F RAMTID

6.3.1 Äktenskap

När respondenterna skulle börja prata om framtiden och möjligheter blev framtida partnern det centrala. De uttryckte hur de önskade att partnern skulle vara och vilka förväntningar de hade. Eftersom samtliga respondenter levde i en

hederskultur innebar parrelation ett äktenskap. Samtliga uppgav att de skulle gifta sig när det väl var dags och att de hade möjligheten att själv välja partner men att det fanns olika krav som de skulle utgå ifrån. De beskrev kraven som sina egna.

Förutom att de skulle känna attraktion till personen uppgav de att det var viktigt att de delade kultur, etnicitet och religion. De menade att dessa faktorer skulle leda till mer gemenskap och att det skulle förebygga många kulturkrockar som annars hade kunnat uppstå.

Jag vill ha en man som kommer från samma land som mig. Som är religiös precis som jag visar mig respekt och som så klart är kär i mig […] det viktigaste är att vi kan kommunicera, ge och ta för det sista jag kommer göra här i livet är att gifta mig med någon som min pappa, han är för gammalmodig […] har för mycket hederstänk och kan inte mycket om religion alls (Sara).

Sara uttryckte att hon inte ville gifta sig med någon som var som hennes pappa eftersom han inte var religiös och bara hade hederskulturella värderingar. Detta uttalande kan kopplas till vad Hussein (2017) uttrycker gällande starka kopplingar mellan religiösa normsystem och hederskultur då hon menar att de hänger ihop.

Men i min studie så görs det skillnad på hederskultur och religion. Sara betonar att hon vill ha en man med samma religion som henne för att hon är religiös och att hon vill ha en jämbördig relation som inte är styrd utifrån hederskulturella

normer. Här kan det socialkonstruktivistiska perspektivet visa hur

hederskontexten är komplex och att föreställningarna om att unga i hederskultur blir bortgifta eller ingår i arrangerade äktenskap inte alltid överensstämmer med verkligheten. Perspektivet möjliggör att vi ser på fenomenet utifrån Saras värld och då kan vi skilja på hederskultur och religion och se att det inte är samma sak.

Religion och hederskultur har två olika betydelser och kan enligt perspektivet bara ses som två olika saker för att undvika föreställningar som generalisera eller stigmatiserar. Här blir det också tydligt hur komplext hederskultur är och hur det kan skiljas åt mellan familjerna.

Jag ser mig själv med en man som jag älskar. Helts vill jag att han är från mitt hemland för då förstår han min kultur och mina traditioner som jag vill att mina barn ska leva med och jag vill att han ska tänka som mig och kan mötas på mitten […] jag kommer själv välja min man men jag kommer att utgå från min kultur för det är viktigt och då måste han också ha samma kultur som mig (Lina).

Hon ska vara målmedveten som jag och jag tror att så länge hon är från samma land som mig så hade det underlättat mycket. Annars kommer det vara mycket problem och oro för min framtid för att jag tror mycket problem uppstår genom kulturkrockar har vi inte samma kultur skulle det inte funka.

Då vet jag också att mina föräldrar hade varit nöjda […] I slutet av dagen så är dem min familj och dem jag kommer bry mig om för resten av mitt liv därför vill jag anpassa mig efter deras önskningar också (Amir).

Jag kan inte vara med en person jag inte är attraherad av. Jag ska välja en person som jag är intresserad av. Vi ska komma från samma land och ha samma religion. Det är viktigt för mig och min familj […] Känns det

opassande så kommer jag inte möta mina föräldrars önskan. Jag kommer själv att välja min partner som jag kommer att presentera för mina föräldrar och det är inte så svårt att välja någon som både jag och mina föräldrar tycker är passande jag tror att det finns någon som kommer att passa oss båda (Agge).

