt inte att ha med allt material i den färdiga uppsatsen. Materialet kan reduceras genom att identifiera olika kategorier. De kategorier som är relevanta för studien används och det som inte är av lika stor vikt kan uteslutas (Rennstam &
Wästerfors, 2015). Genom att identifiera och sammanställa olika kategorier som kunde kopplas till studiens frågeställningar, tidigare forskning och prövas mot teoretiska ramverk blev det lättare att välja bort material som inte var relevant eller banbrytande. Slutligen behöves en argumentering för vad empirin har för samhällsvetenskapligt värde (Rennstam & Wästerfors, 2015). Detta görs genom att presentera vad empirin har visat och hur det är kopplat till tidigare forskning och vald teori. Eftersom uppsatsen har en induktiv ansats, vilket betyder att empirin först är insamlad och sedan kopplad till teori (Alvesson & Sköldberg, 2017) presenteras resultatet utifrån det. Det innebär att resultat och analys utgör en sammanfattande text och citat från empirin. Detta kopplas därefter till den valda teoretiska förklaringsmodellen, socialkonstruktivistisk teori och tidigare forskning.
5.6 Forskningsetiska överväganden
Forskning är essentiell för en ständig samhällsutveckling. All forskning ska hålla hög kvalitet och fylla ett nödvändigt syfte. Det kallas forskningskravet
(Vetenskapsrådet, 2017). Med forskningskravet kommer ett individskyddskrav.
Det innebär att kvalitativa undersökningar som utförs på samhällsmedborgare kräver god forskningsetik. Individen ska skyddas och respekteras under och efter processen (Vetenskapsrådet, 2017).
Individskyddkravet innefattar fyra olika krav för att skydda
undersökningsdeltagaren (Vetenskapsrådet, 2002). Första kravet är
informationskravet som innebär att den som ska delta i undersökningen ska få en tydlig och fullständig information om vad undersökningen innebär. Det vill säga vad undersökningen har för syfte, hur materialet ska presenteras och användas och hur undersökningen kan komma att påverka den som deltar. I informationskravet ingår även att deltagaren blir informerad om att den när som helt kan avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). I syfte att fullfölja informationskravet i
denna studien utformades ett informationsblad (se bilaga 1) som tilldelades de personer som medverkade. Det andra kravet är samtyckeskravet. Vilket innebär att den som medverkar i undersökningen ska lämna sitt fulla samtycke och samtidigt ha möjligheten att när som helts avbryta sin medverkan utan att ansvara över konsekvenserna som avhoppet kan innebära (Vetenskapsrådet, 2002).
Samtliga deltagare i undersökningen fick möjligheten att skriva under en samtyckesblankett (se bilaga 2) men majoriteten valde att lämna ett muntligt samtycke i samband med intervjun. Eftersom samtliga deltagare i denna studie var 18 år krävdes det inte något samtycke från deras vårdnadshavare.
De resterande två kraven i individskyddskravet är konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Att värna om deltagarnas konfidentialitet är en huvudprincip som syftar till att skydda individens integritet (Vetenskapsrådet, 2002).Vidare menar vetenskapsrådet (2002) att känsliga uppgifter ska skyddas och att individerna i undersökningen inte ska vara möjliga att identifiera. Det betyder att alla detaljer som kan avslöja individen behöver justeras för att ingen koppling ska kunna göras (ibid). För att skydda deltagarnas identitet i denna studien är alla uttalanden anonyma under fingerade namn. I syfte att skydda deltagarnas integritet är känsliga detaljer som kan kopplas till individens identitet borttagna.
Nyttjandekravet innebär att all insamlad material ska begränsas till att tjäna forskningssyftet. Det innebär att materialet exempelvis inte får användas i marknadsföringssyfte (Vetenskapsrådet, 2002). Allt material som framkommit under denna studie i form av intervjuer används enbart i studien och ska raderas när uppsatsen är godkänd. Inspelat material ska förvaras enligt forskningsetiska principer (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Därför förvarades materialet i ett kassaskåp som endast intervjuaren hade tillgång till.
Sammanfattningsvis innebär god forskningsetik en balansgång med vad som är nödvändigt, rimligt och har minst skadlig verkan för alla medverkande i
undersökningen (Vetenskapsrådet, 2017). Därför har min studie anpassats efter detta genom att respektera varje deltagares integritet, anonymitet och
respondenterna har uppmanats att endast delta helt frivilligt med vetenskapen om att de när som helst kan avbryta.