Urval

I urvalet av studiens deltagare använde jag inte någon av Hartmans (1998) urvalsstrategier. Det betyder att jag varken strävat efter extre- ma fall, maximal variation eller homogenisering mellan deltagarna. Jag var bara intresserad av att deltagarna uppfyllde vissa gemensam- ma kriterier, samt att fördelningen mellan antalet män och kvinnor skulle vara lika. I efterhand kan jag tycka att jag borde försökt finna

deltagare som varierade mer i sitt datorbruk. Bland deltagarna i studi- en fanns det ingen som skulle kunna kallas för frekvent och intresser- ad datoranvändare. Det hade varit intressant att även kunna spegla en sådan persons förhållande till vardagstekniken.

Viktigt att poängtera vad gäller urvalet är att alla studiens deltaga- re är bosatta i Norrköping, en relativt stor stad, eller i dess närhet. Därmed är exempelvis ingen från landsbygden representerad. Också deltagarnas respektive tidigare yrken bör noteras – lärare, ekonomi- yrken, egen företagare och försäljare – vilka närmast kan liknas vid tjänstemannayrken. Det betyder exempelvis att industriarbetare och skogsarbetare inte är representerade. Även här kunde det ha varit in- tressant med mer variation. En anledning till att det inte blev större skillnad vad gäller dessa aspekter på urvalet är förmodligen homo- geniteten i det kontaktnät jag vände mig till då jag sökte deltagare.

6.3.5 Engångskamerorna

Deltagarnas fotografering med engångskamerorna gav olika resultat. Axel och Erik uttrycker att de genom att fotografera och skriva kom- mentarer, fick impulser att tänka kring det aktuella området. Emma vet inte riktigt om det gav henne något. Anna nämnde inte något om saken, men var den av deltagarna som tog flest bilder. Erik menar att tipsen han fick kring vad han skulle kunna fotografera var nödvän- diga. Annars hade han inte fångat upp de enkla sakerna i hemmet och kanske inte fotograferat så mycket. För min del gav fotografierna med tillhörande kommentarer en del idéer om vad jag kunde ta upp under intervjuerna. Dock hade vi oftast redan under tidigare möten berört det som fotograferades. Fotografierna var till hjälp då jag inför intervjun eller under arbetet efter mötena behövde minnas någon de- talj kring någon teknik eller i vissa fall miljön runt den. På det stora hela tycker jag att fotograferandet med engångskamerorna fyllde av- sedd funktion.

6.3.6 Analysarbetet

Det slutliga analysarbetet som ledde fram till bruksvärdena skedde med porträtten som grunddata. Det betyder att analysen gjorts med en form av metadata som underlag. Ska man hårdra begreppet metadata så är förmodligen all data metadata (möjligen med undantag av intro- spektiva betraktelser) eftersom den någonstans bygger på tolkningar. Skälet till att jag gjorde analysen utifrån porträtten är att läsarna ska kunna gå tillbaka från diskussionen om bruksvärde till porträtten och söka en mer detaljerad bild knuten till ett sammanhang. Risken med att analysera utifrån porträtten är dock exempelvis att några data har hamnat i fel sammanhang eftersom tolkningar skett i flera led. I ana- lysprocessen sker det som skulle kunna betraktas som en hermeneu- tisk spiral eller cirkel (Sjöström, 1994; Barbosa da Silva & Wahlberg, 1994) där den framtolkade helheten som porträtten utgör, bryts ned i delar för att återskapas som helheter i bruksvärdena.

Jag använde brukskvalitetsperspektiven som tema i intervjuguiden, vilket fungerade bra. Dessa perspektiv användes också i analysen. I inledningen av analysen fann jag att estetiska perspektiv inte fram- kom i så stor omfattning i förhållande till övriga perspektiv. Förmod- ligen är det så att det krävs andra analysenheter och metoder (arte- faktanalyser, semiotiska analyser) för att få fram människors uppfatt- ningar på det estetiska planet.

6.4 Vidare forskning

Ett av syftena med arbetet har varit att presentera undersökningens resultat på ett sådant sätt att det kan fungera som idé- och designstöd att användas i samband med utveckling av teknik för personer i situa- tioner som liknar de som studiens deltagare befinner sig i. En naturlig fortsättning på projektet vore därför att pröva porträtten i designsam-

manhang och i det också att ur porträtten skapa personor, lifestyle snapshots och scenarier för olika teknikrelaterade situationer i männi- skors vardag och pröva även dessa praktiskt i designsammanhang (se avsnitt 2.5, Porträtt i designsammanhang).

