Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden 2012-03-07 att gälla från och med 2012-03-09.
Utbildningsområde: Konst 45 %, Undervisning 55 %
Huvudområde Fördjupning - G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav
2. Inplacering
Kursen är på grundnivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot ar-bete i grundskolans årskurs 7- 9 och gymnasiet (samt vuxenutbildning) och utgör den första kursen av två. Kursen kan även ges som fristående kurs. Kursen ingår i lärarprogrammet utgör första terminen i inriktningen Bild och visuell kultur, 60 hög-skolepoäng. Kursen ingår i lärarexamen avsedd för undervisning och annan pedago-gisk verksamhet i förskoleklass och grundskola år 1'9. Kursen kan ges som fri-stående kurs.
3. Förkunskapskrav
Behörig till kursen är student med grundläggande behörighet, samt SvB/Sv2 B, En A, Sa A och Ma A, eller motsvarande. Därtill krävs godkänt färdighetsprov i bild.
4. Innehåll
Kursen är av introducerande karaktär inom bildämnet och behandlar bildpedagogisk verksamhet för barn och unga. En central utgångspunkt i utbildningen är en vidgad kunskapssyn. Detta tillämpas genom ett vidgat språkbegrepp, dvs olika former för kommunikation, liksom estetiska lärprocesser där kunskapsutveckling sker genom estetiskt lärande. Inriktningen Bild och visuell kulturs olika arbetssätt med gestalt-ningsformer och utvecklandet av konstnärlig kompetens definieras och diskuteras i relation till bildämnet. Studenten introduceras i bildpedagogikens historik och teori-bildning. Barn och ungas identitetskonstruktion behandlas i relation till bildämnet.
Studierna inom inriktningen belyser hur förtrogenhet med ämnesinnehållet,
förank-ringen i ämnesteori,
ämnesdidaktik och erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samverkar och bildar en helhet med den högskoleförlagda utbildningen (HFU). Stu-denten tränas i sin förmåga att reflektera kring ämnet bild utifrån ett didaktiskt, konstnärligt/estetiskt, kulturellt/samhälleligt och etiskt perspektiv. Studenten utfors-kar på ett problematiserande sätt bildområdets gestaltningsformer. Studenten intro-duceras i användandet av IKT och digitala medier vilket också diskuteras i relation till bildämnet och publiceringsriktlinjer. Studenten utvecklar sin förmåga att doku-mentera sitt eget lärande och förmågan att didaktisera sina erfarenheter av förhållan-det mellan teori och praktik. Kursen innehåller ett flertal workshops och praktiskt konstnärliga arbetsmoment där studenten får utveckla sin gestaltningsförmåga inom bildområdet. Det praktiska gestaltandet knyts till ämnesteori genom litteratur, före-läsningar och studiebesök. Identitetsbegreppet behandlas utifrån individ och grup-perspektiv liksom vikten av ett dialogiskt förhållningssätt mellan lärare och elev.
Under kursen introduceras studenten i den samtida konstens skiftande uttrycksregis-ter liksom bildteori.
Kursen behandlar även metoder kring ett undersökande arbetssätt inom bildunder-visning genom konstnärlig gestaltning. Kursen är indelad i moment där studentens val av fördjupning och/eller bredding ges utrymme. Utifrån teoribildningar och i samråd med inriktningens lärare formulerar den studerande ett konstnärligt gestalt-ningsprojekt och en beskrivning av frågeställning, mål och metod. I kursen ingår utvecklandet av den studerandes dokumentations- och presentationsteknik av ge-staltningsprocessen.
Genomförande
Kursmomenten genomförs med hjälp av de undervisningsformer som lärare och studenter finner mest
relevanta: föreläsningar, seminarier, lektioner, litteraturstudier, workshops, handled-ning, utställningar,
redovisningar, IKT, gruppstudier och självstudier. Studenten förbereds för yrkesrol-len och dialogiska
arbetsformer är centrala, som sokratiska samtal och reflektion kring eget och andras lärande. Individuella och kollektiva nivåer av lärande beaktas i kursen genom att studenten dokumenterar sitt eget lärande fortlöpande i samråd mellan lärare och studenter i form av internetbaserade verktyg, essä, portfolio, processdagbok eller i annan form. Arbetet genomförs och presenteras dels i grupp och dels genom indivi-duellt arbete.
5. Mål
Kursens övergripande mål är att den studerande utvecklar fördjupade kunskaper och insikter för att kunna utveckla barns och ungas bildspråkliga och kommunikativa kompetenser med ett yrkesprofessionellt förhållningssätt. Kursens övergripande mål är att utveckla studentens konstnärliga och vetenskapliga undersökande förmåga.
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
-‐ beskriva bildens kommunikativa möjligheter utifrån ett vidgat kunskaps- och språkbegrepp
-‐ sammanfatta grundläggande teori- och begreppsbildningar inom bildpeda-gogiken
-‐ översiktligt beskriva grundläggande vetenskapsteoretiska och forskningsme-todiska ingångar inom bildämnet.
