Övergripande effektbedömning
Det är inte så enkelt att bedöma effekterna av de bedömningar jag gör och de förslag som lämnas. Det beror på dels att mitt uppdrag förutsätter att jag ska pröva och analysera frågeställningarna på en mer övergripande nivå, dels att det inte funnits tillräckligt med tid för att göra effektbedömningar på ett mer fördjupat sätt. För flera av mina förslag innebär nästa steg mer ingående analyser och utredningar.
Det kommer då att vara möjligt att precisera dessa effektbedömningar ytterligare. I det följande redovisas de effekter och konsekvenser som jag bedömer kan uppstå inom ett antal områden som utpekats i uppdraget utifrån mina bedömningar och förslag.
Dessa områden är.
Tillgänglighet
Bostadsbyggande
Stockholm som näringslivs- och turiststad
Arlandas konkurrenskraft
Effekter för orter ute i landet
Miljöpåverkan
Kostnadseffektivitet
Effekt på tillgängligheten i hela landet och internationellt
Jag bedömer att mina förslag har positiva effekter för tillgängligheten till och från Stockholmsområdet och bidrar till en förbättrad nationell och internationell tillgänglighet. Detta beror på att flygtrafiken koncentreras till en flygplats, som byggs ut och blir mer konkurrenskraftig. En investering i en fjärde rullbana ökar kapaciteten vid Arlanda från dagens maximalt 88 flygrörelser i timmen till över 120 flygrörelser per timme. Arlanda klarar då efterfrågan på kapacitet i peaktid för en lång tid framöver.
Det innebär att Arlanda har en tillräcklig kapacitet för att möta den efterfrågan som indikeras för Stockholm utifrån gjorda prognoser.
När kapaciteten vid Arlanda väl har byggts ut kan all flygtrafik i Stockholm samlas där. Det innebär att Arlanda stärks genom att kapaciteten utökas och att navfunktionen för inrikesflyget koncentreras till en flygplats. Med tryggad kapacitet så kan Stockholm även i framtiden ha fortsatt goda
flygförbindelser med resten av landet och även utveckla förbindelserna till nya internationella destinationer. Vidare bidrar en koncentration av flygtrafiken till Arlanda att transfermöjligheterna underlättas för de resenärer som har behov av att byta flygplan för att nå sitt resmål. Samtidigt skapas ett större resandeunderlag. Det lägger enligt min mening en bra grund för att skapa fler nya
förbindelser och direktlinjer från Arlanda. Detta i sin tur bidrar till ökad tillgänglighet för Stockholm och landet i övrigt.
Med ett mer fokuserat strategiarbete kring Arlandas navfunktion kommer ytterligare åtgärder att genomföras på sikt som bidrar till en förbättrad tillgänglighet, där Arlandas funktion som viktig nod i transportsystemet lyfts fram. Genom att Arlandas brister samtidigt ses över och i möjligaste mån åtgärdas med olika förbättringsåtgärder bedömer jag att flygplatsen blir smidigare och effektivare för såväl resenärer, marktjänstbolag och flygbolag.
Jag bedömer att mina förslag av åtgärder i väg- och spårsystemen samt i tågtrafikeringen kommer att möta prognostiserad resandeutveckling och fler anställda vid Arlanda. Detta kommer att bidra till en bättre tillgänglighet till Arlanda för medborgare och näringsliv.
[149]
Effekt av ökat bostadsbyggande på tillväxt och näringslivsutveckling
I och med att Brommas flygplatskapacitet på sikt inte längre behövs kan flygplatsens mark och angränsande områden användas till annat. Stockholm stad vill istället för flygplatsverksamhet använda områdena till stadsutveckling. Enligt staden ser man möjlighet att bygga ca 30 000 bostäder, vilket kan ge bostäder till ca 60 000 människor. Flera aktörer, däribland Stockholms handelskammare, lyfter fram nuvarande bostadsbrist som det största hotet mot Stockholms tillväxt.
Genom mina förslag skapas möjligheter att kraftigt bekämpa bostadsbristen genom byggande av 30 000 bostäder i centrala och attraktiva lägen. Vidare kommer en sådan stadsutveckling med fler boende ytterligare att driva på utvecklingen av förbättrad infrastruktur och kommunikationer till västerort, inklusive en ny tunnelbanelinje. Det ger en bättre vardag för många människor som behöver få ihop sitt levnadspussel med att ta sig mellan bostad, arbetsplats och olika service- och
samhällsfunktioner. Detta kommer sammantaget att ge förbättrade förutsättningar för medborgare och näringsliv. Det kommer att skapa nya möjligheter för såväl boende och näringsliv i
Stockholmsområdet och underlätta tillgängligheten för många människor. Det bidrar till en utvecklad arbetsmarknad till gagn för Stockholms tillväxt.