Människors förhållande till tekniken i vardagen är ett stort område. Och för att kunna fånga upp en mångfald av dessa förhållanden har en medvetet bred definition av vardagsteknik använts i studien. Det kan antingen med ledning av porträtten eller bruksvärdena vara in- tressant med en fortsatt studie med smalare fokus, där förhållandet till endast någon teknik eller något teknikområde studeras, men på ett djupare plan. Här är exempelvis användning av mobiltelefon och video intressanta områden. På samma sätt vore det också intressant att utveckla studier kring särskilt intressanta bruksvärden. Likaså att med utgångspunkt från studien göra statistiska undersökningar för att pröva förhållanden i större sammanhang.

En annan spännande fortsättning på arbetet skulle vara att på sam- ma grund göra en studie med deltagare som väljs ut enligt andra kri- terier, exempelvis yngre personer, personer boende på landsbygden, andra yrkeskategorier, och jämföra resultaten mellan studierna.

Ytterligare en intressant utveckling av den aktuella studien skulle vara att söka efter informanternas, eller andra personers, egen bruks- värdeskategorisering, exempelvis genom att de skriver någon form av dagbok.

7 Referenser

Alvesson, K., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Ve- tenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Arlov, L. (2000). Lifestyle snapshots: solving the context problem for

wireless design. The webzine for interaction designers. [www] http://www.uidesign.net/2000/papers/lifestylesnapshot.html (hämtad 2001-04-25).

Arvola, M. (2003). Good to use! Use quality of multi-user applica- tions in the home. Licentiate thesis, Linköping Studies in Scien- ce and Technology, thesis No. 988. Linköping: Linköpings universitet.

Aune, M. (1996). The computer in everyday life. Patterns of domesti- cation of a new technology. I M. Lie & K. Sørensen (Red.), Making technology our own? Domesticating technology into everyday life (s. 91–120). Oslo: Scandinavian University Press. Baille, L., Benyon, D., Macaulay, C., & Petersen, M. G. (under

tryckning). Investigating design issues in household environ- ments. International Journal of Cognition, Technology and Work. London: Springer Verlag.

Barbosa da Silva, A., & Wahlberg, V. (1994). Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativmetod. I B. Starrin & P.-G. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 41–70). Lund: Student- litteratur.

Berg, S. (1996). Åldrandet: Individ, familj, samhälle. Stockholm: Förlaget Hagman.

Beyer, H., & Holtzblatt, K. (1998). Contextual design: Defining cus- tomer-centered systems. San Francisco, CA: Morgan Kauf- mann.

Bogdan, R. C., & Biklen, S. K. (1992). Qualitative research for edu- cation: An introduction to theory and methods. Boston: Allyn and Bacon.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Carroll, J. M. (1995). Introduction: The scenario perspective on sys- tem development. I J. M. Carroll (Red.), Scenario-based design: Envisioning work and technology in system development (s. 1– 17). New York: John Wiley & Sons.

Cockburn, C. (1996). Hushållsteknik: Askungen och ingenjörerna. I E. Sundin & B. Berner (Red.), Från symaskin till cyborg (s. 19– 41). Stockholm: Nerenius & Santérus.

Cooper, A. (1999). The inmates are running the asylum. Indianapolis, Ind.: SAMS.

Cronberg, T. (1986). Teorier om teknologi og hverdagsliv. Køpen- havn: Nyt fra Samfundsvidenskaberne.

Csikszentmihalyi, M., & Rochberg-Halton, E. (1981). The meaning of things: Domestic symbols and the self. Cambridge: Cambrid- ge University Press.

Ely, M., Anzul, M., Friedman, T., Gardner, D., & McCormarck Steinmetz, A. (1993). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur.

Fetterman, D. M. (1989). Ethnography. Step by step. Newbury Park, CA.: Sage.

Firestone, W. A. (1993). Alternative arguments for generalizing from data as applied to qualitative research. Educational researcher 22(4), 16–23.

Gaver, B., Dunne, T., & Pacenti, E. (1999). Cultural probes. interac- tions 6(1), 21–29.

Geertz, C. (1973). The interpretation of cultures: Selected essays. New York: Basic books.

