Effektivitet

Detta bruksvärde omfattar både resurseffektivitet och måluppfyllelse. Måluppfyllelse innebär att nå ett uppsatt mål, exempelvis rena kläder. Rena kläder betraktas här som ett värde. Med resurseffektivitet me- nas att nå värdet på ett resurssnålt sätt i termer av ansträngning, tid, besvär eller pengar. Resurseffektivitet kan exemplifieras med att det ska gå att hantera tvätt och tvättmaskin så att värdet rena kläder en- kelt och smidigt kan uppnås.

6.1.7.1 Kök

Anna tycker om att laga mat, hon har alltid ägnat sig åt det och har ett välutrustat kök. Hon talar mycket om hur tekniken i köket har ut- vecklats och hur mycket hon uppskattar dessa hjälpmedel. Hon jäm- för med den tiden då hon var ung och inte hade frys och lade ner mycket tid på att konservera mat. Det är enklare med köksarbetet idag, menar hon. Till exempel gör diskmaskinen att Anna slipper mycket av det tråkiga diskarbetet. Mikrovågsugnen, hon haft i unge- fär sex år nu, är utmärkt för ett enpersonshushåll att värma upp por- tioner av mat i. På liknande sätt berättar hon om hur mycket lättare det är idag att tvätta, jämfört med tidigare. Hon kan här jämföra med hur hon som nygift, de första åren, skrubbade tvätten mot tvättbräde. Nu har hon tvättmaskin, tumlare och mangel i källaren. Här har hon också en symaskin på vilken hon syr och lagar kläder.

Erik lagar oftast lättlagad mat hemma. Han har inte längre någon mikrovågsugn då han inte tycker att det smakar bra med den typen av uppvärmd mat. Erik upplever inte heller att han har behov av någon diskmaskin. Tvättstugan som Erik nyttjar ligger i källaren. Den har stor kapacitet och det är inga svårigheter att få tvättider då Erik som pensionär kan tvätta dagtid.

Axel tycker att deras kök är praktiskt. Här finns bland annat en mikrovågsugn de använder för uppvärmning och för att tina mat med. De lagar inte mat i den som döttrarna gör. Axel menar att mikrovågs- ugnen hör ihop med modern mat. I köket har de också en matbere- dare och en degblandare, vilka används ofta och står framme på en bänk. De har ingen diskmaskin. För det mesta sköter Louise matlagningen och Axel assisterar och diskar. I badrummet har Axel och Louise sin tvättmaskin och ett torkskåp. Axel tycker att det är bekvämt att ha dessa apparater så nära. Man kan tvätta oftare och slipper på det sättet ha en massa kläder i en tvättkorg.

Emma har en hel del köksmaskiner. Maken köpte mycket utrust- ning som kunde underlätta jobbet i hemmet. Emma tycker att det är bra att ha teknik som gör jobbet när man blir äldre och kanske får ont i armar och händer. Vissa av apparaterna hon använder ofta står framme på bänkarna, medan andra förvaras i köksskåpen. Emma tycker att tvättmaskin och frys är underbara uppfinningar. Mikrovåg- sugnen är också en fin uppfinning menar hon och önskar att hon hade haft en tidigare i alla år då hon kom hem från jobbet och skulle laga mat. Men maken köpte ändå mikrovågsugn tidigt till hemmet. Emma har ingen diskmaskin och tycker heller inte att hon behöver det. Det blir så lite disk när man är ensam i hushållet, menar hon. Däremot har hon en tvättmaskin i köket som också fungerar som torktumlare. Förr tyckte Emma om att laga mat och baka, men idag lagar hon det som är mest praktiskt. Hon är verkligen nöjd med sitt kök, som hon själv planerat och låtit bygga om.

6.1.7.2 Trädgård

Annas trädgård kräver skötsel, en syssla som också är hennes intres- se. Hon sköter mycket av det själv. Till sin hjälp har hon olika typer av tekniska apparater. Hon har bland annat en gräsklippare, en röjsåg för gräs- och buskklippning. Hon har också en högtrycksspruta som hon exempelvis använder för att ta bort mossa från stenplattor i träd- gården. Också bilen måste skötas om men det är ett roligt arbete, tyc- ker Anna. Till detta har hon en del verktyg i garaget. Hon har också verktyg för ett visst underhåll som huset kräver. Även Axel utför trädgårdsarbete. Det är hans stora intresse. Han ägnar sig också åt snickeriarbete och underhåll av fritidshuset. Han har mycket verktyg och redskap för detta ändamål.

6.1.7.3 Betalningsmedel

Studiens deltagare har olika typer av kredit-, automat- och betalkort. Erik har ett kort som fungerar både som bankautomatkort och kredit- kort han kan betala med både i Sverige och utomlands. Han använder det mycket, inte bara utomlands. Erik tycker att det i många affärer är bekvämt ordnat med korthanteringen. Bara att slå in en kod så syns det direkt om det finns pengar. Emma har ett bankomatkort vilket hon tycker är mycket praktiskt eftersom hon då slipper gå omkring med stora summor pengar på sig. Det fungerar också som betalkort hon kan använda i Sverige och utomlands. Men hon har ingen kredit på det, för hon vill betala sina saker kontant. Hon har också ICA-kort där hon sätter in pengar varje månad. Anna har ett bankomatkort och ett kreditkort, men handlar mest med kontanta medel förutom när det gäller matvaror, då hon använder sitt ICA-kort hon sätter in pengar på. Hon tycker liksom Emma att det är skönt att slippa ha kontanter på sig. Då Anna tankar bilen betalar hon med kort, medan Axel före- drar att betala bensinen kontant. Axel har också ett kreditkort men har aldrig använt det då han endast ser det som en trygghet vid even- tuella oförutsedda händelser (se bruksvärdet Trygghet, avsnitt 6.1.4).

Erik menar att folk är lite rädda för att ha kort då det blir krångligt om man blir av med dem. Men han har inte själv haft några problem med det.

6.1.7.4 Övrigt

Emma har en elektrisk skrivmaskin hon använder till det mesta hon skriver, som fakturor, räkningar, brev, kort och alla kuvert till julkor- ten. Hon skriver med fingersättning. Emma kallar skrivmaskinen för sin lilla hjälpreda i dataåldern.