Jag vill också understryka att mitt förslag om att regeringen bör ta ett samlat strategiskt grepp i dessa frågor bidrar till en lösning på två allvarliga problem. Med ett mer övergripande synsätt och ett större ansvarstagande från regeringens sida så kommer en bättre avvägning att kunna göras för de olika samhällsbehoven flygkapacitet och bostäder. Swedavia har idag inte möjlighet att ta hänsyn till behov av bostadsbyggande, det har däremot regeringen. Genom att flytta upp ställningstagandet i denna fråga till den politiska nivån så kan även behovet av nya bostäder ges rätt tyngd i förhållande till behov av flygkapacitet och ställningstagande kring basutbud av flygplatser. Jag bedömer att detta kommer att gagna frågan om ökat bostadsbyggande i och med att dessa samhällsnyttor diskuteras och analyseras samtidigt.
Effekter på Stockholm som näringslivs- och turiststad
Med mina förslag kan flygkapacitet säkras för framtiden samtidigt som markområden frigörs för stadsutveckling och bostäder. Med säkerställande av flygplatskapacitet och koncentration av
flygtrafiken till Arlanda skapas ett starkare nav för flygtrafiken genom bättre resandeunderlag, vilket tillsammans bidrar till en bättre tillgänglighet. Det leder till ökade möjligheter för turism och smidiga resemöjligheter till och från flygplatsen.
Med förbättrad tillgänglighet ges även näringslivet bättre möjligheter att verka. Näringslivet får tillgång till en stabil nod med många flyglinjer och har därmed bra möjligheter till affärsresor och andra resor. Samtidigt bidrar fler bostäder till att underlätta för människor att bo mer centralt och närmare arbetsmarknaden i de centrala områdena av Stockholm. Det bidrar till att ge positiva effekter för Stockholm som näringslivs- och turiststad, stödjer utvecklad handel och internationella kontakter.
Arlandas konkurrenskraft som internationell storflygplats
Med mina förslag kommer Arlandas konkurrenskraft som internationell storflygplats att stärkas. Det krävs en samling kring Arlanda som nod i transportsystemet. Med en fokusering av utvecklings-krafterna till en flygplats kommer ökade resurser att kunna användas för utveckling av flygplatsen.
Arlanda blir en effektivare flygplats med fler resenärer, vilket förstärker underlaget för linjer till nya destinationer.
En utvecklad strategi för att stärka flygplatsens navfunktion kommer att bidra till att få fram och genomföra olika förbättringsåtgärder. Det leder till ökad effektivitet och smidigare lösningar till gagn för flygbolag och resenärer. Genom att regeringen tar ett helhetsansvar för Arlandas utbyggnad och framtida funktion som transportnod, inklusive alla åtgärder som krävs i väg- och spårinfrastrukturen,
[150]
minskar risken för suboptimeringar eller att nya flaskhalsar skapas. Därigenom ges medborgare och näringsliv bättre förutsättningar för smidiga och effektiva transporter till och från Arlanda.
Konsekvenser för de orter som idag är beroende av Bromma Jag har tidigare bedömt att tillgängligheten till och från Stockholm kommer att öka när all flygtrafik koncentreras till Arlanda. Frågan är vilka effekter som kan uppstå för konkurrensen inom
inrikesflyget. Detta är naturligtvis svårbedömt eftersom situationen ligger 20 år fram i tiden och det går inte ens att veta vilka aktörer som då är verksamma på marknaden.
En försämrad konkurrens kan riskera att utbudet minskar både räknat som antal passagerarstolar och i antal avgångar/ankomster. I värsta fall kan också bristande konkurrens leda till högre priser för resenärerna. I stort bedömer jag liksom Copenhagen Economics att konkurrensen endast kommer att påverkas marginellt. Genom beslut med god framförhållning ges flygbolagen och marknadsaktörerna möjlighet att förbereda sig och vidta åtgärder för att möta en ny situation. Därigenom kan risker för försämrad konkurrens begränsas och endast en marginell påverkan av konkurrensen bedöms komma att ske.
I de fall där idag endast ett flygbolag trafikerar en ort, kommer det inte att ske någon försämring. Den trafikering som sker idag från Bromma bedömer jag kommer att kunna genomföras från Arlanda. Fem orter har konkurrens idag på sina linjer från Arlanda, för tre av dessa finns även konkurrens från flygbolag som trafikerar Bromma. Dessa linjer har ett betydande resandeunderlag och det finns inget skäl att tro att konkurrensen kommer att försämras på dessa linjer.