Hagberg, J.-E., & Johansson, B. (1990). Vardagsteknikens dynamik: Forskningsfrågor om teknikutveckling, teknikspridning och sociala effekter, (Tema-T Arbetsnotat 70). Linköping: Linköp- ings Universitet.

Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Holmlid, S. (2002). Adapting users: Towards a theory of use quality. Linköping Studies in Science and Technology, dissertation No. 765. Linköping: Linköpings universitet.

Hård af Segerstad, U. (1961). Nordisk nyttokonst. Stockholm: Nor- disk Rotogravyr.

Inglehart, R. (1977). The silent revolution. Changing values and poli- tical styles among Western publics. Princeton, N. J.: Princeton university press.

Jegers, I., & Lindgren, M. (1999). Morgondagens värderingar. Upp- sala: Konsultförlaget.

Johannisson, K. (2001). Nostalgia: En känslas historia. Stockholm: Bonnier.

Johansson, B. (1988). Ny teknik och gamla vanor. Linköping studies in Art and Science, dissertation No. 28. Linköping: Linköpings universitet.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Student- litteratur.

Laguna, K., & Babcock, R. L. (1997). Computer anxiety in young and older adults: implications for human – computer interac- tions in older populations. Computers in human behavior 13(3), 317–326.

Lie, M., & Sørensen, K. (1996). Making technology our own? Do- mesticating technology into everyday life. I M. Lie & K. Søren- sen (Red.), Making technology our own? Domesticating tech- nology into everyday life (s. 1–30). Oslo: Scandinavian Univer- sity Press.

Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, CA.: Sage.

Lindgren, M. (1996). Scenarioplanering. Uppsala: Konsultförlaget i Uppsala.

Livingstone, S. M. (1992). The meaning of domestic technologies: A personal construct analysis of familial gender relations. I R. Silverstone & E. Hirsch (Red.), Consuming technologies: Me- dia and information in domestic space (s. 113–130). London: Routledge.

Lundequist, J. (1995). Design och produktutveckling: Metoder och begrepp. Lund: Studentlitteratur.

Luszcz, M. A., & Fitzgerald, K. M. (1986). Understanding cohort dif- ferences in cross-generational, self and peer perceptions. Jour- nal of Gerontology 41, 234–240.

Mateas, M., Salvador, T., Scholtz, J., & Sorensen, D. (1996). Engine- ering ethnography in the home. Proceedings of CHI ’96, 283– 284, april 13–18, Vancouver, Canada: ACM Press.

Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra böcker.

Nordlund, J.-E. (1996). Television och socialisation: om television- ens betydelse för vår verklighetsuppfattning. Lund: Studentlit- teratur.

Olby, B. (1997). Äldres livsfrågor. Stockholm: Socialstyrelsen. Paulsson, G., & Paulsson, N. (1957). Tingens bruk och prägel. Stock-

holm: Kooperativa förbundet.

Prasad, P. (1997). Systems of meaning: Ethnography as a methodo- logy for the study of information technologies. I A. S. Lee, J. Liebenau & J. I. DeGross (Red.), Information systems and qua- litative research (s. 101–118). London: Chapman & Hall.

Regeringens proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla.

Ronström, O. (1998). Pigga pensionärer och populärkultur? I O. Ron- ström (Red.), Pigga pensionärer och populärkultur (s. 9–47). Stockholm: Carlsson.

Schiffrin, D. (1994). Approaches to discourse. Cambridge, MA.: Blackwell.

SIKA Rapport 2000:8. Informations- och kommunikationsteknik i Sverige: en lägesanalys 2000. Stockholm: Statens institut för kommunikationsanalys.

Silverstone, R., & Hirsch, E. (1992). Consuming technologies: Media and information in domestic space. London: Routledge.

Sjögren, J. (1997). Teknik – genomskinlig eller svart låda? Att bruka, se och förstå teknik – en fråga om kunskap. Linköping Studies in Art and Science dissertation No. 154. Linköping: Linköpings universitet.

Sjöström, U. (1994). Hermeneutik – att tolka utsagor och handlingar. I B. Starrin & P.-G. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och ve- tenskapsteori (s. 73–90). Lund: Studentlitteratur.

Spradley, J. P. (1979) The ethnographic interview. New York: Holt. Stake, R. E. (1978). The case study method in social inquiry. Edu-

Stake, R. E. (1994). Case studies. I N. K. Norman & Y. Lincoln (Red.), Handbook of qualitative research (1:a upplagan.) (s. 236–247). Thousand Oaks, CA.: Sage.

