Transformativ teori om lärande

För ca 35 år sedan genomförde Jack Mezirow en studie på kvinnor som i vuxen ålder vände tillbaka till högskolestudier (Mezirow 1978). Det visade sig att kvinnorna genomgick en kritisk process där de utvecklade en själv-medvetenhet över sin biografiska men också sin historiska och kulturella kontext. Medvetenheten inkluderade också uppfattningar om den roll de spe-lade i samhället och de känslor de bar på om sig själva. Utifrån sin nya med-vetenhet blev det möjligt för kvinnorna att handla på nytt sätt. Studiens resul-tat innebar att Mezirows kunde formulera ett perspektiv för en transformativ lärprocess. Teorin ser barns lärande och utveckling som en formativ process av assimilation³⁷ av uppfattningar och roller i barndomen. Som vuxen handlar lärande mer om ett omformande eller ett främmandegörande från dessa roller, en transformation. Den transformativa lärprocessen innebär att ny förståelse skapas. Processen innehåller både förståelse och handling på ett integrativt sätt. För att en transformativ lärprocess ska ske behöver den studerande for-mulera och medvetandegöra sina erfarenheter i ett sammanhang. Det innebär att efter kritisk reflektion kunna ta beslut utifrån nya insikter. Den transfor-mativa teorin försöker förklara den lärprocess där någon transformerar sina tidigare förgivettaganden och samtidigt undersöker dessa. Det handlar om ett handlingsinriktat vuxenlärande. När väl ett transformativt lärande skett åter-vänder man inte till tidigare antaganden (Mezirow 2000, xii).³⁸

37 Genom assimilation införlivas sinnesintryck från omgivningen och bygger ut redan etable-rade meningsscheman (Illeris 2007, 54)

38 Transformativ teori utgår dels ifrån begreppet paradigm vilket Thomas Kuhn (1962) lyfte fram som en förklaring på hur vetenskap utvecklades i revolutioner. Men också från Paulo Freires medvetandebegrepp beskrivet i hans bok Pedagogy of the Opressed (1970). En annan

5.3.1 Meningsskapande som lärprocess

Människans situation kan ses som en pågående förhandlingsprocess om me-ning, eftersom det inte finns en sanning eller någon definitiv kunskap. Denna ståndpunkt tillsammans med ett snabbt föränderligt samhälle innebär att vi försätts i tolkningssituationer där vi behöver omvärdera vår förståelse från uppväxtåren. I en vuxen lärprocess blir det därför viktigt att lära sig formu-lera uppfattningar över sina erfarenheter och deras sammanhang, men också att kunna ta beslut utifrån de nya insikterna som denna lärprocess kan ge.

Transformativ teori försöker förklara denna process och undersöka dess kon-sekvenser i ett handlingsinriktat vuxenlärande. Transformativt lärande hand-lar om den process där vi transformerar våra förgivettaganden eller referens-ramar.³⁹ Transformativt lärande har både en individuell och social dimension och medvetandegör hur vi kommer fram till vår kunskap, så medvetna som vi kan vara om egna värderingar och uppfattningar. För att kunna kommunicera och uttrycka erfarenheter behöver vi ett språk. Konst, musik och dans är al-ternativa språk där fantasi, intuition och drömmar är ett sätt att skapa mening.

Det finns affektiva kvalitéer för självkännedom som kan tolkas som poetisk erfarenhet (Mezirow, 2000, 5-6).

5.3.1.1 Transformation

Mezirows grundtankar handlar om att lärande uppstår genom fyra sätt: utar-beta befintliga referensramar, lära sig nya referensramar, omformera (trans-formera) perspektiv, eller omforma (trans(trans-formera) ett vanetänkande. Den transformativa lärprocessen startar i en kritisk reflektion när vi får problem med våra övertygelser och behöver förändra dessa för att kunna fungera bättre. Tranformativt lärande handlar därför om problemlösande. När en transformativ insikt nås behöver vi motivera våra nya perspektiv i en diskurs.

Processen innehåller kritisk reflektion över övertygelser och denna sätter igång både tänkande, intuition och känslor. Centralt för att förstå något okänt är vår föreställningsförmåga. Genom föreställningsförmågan kan alternativa tolkningar undersökas. En ny synvinkel kan då upptäckas. Ju öppnare och mer reflektiv vi är för andras perspektiv ju större blir vår egen föreställnings-förmåga som kan ge oss föreställningar om andra sammanhang (Mezirow 2000, 19-21).

viktig influens har varit kritisk teori från Frankfurtskolan med Jürgen Habermas (1984) per-spektiv om kritisk självreflektion. Transformativ teori delar grund med kritisk teori vad det gäller idén om det demokratiska samhället, social rättvisa, rationalitet, människans fria val, självmedvetenhet och empati. (Mezirow 2000, xiv).

39 Meningsperspektiv och vanor i tänkande (Mezirow 2000, 3-7)

5.3.1.2. Form i transformativt lärande

När lärandet handlar om att öka kunskap och förståelsen inom existerande referensram kan det bokstavligen kallas för in-form-ativt lärande eftersom ett nytt innehåll inlämnas in i den rådande formen av att veta, här fylls en befint-lig form upp. Lärande som förändrar, inte bara det vi vet, utan också hur vi vet, har en motsatt rörelse och leder ut⁴⁰ ur den befintliga formen för vetande.

Trans-form-ativt lärande innebär att formen för lärande förändras. I det trans-formativa lärandet finns också ett abstrakt tänkande där mera generella, tema-tiska frågor eller perspektiv uppmärksammas. Båda sätten är viktiga lärande-former (Kegan, 2000, 49).

För att förstå formen för vår förståelse och hur den förändras ställer Kegan (2000) frågan: Vad är en form för förståelse? Kegan säger att Mezirows be-grepp referensramar involverar vanor och perspektiv i tänkandet. Referens-ram är ett sätt att förstå. Här finns två sorters processer involverade i det transformativa lärandet. Den ena processen innebär ett så kallat meningsfor-mande där vi formar en sammanhängande mening av våra yttre och inre erfa-renheter. Den andra processen kan kallas ett omformande av vårt menings-formande. Detta är en metaprocess. Vi formar inte bara mening och vi ändrar inte bara mening utan vi ändrar också själva formen genom vilken vi skapar mening, vi ändrar vår epistemologi. Om det inte finns någon form så finns det ingen transformation (Kegan 2000, 5).

Kegan menar att vuxenutbildare som intresserar sig för transformativt lärande kan inspireras av de former som transformerar våra kunskapsformer. I den transformativa lärocessen blir det som var subjekt i vår förståelse till ett ob-jekt. När någon som är fast i ett vetande förflyttar sig till att vara i relation till sitt vetande, då har kunskapsformen expanderat och blivit mer komplex. Att komma fram till nya idéer är inte ett transformativt lärande. Det transforma-tiva lärandet handlar istället om att komma fram till nya idéer om mina idéer, var de kommer ifrån eller vem/vilka som gör dem till sanna etc. Det trans-formativa lärandet innebär att bli medveten om tidigare okritiska föreställ-ningar. Processen handlar inte om att ta in nya idéer utan kan istället sägas handla om att det är formen av förståelsen som förändras, från inre auktoritet till yttre. Det som varit subjekt tidigare blir ett objekt för reflektion (Kegan 2000, 53).

40 Kegan menar att begreppet education innebär ”att leda ut” (Kegan 2000, 49).