Det finns ett antal orter som idag har konkurrens mellan ett flygbolag som trafikerar Bromma och ett flygbolag som trafikerar Arlanda. Om Bromma läggs ned finns en viss risk för att konkurrensen på dessa linjer kan försämras. För flera av linjerna finns ett betydande reseunderlag, varför jag gör bedömningen att förutsättningarna för konkurrens ändå är tämligen goda. Genom god framförhållning i ställningstaganden och överflyttning av trafik från Bromma till Arlanda ökar möjligheterna för aktörerna att förbereda sig på bästa sätt. Därigenom kan också ges bästa möjliga förutsättningar för att hantera konkurrensfrågorna på ett effektivt sätt.
Enligt min mening är det inte heller så att bristande konkurrens ofelbart leder till högre priser och färre frekvenser. Dagens situation för inrikesflyget visar att en sådan effekt inte behöver uppstå.
Miljöpåverkan från den samlade flygtrafiken
Flygtrafiken förväntas öka. Det kommer att leda till ökade utsläpp av olika slag. Samtidigt förväntas en utveckling av flygplan och bränslen att ske. Ökad bränsleeffektivitet, fossilfritt bränsle och större flygplan som kan transportera fler resenärer och gods fungerar som motkraft till ökade utsläpp.
Med en flytt av flygtrafiken till Arlanda kommer antalet människor som störs av flygbuller att minska, eftersom ett stort antal bostäder runt Bromma inte längre blir bullerstörda av flyget. En utbyggnad av Arlanda behöver inte leda till att många fler bostäder än idag blir bullerstörda. Sammantaget blir färre bullerstörda.
När det gäller utsläpp är det en för komplicerad fråga för att kunna ha någon uppfattning om i nuläget.
Denna fråga bör utredas vidare. Det handlar om att bedöma kommande flygvägars konsekvenser, trafiken till och från flygplatserna mm.
Kostnadseffektivitet
Jag har förutsatt att nuvarande avtal mellan Swedavia och Stockholms stad gäller fram till 2038.
Det innebär att under tiden fram till avtalstidens slut kommer Swedavia att driva två flygplatser i Stockholm samtidigt som det kan finnas behov av att vidta åtgärder för att förbättra och effektivisera Bromma. Utvecklingsmöjligheterna begränsas dock av avtalstiden. Det kan ses som negativt och
[151]
minska möjligheten till att förbättra situationen för resenärerna och flygbolagen vid Bromma. Men samtidigt är den långsiktiga lösningen att bara ha en flygplats vid Arlanda. Det handlar då om att göra investeringar på rätt sätt och på rätt ställe, vilket ger bäst effekt på lång sikt. Jag bedömer generellt att bästa användningen av Swedavias resurser är att genomföra investeringar på Arlanda framför
investeringar på Bromma.
Investeringarna på Arlanda i ny rullbana, utvecklat luftrum, terminalfunktioner, uppställningsplatser och anslutande väg- och spårinfrastruktur kommer att kräva betydande ekonomiska resurser. Detta är något som behöver prövas mer ingående och också hur investeringarna ska finansieras. Genom mina analyser har jag visat att det är möjligt att utveckla Arlanda för att garantera flygplatskapacitet för framtiden.
Jag anser att det sammantaget är mer kostnadseffektivt att ha en flygplats än två. Genom att fokusera på en flygplats kan samtliga funktioner samlas på ett ställe och resurser användas mer effektivt.
Genom att bygga ut kapaciteten vid Arlanda kan trafiken flyttas över från Bromma och den flygplatsen läggas ned. Det möjliggör enligt min uppfattning en mer samhällsekonomiskt effektiv användning av den mark som finns i Bromma. Flygplatsfunktionen kan säkerställas på Arlanda för Stockholms behov, samtidigt som marken kan användas för stadsutveckling och bostadsbebyggelse. Det leder enligt min uppfattning till ett effektivt utnyttjande av mark i Stockholmsområdet.
Arlanda är inte en fullt ut en effektiv och smidig flygplats idag. Därför föreslår jag att man
förutsättningslöst prövar möjligheten till omstrukturering av flygplatsens funktioner för att få till stånd smidiga och effektiva lösningar avseende terminalfunktioner mm. På så vis kan flygplatsen på sikt bli mer kostnadseffektiv och ge smidiga lösningar för resenärer, flygbolag och marktjänstbolag.
Investeringarna vid Arlanda kommer dock att bli betydande och omfattande. Det ställer krav på fördjupade analyser för att säkerställa en effektiv användning av de resurser som satsas och hur projektet ska genomföras.
[152]