Färdighet och förmåga
-‐ reflektera över den egna konstnärliga processen -‐ tillämpa bildens språkliga dimensioner
-‐ analysera ett projektarbete både muntligt och skriftligt med referenser till kursinnehållet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
-‐ reflektera över kursinnehållets konsekvenser för läraryrket -‐ motivera sin gestaltningsprocess och dess uttryck
-‐
6. Litteratur
Litteratur till kursen kommer att fastställas sex veckor innan kursstart.
7. Former för bedömning
Kursen examineras ur ett helhetsperspektiv där såväl individuella arbeten som grupparbeten bedöms, liksom studentens bidrag till det gemensamma lärandet. Be-dömning i de olika delkurserna sker vid särskilda tillfällen i form av individuella och gemensamma handledningar och redovisningar, skriftliga individuella tentamina och/eller seminarier i grupp. Vissa moment kräver för godkänt resultat aktiv närvaro.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskil-jas.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskil-jas.
Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha un-derkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
Den som har godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg.
8. Betyg
Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För att få betyget Godkänd skall den studerande kunna:
-‐ visa att de kunskaper som beskrivs i kursinnehållet och dess målbeskrivning är uppnådda
-‐ visa att denne i huvudsak tillgodogjort sig innehållet i kursmoment, litteratur och föreläsningar på de områden som efterfrågas.
-‐
För betyget Väl Godkänd skall den studerande, förutom de som anges för betyget Godkänd kunna:
-‐ visa förmåga till analys samt kunna generalisera förvärvade erfarenheter och kunskaper för användning i nya sammanhang och situationer.
-‐ visa förmåga att kunna inta olika perspektiv på undervisning och lärande.
-‐ visa på särskild fyllighet, klarhet och självständighet i framställningar, i sin användning av begrepp, i sina redogörelser för olika förhållanden och stånd-punkter.
9. Kursvärdering
Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och
representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslu-tad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföl-jande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara genom en revidering av kursinnehållet mot dess mål.
10. Övrigt
Undervisningsspråk: svenska.
Kursen ersätter LBD120 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen.
Barn och ungas rättigheter, demokrati, jämställdhet, jämlikhet, genus, mångfald och likabehandling beaktas i kursgenomförande, innehåll, val av litteratur och utvärde-ring. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. Likaså skall Högskolan för Design och Konsthantverk i alla sina kurser beakta frågor om hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, samt ekonomisk och social välfärd och rättvisa
Hel kursreflektion från S1
Så var då en termins pedagogikstudier till enda, och det hade blivit dags för den del av utbildningen jag hittills sett fram emot mest. Hur kan kan jag nu utvärdera de senaste två månaderna på ett vettigt sätt.
Jag kan börja med att sätta det jag upplevt i relation till mina förväntningar på ämnesstudierna i bild, och hur var i så fall dom, om jag hade några. Vad hade jag för bild av mig själv som estetpedagog och hur har den bilden förändrats genom mitt möte med kursplanen på X. Jag tror att jag hade en förväntan om att förvärva mig kunskaper, att utbildas till att bli en läromästare. En auktori-tet full av kunskap och erfarenheter. Jag förväntade mig kanske att lära mig fördjupade hantverks färdigheter och djuplodande konsthistoriska krönikor, och det kanske jag får. Jag har inte satt mig in i hela kursplanen. Men per-spektiven jag har fått av vad yrket kan innebära har givit mig en annan bild.
Kanske en bättre bild. Ja det känns så. Kanske är en bildlärare mer utav en spirituell vägvisare än en konstexpert. Någon som stadigt håller uppe fick-lampan och hjälper dig söka vägar till kommunikation, även där snårskogen av trångsynta normer växt sig tät eller kanske uppträder hen likt en träd-gårdsmästare som hjälper dig att plantera sprittande små busfrön, och du får se inspirationens smultronbuskar spira ur sprickorna på Jantelagens cemente-rade boulevarder.
Som jag nämnt i bloggen ställde jag mig först lite frågande till kursmomen-ten i X Men med veckorna har det växt på mig och jag beskriver det gärna målande som fräscht innovativt och spännande.
Jag tycker om dynamiken som uppstår mellan huvudmomenten Sokratiska samtal, galleriorientering och assignments. Kursens olika beståndsdelar ger vatten på varandras kvarnar och ett par nya glasögon sitter allt stadigare på min framtidsvittrande nos där jag sitter och njuter av porlandet av detta vat-tenverks vitala kretslopp.
Upplägget som jag antar ska syfta till att stimulerastimulera och vidga den analytiska och kreativa förmågan fungerar mycket bra, och jag upplever en ökad kvalitet i alla moment både hos mig själv och resten av gruppen. Ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv tycker jag att processbloggen är ett fint verktyg och insynen i varandras processer känns både demokratiskt samt i linje med den nya tidens informationskultur. (S1)