Flygets roll i transportsystemet

Flyget en del av transportsystemet

Transporter är av grundläggande betydelse för Sveriges ekonomi och vårt samhälle. Rörligheten är vital för medborgarnas livskvalitet genom friheten att kunna resa. Detta är en förutsättning för närings-livets möjligheter att verka. Transporter bidrar till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Effektiva transporter är en förutsättning för att välståndet i Sverige och Europa ska utvecklas på ett bra sätt.

Infrastrukturen har en stor betydelse och ger förutsättningar för mobilitet och rörlighet. Utan ett väl anpassat och mer effektivt utnyttjat transportnät försvåras möjligheterna att möta framtidens krav.

Sverige är ett land som i högsta grad är beroende av goda inhemska och internationella

kommunikationer. Det beror på landets storlek, perifera läge och beroendet av omvärlden. Sverige är i mycket stor utsträckning beroende av export och import till och från andra länder. I en allt mer internationaliserad värld är konkurrensen hård om varor, tjänster, investeringar, företagsetableringar, turism och mycket annat. Effektiva resor och transporter är självklara krav från näringslivet, men också från medborgarna som reser internationellt i en allt större utsträckning.

Figur 2.Persontransportarbete i Sverige år 2000 – 2014, miljarder personkilometer Källa: Trafikanalys, Transportarbete 1950 – 2014, Publiceringsdatum 2015-09-16

[23]

Vägtransporter dominerar persontransportarbetet uttryckt i personkilometer, vilket för år 2014 motsvarar ca 84 procent av det totala persontransportarbetet. Inrikes flygtrafik uppgår till strax över 2 procent. Utrikes flygtrafik ingår dock inte i diagrammet ovan.

För längre resor i Sverige och för internationella resor spelar flyget en avgörande roll. Därför är frågorna om tillgänglighet så viktiga. Det gäller särskilt för Stockholmsregionen, som är ett tillväxtnav i Sverige, där många viktiga företag finns representerade och där många medborgare bor och arbetar.

Dit vill man också kunna resa effektivt från andra regioner i Sverige. För att uppnå en bättre tillgänglighet krävs att de olika trafikslagen samverkar effektivt och att det är smidigt för resenärer, transportköpare och transportföretag att byta från ett trafikslag till ett annat vid effektiva knut- och bytespunkter.

Sett över en längre period har antalet utrikes passagerare i Sverige ökat från cirka 2,9 miljoner 1970 till cirka 25,8 miljoner 2014 och ökningen bedöms fortsätta. I inrikes flygtrafik har marknaden stagnerat sedan rekordåret 1990. I takt med flygets ökade betydelse har även de miljöproblem som flyget för med sig delvis ökat. För att klara utvecklingen krävs bättre energieffektivitet, bättre prestanda i logistikkedjorna och effektivare användning av transportsystem och infrastruktur.

Samtidigt måste den negativa inverkan på klimat och miljö från flyget minska eller begränsas.

Luftfarten har en global karaktär. Det kan därför vara svårt att införa olika regler eller styrmedel som enbart gäller för Sverige eller Europa.

Flyget har en ekonomisk betydelse

Flygsektorn är en drivkraft för ekonomisk tillväxt, sysselsättning, handel och rörlighet. Enligt EU Kommissionens bedömning 2015 sysselsätter EU:s luftfart direkt mellan 1,4 miljoner och 2 miljoner personer och bidrar totalt till mellan 4,8 och 5,5 miljoner arbetstillfällen. Tillgången på direkta inter-kontinentala flygförbindelser är en viktig faktor för lokalisering av de stora bolagens huvudkontor i Europa. Utrikesresandet i storstadsregioner bidrar dessutom till att öka den lokala sysselsättningen inom tjänstesektorn. Oxford Economics bedömde 2011 att luftfartssektorn bidrar med ca 53 miljarder kronor till Sveriges BNP och med ca 83 000 jobb i Sverige. Oxford Economics menar att flyglinjer, tillgänglighet och integrering i det globala flygtransportsystemet skapar möjlighet för den svenska ekonomin genom att öppna utländska marknader för svensk export, sänka transportkostnaderna över långa avstånd, öka flexibiliteten i arbetskraftsutbudet, uppmuntra svenska företag att investera och specialisera sig inom områden som gynnar ekonomins styrkor, snabba på införandet av nya affärsmetoder samt höja produktiviteten.

Flygpassagerarna har idag många flygmöjligheter till konkurrenskraftiga priser. Antalet förbindelser och frekvenser i Europa och interkontinentalt har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Lågpris-bolagen hör till de bästa flygLågpris-bolagen vad gäller antalet passagerare och börsvärde. Flygtillverknings-industrin har varit lika stark. Den internationella luftfarten kännetecknas av stark tillväxt i vissa regioner i världen. Tillsammans med en förskjutning av världens ekonomiska tyngdpunkt österut, framför allt i Asien, har detta resulterat i att nya flygbolag och flygplatser uppstått. Det innebär en betydande utmaning för europeiska storflygplatser och flygbolag. Samtidigt måste tillväxten i den europeiska flygtrafiken och i övriga världen kunna ske med bibehållna krav på flygsäkerhet och säkerhet, liksom att flygets klimat- och miljöpåverkan minskas.

Flygtransporter bidrar till ekonomisk nytta. Luftfartssektorn består bl.a. av flygbolag, flygplatser och en flygindustri som utvecklar, bygger och underhåller bl.a. flygplanssystem, flygskrov och motorer.

