Skönhet och stil

När Anna själv köper teknik till hemmet tänker hon ibland på hur den ser ut. Hon tycker att modern design kan vara mycket vacker, men att gamla saker ofta har en viss charm. Hon menar att moraklockan är vacker, men tror att det i första hand beror på de nostalgikänslor hon har för den. Anna tycker exempelvis också att lampkronan i matrum- met och matsilvret är vackra ting. Erik menar att det naturligtvis är viktigt att teknik ska vara enkel att använda, men han tycker också att det ska vara snygga grejer. Teknik får inte se för otymplig ut, den ska vara smidig och estetiskt tilltalande, anser han. Om det finns två sa- ker som gör samma sak tar han den som ser bäst ut. Axel menar att teknik kan vara vacker, men ser det då i ett utvecklingsperspektiv, exempelvis hur en stor klumpig dator idag ersatts av en liten miniräk- nare som klarar av att utföra samma operationer.

Skönhet i deltagarnas vardag handlar mycket om att de tycker att möbler, tavlor, vissa porslinssaker, miljöer och liknade objekt är este- tiskt tilltalande. Estetiska aspekter på teknik i hemmet är, som jag

uppfattar det i första hand, att sakerna ska passa in i stilen som den övriga miljön har. Emma menar att ett stilrent kök kan vara vackert, om man med teknik kan mena utrustning i ett kök, tillägger hon. Fler tecken på estetik och enhetlig stil är de exempel deltagarna ger på så- dant de inte tycker passar i deras respektive hem. Axel och Louise ger exempel på en teknisk sak de äger och som de inte uppskattar fär- gen på. Det är en stavmixer de fått i present. Den är mycket färgglad och Axel menar att de nog inte hade valt den färgen om de köpt en själva. Han säger det inte, men jag tolkar det som att det är fråga om att den inte passar in i stilen på köket i övrigt. Anna har två exempel på saker hon inte tycker passar in. Det ena är en vattenkokare hon har fått i present. Hon tycker att den är mycket praktisk, men om hon köpt en själv hade hon inte valt en med en gulgrön färg som denna, för den färgen passar dåligt in i köket i övrigt, menar hon. Ett annat exempel är en, som hon säger, ful väggklocka som hänger mitt emot sängen. Hon har den där därför att den är så tydlig att hon även på natten kan se bra vad klockan är. Det är den svarta ramen runt urtavlan som ger bra kontrast mot väggen. Den är praktisk för att den är tydlig, men ful för att den inte passar in i rummet och i huset i övrigt, menar Anna.

Den estetiska aspekten i att passa in kan också utläsas i Annas re- sonemang kring placering av CD-spelare. Hon tycker om att lyssna på musik och sitter gärna i soffan i arbetsrummet och lyssnar på nå- gon vacker klassisk musik. Hon kan ibland tycka att det skulle vara trevligt att lyssna till musik även i vardagsrummet. Men hon tycker att det inte skulle passa så bra att ha en CD-spelare där. Om hon skulle ha en CD-spelare i vardagsrummet vill hon att den ska vara placerad så att den inte syns. Det är tydligt att de övriga deltagarna, i jämförelse med äldre LP-spelare, uppskattar sina CD-spelare bland annat just för det lilla formatet dessa apparater har. Erik hade en stor LP-spelare då han bodde i villa. Men han tyckte att den var för stor för lägenheten och menar att det nu räcker med en liten. Även Axel

och Louise hade en LP-spelare innan de skaffade CD-spelaren. Axel tycker att LP-spelaren var enormt stor och att det är otroligt praktiskt med det här lilla CD-formatet, både vad gäller skivor och spelare. Inte heller Emma har kvar sin LP-anläggning. Den var för stor och hon tyckte inte att hon hade plats för den i lägenheten. Till viss del handlar det om estetiska värden, men naturligtvis också om att vinna utrymme och bättre hanterbarhet med de mindre apparaterna.

Också TV-apparaterna omtalas i någon mån i estetiska termer. Emma kände aversion mot den TV hon och maken hade tidigare. Det var en jättestor TV, menar hon. Hon kunde inte med den, medan ma- ken tyckte den var bra. Hon vet inte riktigt varför hon ogillade den stora TVn så mycket, men har nu i alla fall en mindre modell som hon trivs med. Erik tycker att det är väl stor ruta på den TV han har idag, men menar att den ändå passar bra. Han köpte den därför att det var ett specialpris på den. Axel beskriver den TV han och Louise köpte 1958 som präktig, ett uttryck som skulle kunna kopplas till estetik i detta sammanhang.

När det gäller mobiltelefoner omtalar Axel sin telefon som en klu- mp och påpekar att han så småningom vill skaffa sig en mindre tele- fon som lättare går ner i fickan. Anna upplever att hennes mobiltele- fon är något för tung att bära omkring på. Emma säger att om hon hade haft intresse kunde hon skaffas sig en behändigare modell. Hon tycker att de nya telefonerna är fantastiskt fina. Begreppen ”klump”, ”lite tung” och ”behändigare” är förmodligen i första hand en fråga om vikt och omfång, men det ligger också estetiska aspekter i dessa termer. Att något är elegant kan kopplas till skönhet. Det går sanno- likt inte att finna en mobiltelefon som samtidigt kan beskrivas som klumpig och elegant. Två adjektiv som inte är direkta motsatsord men som båda relaterar till estetiska värden.