Stake, R. E. (2000). Case studies. I N. K. Norman & Y. Lincoln (Red.), Handbook of qualitative research (2:a upplagan.) (s. 435–454). Thousand Oaks, CA.: Sage.

Starrin, B., & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I B. Star- rin & P.-G. Svensson (Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (s. 52–78). Lund: Studentlitteratur.

Svedberg, L. (1997). Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, P.-G. (1996). Förståelse, trovärdighet eller validitet? I B. Starrin & P.-G. Svensson (Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (s. 209–227). Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Tornstam, L. (1981). Realiteter och föreställningar om vardagspro- blem bland äldre, medelålders och yngre. Uppsala: Sociolo- giska institutionen.

Tornstam, L. (1998). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Rabén Prisma.

Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. New York, N. Y.: Oxford University Press.

Wolcott, H. (1997). Ethnographic research in education. I R. M. Jae- ger (Red.), Complementary methods for research in education (s. 327–353). Washington, DC: American Educational Research Association.

Östlund, B. (1995). Gammal är äldst. En studie av teknik i äldre män- niskors vardagsliv. Linköping Studies in Art and Science, dis- sertation No. 129. Linköping: Linköpings universitet.

Östlund, B. (1996). Tanter och teknik: om äldre människors möten med informationsteknik. I E. Sundin & B. Berner (Red.), Från symaskin till cyborg (s. 67–83). Stockholm: Nerenius & Santé- rus.

Östlund, B. (1999a). Images, users, practices – senior citizens enter- ing the IT-society. Stockholm: Kommunikationsforskningsbe- redningen 1999:9.

Östlund, B. (1999b). Tekniska möjligheter & sociala begränsningar – om äldre människors väg in i IT-samhället. Vällingby: Hjälp- medelsinstitutet [en i viss mån omarbetad översättning av Öst- lund, 1999a].

Östlund, B. (2000). Svensk forskning om användning av informa- tions- och kommunikationsteknik: En kunskapsöversikt. KFB Meddelande 2000:2. Stockholm: Kommunikationsforskningsbe- redningen.

Bilaga 1: Kamerainformation

Vid det första mötet kommer du att få en engångs- kamera med vilken det är tänkt att du under ungefär en veckas tid tar bilder på sådant du träffar på i din vardag.

Vid andra mötet tar jag med mig kameran och framkallar bilderna.

Vid det tredje mötet tar jag med mig bilderna till dig och under intervjun diskuterar vi dem tillsam- mans med de anteckningar du gjort för respektive bild.

VAD KAN DU FOTOGRAFERA

Fotografera till exempel sådant du blir glad av eller ledsen och irriterad på. Du kan fotografera något som är värdefullt för dig. Fotografera kanske något som ger dig en idé om någon teknik du tycker bor- de finnas, eller något du önskar dig. Fotografera till exempel teknik du använder ofta. Fotografera det som faller dig in – ha roligt.

Huvudtemat är tekniken i din vardag. Men känn dig inte låst vid att bara fotografera tekniska saker eller apparater. Du kan också till exempel fotografera något som användningen av teknik leder till. Ex- empel på det kan vara att du fotograferar din som- marstuga – därför att du tar bussen för att komma till din kära stuga. Du kanske fotograferar en kopp gott kaffe som du bryggt i din kaffebryggare eller tar en bild av en god vän därför att ni brukar titta på TV tillsammans.

Fotograferandet kan kanske inspirera dig att se på din vardag på ett sätt som du normalt inte gör. KOM IHÅG att det är du som bestämmer – det finns inte något rätt eller fel här. Man kan ta upp till 27 bilder med kameran, använd gärna alla dessa. Exempel på sådant jag kanske hade fotograferat är min kaffekvarn, en spårvagn, ett vackert hus, en dumt placerad lampknapp i min trappuppgång, en släkting som jag gärna ringer till, o.s.v.

ANTECKNINGAR

När du tagit en bild så bläddrar du fram ett blad i häftet ”Minnesanteckningar för fotografi” skriver in vilket nummer fotot har, vad bilden föreställer. Gör också några anteckningar om varför du tog just den bilden, vad du tänkte på och hur du kände då du tog bilden. Det blir en minneshjälp för vår diskussion om bilderna.

Bilaga 2: Reviderad kategorilista