Branschens ekonomiska påverkan kan mätas på olika sätt, t.ex. i form av bidrag till bruttonational-produkten, sysselsättning och skatteintäkter. Nytta skapas även för passagerarna eller transport-köparna. Dessutom utgör förbindelserna som skapas mellan städer och marknader en viktig infrastrukturell tillgång. Den bidrar till en tillgänglighet som i sin tur kan möjliggöra utländska investeringar, företagskluster, specialisering och andra effekter på ekonomin.

Sveriges ekonomi bygger till stor del på interaktion med omvärlden. Den internationella handelns betydelse för svensk ekonomi är central. Exportens betydelse har ökat under de senaste fyra

decennierna och särskilt från 1990-talet och framåt. Stockholmsregionen växer snabbt i Sverige och är

[24]

både en tillväxtmotor och ett transportnav. Den internationella tillgängligheten till och från regionen eller via regionen är därför mycket viktigt för Sverige som helhet. Ett exempel är den ökande turismen som har stor betydelse för Stockholms och Sveriges ekonomi.

Stockholm i ett internationellt perspektiv

Inom ramen för samverkansprojektet SATSA II¹ konstaterades att den internationella tillgängligheten är central för Sveriges konkurrenskraft. En betydande del av Sveriges bruttonationalprodukt består av export. Utvecklingen av arbetstillfällen i Stockholm har ett tydligt samband med möjligheterna till internationell handel. I en fortsatt globaliserad värld kommer internationell tillgänglighet att spela en allt större roll. Om Stockholmsregionen ska fortsätta utvecklas och att behålla sin konkurrenskraft är internationell tillgänglighet viktigt, enligt SATSA II.

Inom ramen för projektet ”Global Cities Initiative” har Stockholms Handelskammare tillsammans med tankesmedjan Brookings och affärsbanken JPMorgan Chase analyserat huvudstadsregionens

konkurrenssituation utifrån bl.a. handel, innovation, utbildning, digitalisering och integration.

Stockholmsregionen står sig starkt inom många områden i den internationella konkurrensen mellan mellanstora städer. Infrastrukturen är i många delar i världsklass. Stockholms bostadsmarknad är dock en flaskhals och hämmar arbetskraftens rörlighet och därmed tillväxten. Internationella

flygförbindelser är en annan viktig faktor. Stockholms flygnätverk växer, men ligger fortfarande efter många andra städer. Stockholms Handelskammare anser att Stockholm behöver fler internationella flygförbindelser, för att både behålla och utveckla Stockholms attraktionskraft.

Inriktning i transportpolitiken

De transportpolitiska målen fastställdes av riksdagen 2009. Sedan dess har endast en mindre justering av hänsynsmålet genomförts. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet finns ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Dessa mål är jämbördiga.

Funktionsmålet för tillgänglighet uttrycks som att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs.

likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

För att uppfylla funktionsmålet för tillgänglighet gäller ett antal preciseringar. Bland dessa

preciseringar kan bl.a. nämnas; att medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet, att kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften och att tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.

Hänsynsmålet för säkerhet, miljö och hälsa uttrycks som att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att

miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

För att uppfylla hänsynsmålet finns ett flertal preciseringar. Bland dessa preciseringar kan bl.a.

nämnas; att antalet omkomna och allvarligt skadade inom luftfartsområdet minskar fortlöpande, att transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

1 SATSA II : Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Stockholm, Invest Sweden, Stockholm Business Region, KSL, Regionförbundet i Uppsala län, Sigtuna kommun, SL, Stockholms läns landsting, Swedavia, Tillväxtverket och Trafikverket. Projektet finansierades av EU:s regionala utvecklingsfond.

[25]

Utveckling i förhållande till transportpolitiskamål

Trafikanalys redovisar årligen en uppföljning av de transportpolitiska målen. I den senaste uppfölj-ningen publicerad 2015 bedömer Trafikanalys att kvaliteten på medborgarnas resor sammantaget är oförändrad jämfört med när målen antogs. Detsamma gäller för merparten av preciseringarna av funktionsmålet. I internationella jämförelser anses Sverige ha en god kvalitet på transportinfrastruktur, men i jämförelse med andra europeiska länder som Sverige har ett stort handelsutbyte med har

utvecklingen i dessa länder varit mer gynnsam än i Sverige under de senaste åren.

Medborgarnas tillgänglighet till olika typer av service och kommunikationer har förbättrats i kommuner med stor befolkning, medan det omvända gäller på landsbygden. I ett interregionalt perspektiv har en tredjedel av Sveriges kommuner en god tillgänglighet, medan några kommuner inte uppfyller ett enda av kriterierna för en acceptabel tillgänglighet.

När det gäller hänsynsmålet så visar luftfarten på en positiv utveckling avseende antalet omkomna och skadade. Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter i allmänhet fortsätter att minska. Men takten är alltför låg för att det ska vara troligt att uppsatta delmål om fossiloberoende fordonsflotta ska nås. Energieffektiviteten förbättras inom vissa trafikslag t.ex. inom luftfarten. Andelen förnybar energi ökar snabbare än i något annat land i en europeisk jämförelse. Men då trafiken samtidigt ökat blir effekten i form av minskade utsläpp inte tillräcklig. Utsläppen från internationell luftfart som startat i Sverige ökade under 2014. Transportsystemets påverkan på övriga miljökvalitetsmål och hälsa bedöms inte ha utvecklats på något påtagligt sätt sedan 2009.