I Ungdomsstyrelsens (2009) undersökning, Gift mot sin vilja, framgår det att unga med utländsk bakgrund i stor utsträckning blir bortgifta. Tvångsäktenskapen innebär att den unga inte har något att säga till om. Föräldrarna bestämmer och utför helt enkelt. Arrangerande äktenskap är lite annorlunda för här menar Ungdomsstyrelsens (2009) att äktenskapen är frivilliga äktenskap men att de är starkt påverkade av föräldrarna. I min studie uttryckte unga killar och tjejer att de hade möjligheten att välja sin partner men deras uttalanden visade också att de var starkt präglade av kultur, religion och sina föräldrar. Respondenterna förklarade att de kunde göra sina egna val men att de bejakade föräldrarnas önskan och att de ville ta hänsyn till sin religiösa och kulturella tillhörighet. Sannolikt är det många föräldrar som trots allt förstår att äktenskapet ska grunda sig i en ömsesidig kärlek. Vidare beskrev de valet som ett samspel mellan olika faktorer och individer som betydde något för dem i den sociala världen de befann sig i. Det kan beskrivas som att de är i en gråzon, de har valfrihet att välja men friheten är en gradskillnad mellan hur fria eller ofria de är att välja. För äktenskapet ska ske inom ramen av ett godkännande från föräldrarna. Det kan innebära att de bara får bli kära i människor som uppfyller kraven. Detta kan kopplas till Wikans (2009) resonemang om att fenomenet heder är komplext och har en stark innebörd för människor i hederskultur. Heder gör något med individen, den definierar vem någon är, hur någon framstår och garanterar individen en gemenskap bland sina familjemedlemmar. Samma resonemang har Baianstovu, et al. (2019) som menar

att hederskultur har ett starkt intryck på individen och sammansvetsar banden mellan familjemedlemmarna.

Socialkonstruktivismen visar att gråzonen för dessa ungdomar kan innebära ett problem. För å ena sidan kan det vara så att de är påverkade men det kan också vara så, som i Saras fall, att hon blir kär i en man och vill gifta sig i ung ålder. När föreställningarna om att unga i hederskultur blir bortgifta så finns det en risk med att vi värderar eller dömer ut människor som vill gifta sig i tidig ålder. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ska föreställningarna om arrangerade- och tvångsäktenskap ifrågasättas. Unga som blir kära och som vill ingå i ett äktenskap i ung ålder och i enighet med svensk lag ska kunna göra det utan att behöva bli ifrågasatta. Annars riskerar unga, enligt perspektivet, att stigmatiseras och

motarbetas till följd av de föreställningar som finns. Det leder till stereotypa bilder av tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap som skapar fördomar och osanna föreställningar. Risken blir att unga kärlekspar ,som vill ingå i äktenskap i tidig ålder, blir konfronterade eller behöver förklara sig. Sahlin (2013) menar att problem enlig socialkonstuktivism kräver lösningar vilke innebär att människor kan ställas inför hinder och problemlösningar utan att det faktiskt är befogat.

6.3.2 Möjligheter och hederskultur i framtiden

Majoriteten av respondenterna uttrycket att de har goda möjligheter i livet. I framtiden såg de sig själva som utbildade och hade arbete. De var gifta och hade flera barn. De tänkte uppfostra sina barn likt föräldrarnas uppfostran men de uttryckte ändå att reglerna inte skulle vara lika hårda. Respondenterna trodde att hederskulturen i Sverige skulle försvagas i framtiden i samband med att svenska myndigheter arbetade mot hederskultur.

Jag kommer stå upp för det jag vill göra här i livet. Jag ska följa mina mål. Sen kommer jag inte bry mig om vad folk säger. På så sätt är jag mer försvenskad än mina föräldrar […] svenskar har ett stort inflyttande på oss i och med vi bor här och vi ska följa deras regler och allting så det blir väldigt mycket att vi ändras men jag kommer ändå uppfostra mina barn efter vår kultur […] Min kärlek till mina föräldrar är strakare än att leva det perfekta livet (Amir)

Baianstovu, et al. (2019) besriver som sagt att inneslutning kan vara bidragande orsak till att hederskulturen reproduceras. Respondenternas uttalanden visar på att inneslutningen beskrivs som en stark gemenskapen i familjen. Min studie visar att gemenskapen kan liknas vid ett beroendeskap av föräldrarna och är en viktig faktor för att de ska känna sig fulländade. Detta beroendeskap menar Baianstovu, et al. (2019) bidra till marginalisering och att det naturliga tillståndet är att

fortsätta leva med- och reproducera hedersnormer. Detta kan min studie bekräfta då majoriteten av respondenterna uttryckte att de tänkte uppfostra sina barn på liknande sätt. Amirs uttalande om att han hellre behagar sina föräldrar än lever fullt ut kan kopplas till Husseins (2017) studie där hon betonar att familjen har ett väldigt högt värde i hederskultur som innebär att en individ är beredd att offra sitt välbefinnande för sina familjemedlemmar.

Jag är en driven kvinna jag är bossig av mig och vill styra mig själv jag vill inte bli styrd av någon […] jag tänker inte tillåta att något eller någon hindrar mig från att nå mina mål är jag duktig så ska inget hindra mig […] jag bryr mig inte så mycket om hederskultur jag bryr mig mer om min religion […]

svenskar har ju inte hederskultur vi bor i Sverige och jag tror att hederskultur kommer minska för att det svenska systemet kommer ta över mer och mer

men jag kommer aldrig glömma mitt ursprung och mina barn kommer att uppfostras på samma sätt min mamma uppfostrade oss (Sara)

Sara uttrycker att hon inte brydde sig så mycket om hederskultur men att hon brydde sig om sin religion då hon var religiös. Baianstovu, et al. (2019) hävdar att hedersnormerna är starkare i religösa familjer men enligt Saras uttalanden är det raka motsattsen.

Jag vet vad jag vill bli i framtiden och jag kan nå upp dit om jag har rätt betyg och når upp till målen […] jag kommer att vara lite modernare, jag ska vara mer förstående att man tar saker med nypa salt och inte så seriöst det ska vara lite mer fritt. För jag tror inte att hederskultur kommer vara så stark i

framtiden för man får lära sig i skolan att det är fel så då tror jag att man påverkas […] men principerna i hederskultur kommer att leva vidare, jag kommer aldrig att ändra på den helt och jag kommer att lära mina barn samma sak (Lina)

Jag kommer att studera kanske på en annan ort för utbildning är viktigt den avgör min framtid så att jag kan få bra jobb och så och mina föräldrar uppmuntrar mig till att plugga jag ser inte att något kan begränsa mig liksom jag har alla möjligheter i världen […] min mamma jobbar och kan bra svenska så hederskultur sätter inte stopp för möjligheter det handlar om en kultur som gör att föräldrarna vill ditt bästa (Lollo).

Respondenterna uttalade sig om att det höll på att ske en förändring av hederskultur. Att det svenska samhället började påverka normerna. De förutspådde att det skulle kunna leda till att hederskulturen försvagades. De uttryckte också att de vill jobba och studera och att deras meriter var det som avgjorde hur långt de kunde komma. Detta går att koppla till den mobilitet som Baianstovu, et al. (2019) menar behövs för att unga ska ha en möjlighet att förändra sin livssituation. Det går alltså inte att bara ändra ett tankesätt eller normer utan Baianstovu, et al. (2019) menar att hederskultur är ett komplext och flerdimensionellt fenomen som består av flera lager. En förändring kräver en process och mobilitet är en del av processen. När unga får en möjlighet att integreras har de större möjlighet att påverka sin livssituation. Det innebär att respondenterna är i en process och antigen kan processens hjälpa dem att befria sig från hederskulturen utifrån Baianstovu, et als. (2019) resonemang om

mobilitet eller så fortsätter de att leva på det sätt som känns meningsfullt för just dem i den inneslutande miljö de befinner sig i.